Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panträtt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1479
Papaveraceae-Pape-Carpantier
1480
dubbla blommor i olika färger odlas, är den bekanta
moderväxten till opium (se d. o.); dess frö användes
till brödkrydda (bergisbröd) och till framställning
af vallmofröolja. Som prydnadsväxter
1 trädgårdarna odlas äfven ofta många former
af P. Rhceas, P. dubium, P. orientale,
en flerårig art med mycket stora,
lysande röda blommor, och P. alpinum,
med gula, hvita eller röda blommor.
O. T. S. (G. L-m.)
Papaveräceae, Papaveracéer, Vallmo-familjen, bot.,
växtfamilj af serien Rhceadales. Papaveracéerna äro
till största delen örter med eller utan mjölksaft,
med vanligen strödda, ofta flikade blad, förekommande
hufvudsakligen i de nordliga, extratropiska
länderna. Blommorna äro tvåkönade, aktinomorfa eller
zygomorfa, foderbladen 2, kronbladen vanligen 4,
med eller utan sporre. Ståndarna äro 2, 4 eller
många, fruktämnet enrummigt. Frukten är kapsel eller
nöt. Familjen indelas i 3 underfamiljer: Hypecoidece
med 4 ståndare, kronblad utan sporre, mjölksaft
saknas, Papaveroidece med många ståndare, kronblad
utan sporre, mjölksaft finnes, och Fumarioideaz
(Fumariacece) med zygomorfa blommor med l eller
2 sporrar, 2 tredelade ståndare, mjölksaft
saknas. Familjen innehåller 28 släkten, af hvilka
Papaver, Chelidonium, Glaucium, Corydalis
och Fumaria äfven tillhöra Sveriges flora.
I våra trädgårdar odlas allmänt som prydnadsväxter
arter af släktena Eschscholtzia, Papaver,
Dicentra och Corydalis. Den viktigaste
hithörande växten är Papaver somniferum,
som lämnar opium, brödkrydda och olja.
G. L-m.
Papaveracéer, bot. Se Papaveracese
Papaverin, kem., en alkaloid af sammansättningen
C20 H21 N04, som ingår till en mängd af l
proc. i opium. Papaverin är kemiskt besläktadt
med opiumbaserna narkotin och narcein
(se d. o.) och innehåller som narkotin
en isokinolinkärna (se I s o-kinolin).
H. E.
Papaveroldeae, bot. Se Papaveracese.
Papaya [papparja], bot., namn på frukten af Carica
Papaya (se Carica). Af engelsktalande folk kallas
den p a w p a w.
Papayäceae, bot., detsamma som Caricacece (se Carica).
Papayacin, kem. Se Papayotin.
Papayaträdet, bot. Se Carica.
Papayotin (P apa In, Papayacin), kem., ett i
mjölksaften af Carica Papya L. (se C a r i c a)
m fl. växter förekommande enzym, som spjälkar
ägghviteämnen, i synnerhet fibrin. Nedbrytningen
går tämligen långt och för t. o. m. till bildning
af aminosyror. Till skillnad från pepsinet är
papayo-tinet verksamt vid neutral, t. o. m. svagt
alkalisk reaktion hos vätskan. Däremot är det senare
vida svagare i sin verkan än pepsinet. Insprutadt
under huden eller i blodet, visar sig papayotinet vara
ganska giftigt. - Till att upphjälpa en försvagad
matsmältning egnar sig papayotinet mindre Tal än
pepsinet. Yid difteri har man sökt genom pensling
med papayotinlösning förstöra de på slemhinnorna
bildade membranerna; dessa återbildas dock snabbt,
och i svårare fall har därmed vanligen intet
vunnits. Försök att med insprutning af pa-payotin i
elakartade svulster bringa dessa till att upplösas
och skrumpna ha ej ledt till
gynnsamma resultat. Jfr Proteolytiska e
n z y m. ^«
G, S. H. E.
Pape, Alexander August Wilhelm von, preussisk
militär, f. 1813, d. 1895, kom i krigstjänst
1830 vid 2:a gardesregementet till fot och steg
där i graderna, så att han 1863 blef chef för
regementet. I denna egenskap deltog han i kriget
1866, blef därefter generalmajor och brigadchef och
var i kriget 1870 generallöjtnant och chef för l:a
gardesdivisionen. 1880 blef P. general och chef
för V:e armékåren, hvilken han 1883 utbytte mot
III:e och 1884 mot gardeskåren, i spetsen för
hvilken han stod till 1888, då han vid 75 års
ålder som generaloberst blef guvernör i Berlin.
C. O. N.
Pape, Heinrich Eduard, tysk jurist, f. 1816 i Brilon
i Westfalen, d. 1888 i Berlin, inträdde 1840 i
preussisk domstolstjänst och beklädde sedermera däri
åtskilliga ämbeten (kretsdomare i Stettin, ledamot
af appellationsdomstolen i Königsberg, föredragande
i preussiska justitiemi-nisteriet). P. blef
1861 juris hedersdoktor i Bres-lau, var 1870-79
president i Nordtyska förbundets, efter 1871
Tyska rikets handels-öfverrätt i Leipzig och blef
1884 medlem af preussiska statsrådet. I flera af
de kommissioner, som under Tyska rikets första
årtionden hade att förbereda dess betydande,
enhetsverket fullbordande kodifi-kationer,
intog P. en framstående plats, framför allt som
ordförande (från 1874 till sin död) i kommissionen
för utarbetande af en gemensam civillag (Allgemeines
bilrgerliches gesetzbuch] se L a g-bok) för riket.
(C. G. Bj.)
Papebroek [-bruk], äfven Papebroch 1. van Papenbroeck,
Daniel, nederländsk jesuit, f. 1628, d. 1714, var en
af de mest framstående bollandisterna och 1659-1709
en af redaktörerna af A c t a s a n c t o r u m (se
d. o.). Med karmelit-orden kom han i häftig strid
genom att förneka dess föregifna höga ålder. En
biografi öfver P. finnes i "Acta sanctorum" under
Juni VI.
Pape-Carpantier [pap-karpatie’], Marie, född
Carpantier, fransk pedagog, f. 1815, d. 1878,
gifte sig 1849 med en gendarmeriofficer Pape
i Paris. Hon förestod 1848-74 École normale
maternelle, hvilken anstalt numera bär hennes namn,
och utnämndes 1875 till ge-neralinspektris öfver
barnhemmen och småbarnsskolorna i Frankrike. Fru
P.-C. författade flera högt skattade arbeten i
barnuppfostringskonst, bl. a. Con-seils sur la
direction des sallesd’asile(18tf), Enseignement
pratique dans les écoles maternelles (1849),
Histoires et le-pons de choses pour -es enfants
(1858, flera uppl.; "Berättelser från barnaverlden",
1870), alla tre prisbelönta af Franska akademien, Jeux
gymnasti-ques avec chants etc. (1862; flera uppl.) och
Cours d’éducation et d’instruction primaire (20 bd,
1869 -75).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
