- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1067-1068

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ostindisk arrow ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1067

Ostracoda-Ostron

1068

got sätt höjde sig öfver den stora massan, hvarför
just äfven Atens utmärktaste män (Themistokles,
Aristeides, Kimon m. fl.) drabbades däraf. Dess
sista offer var demagogen Hyperbolos (417 f. Kr.). I
Syrakusai på Sicilien förekom ett med ostracismen nära
öfverensstämmande bruk, hvilket kallades pe-talismofs,
emedan blad (pe’tala) i stället för ler-skärfvor
nyttjades vid omröstningen. A. M. A.

Ostra’coda, zool. Se Musselkräftor. OstracodeYmi,
zool. Se Fiskar, sp. 418. O’strakon, plur. Os t
rak a, grek. Se Ostra-c i s m.

Ostrau [å’-]. 1. (Mährisch 0.) Stad i norra Mähren,
vid Oders biflod Ostrawitza och järnvägen mellan
Krakau och Wien. 36,754 inv. (1910), tyskar,
tjecher och polacker. Tyskt kommunalt och tjechiskt
privatgymnasium, tysk (offentlig) och tjechisk
(enskild) högre realskola, bergsskola, tyskt
flick gymnasium. Stor stenkolsbrytning (omkr. 7
mill. ton årligen), masugnar, ett järnplåt- och
zinkvalsverk, petroleumraffinaderi, ångkvarnar,
sågverk, metallfabriker, brännerier o. a. industri. -
2. (Polnisch 0.) Köping i österrikiska Schlesien,
vid Ostrawitza, midt emot Mährisch 0. 22,892
inv. (1910). Tjechisk lärarbildningsanstalt,
stenkolsgrufvor, sågverk och stenbrott,
l-2. J. F. N. 0’strea, zool. Se Ostron. Ostrog
[astrå’g], kretsstad i ryska guv. Volynien,
vid Pripets biflod Goryn. 14,530 inv (1897),
hälften judar. 0. var fordom residens för den
forna polska furstesläkten Ostrog (Ostrosjski)
och en präktigt byggd stad, om hvars prakt en
mängd ruiner vittnar, men som svårt härjades af
kosackerna 1648 och vid sin eröfring af ryssarna 1655.
(J- F. N.)

Ostrogorsjsk [astra-], kretsstad i ryska
guv. Voronesj, vid Dons biflod Tichaja Sosna. 21,891
inv. (1897). Handel med landtmannaprodukter.
(J- F. N.)

Ostrogoter. Se Goter. Ostrogothae. Se Götar. Ostrogska
akademien (ry. Ostrozjska sjkola) grundlades
omkr. 1580 af Konstantin Konstantinovitj, furste af
Ostrog (se d. o.), lör att motverka det katolska
inflytandet i Galizien och Litauen och var på
sin tid den förnämsta ortodoxa läroanstalten. Där
undervisades i slaviska, grekiska och latin, och äfven
protestantiska lärare inkallades. Skolan förföll dock
snart och stängdes 1640. A-d
J.

Ostrole’nka (po. Ostrol$Jca), stad i ryskpolska
guv. Lomza, vid floden Narew, med 7,502
inv. (1900). Vid 0. slogo fransmännen under Savary
ryssarna under von Essen 16 febr. 1807. Kyktbart är
slaget 26 maj Fis- *. 1831. Kyske ofverbefälhafvåren
Diebitsch £u*tei hade för afsikt att bemäktiga
sig den på vänstra Narewstranden belägna befästa
staden 0. jämte broarna öfver floden för att
sedermera anfalla polska hufvudarmén, som under
general Skrzynecki stod något längre bort på högra
flodstranden. Striden om staden blef mycket het, och
en del ryssar satte sig fast på högra stranden, då
polackerna icke lyckades förstöra broarna. Slutligen
förde Diebitsch öfver mera trupper till högra

stranden. Dessa möttes af endast osammanhän-gande
anfall från polackernas sida, hvarigenom striden
slutade med dessas fullständiga nederlag. Då ryssarna
på intet sätt begagnade sin seger, blef densamma icke
af stort inflytande på krigets fortsättning. Kyssarna
hade på platsen 27,000 man, af hvilka 15,000 deltogo
i striden och 5,000 gingo förlorade. Polackerna
hade 33,000 man och förlorade 9,000.
C. O. N.

Ostromirska evangeliet, en gammal kyrkoslavisk
handskrift, skrifven 1056-57 af diakonen Grigorij
för novgorodske ståthållaren Ostromir. Texten,
omfattande 294 pergamentblad och försedd med
färglagda bilder af Johannes, Lukas och Markus, är
sannolikt af sydslaviskt ursprung och har stor språk
vetenskaplig betydelse. Den utgaf s första gången
1843 af Vostokov samt i faksimile 1883 och 1889.
A-d J.

Ostron, O’strea L., zool., ett släkte bland
blötdjuren, utgörande typ för fam. Ostreidcz af
musslornas klass (Acephala 1. Lamellibranchiata). De
finnas på för dem tjänliga lokaler i de tempererade
och varma zonernas haf, men antalet arter är osäkert
på grund af den stora variation, som hithörande former
äro underkastade. Från öfriga musslor skilja de sig
därigenom, att den s. k. foten

Östra (öfre skalet borttaget) a analöppning, o
munöppning, flikar, m den muskulösa och m’ den
seniga delen af slut-a, br gälar ("skägget"),
z gälrand, i tarm, n ändtarm, j lefvern, s hjärta,
g äggstock, P manteln.

saknas eller är mycket förkrympt. Mantelkanterna äro
dubbla och försedda med fransar. Ostronen sitta som
utvuxna alltid fästa vid bottnen eller därpå liggande
föremål samt ha det vänstra (undre) fastvuxna skalet
större och tjockare än det högra (öfre). De hämta
sin föda ur det vatten, som strömmar fram öfver dem,
och införa densamma genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free