- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
43-44

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paraná - Paranagua - Paranahyba - Paranápanéma - Paranefrin - Paranefritis. Se Nervsjukdomar - Parana - Paranoia - Paranomi - Parant - Paranthelier - Paranymfos. Se Nymfagog - Paranötter. Se Bertholletia och Lecythidaceæ - Parapanisos - Parapet - Paraphernalia - Paraphimosis. Se Phimosis - Paraplanät - Paraplegi, -plexi - Paraply - Paraponyx - Pararge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5 m. djupt, gå upp till Rosario. I febr. eller
mars har floden sitt högsta, i aug.-okt. sitt
lägsta vattenstånd. Medelvattenståndet beräknas
till 42,800 kbm. i sek. – 2. Stat i södra
Brasilien, begränsad i s. af prov. Santa
Catharina (gräns Rio Yguassu och dess
vänstra biflod Rio negro), i ö. af Atlantiska
hafvet, i n. skild från São Paulo genom
Paranápanéma och i v. genom Paraná från Matto
grosso och Paraguay. 251,900 kvkm. 570,000
inv. (1913). Staten hör till större delen till
Paranás flodområde och bildar en af lägre
bergskedjor genomdragen platå. Från det korta,
smala kustlåglandet, i hvilket viken Paranagua
intränger 30 km., höjer sig landet brant till den
1,600-1,700 m höga Serra do Mar, bakom hvilken
högslätten utbreder sig, sänkande sig i västra
delen till 200 m. Den genomdrages af en mängd
floder, mestadels bifloder till Paraná. Detta
högland består nästan uteslutande af bördiga
grässlätter (campos), här och där afbrutna af
skogstrakter (capões). I skarp motsats till detta
står kustbältet, som uppvisar den brasilianska
urskogens hela prakt och där tropiska växtalster
odlas. Klimatet är vid kusten hett och osundt
(gula febern), men på högslätten kan det väl
fördragas af européer. Temperaturen är där under
sommaren 19°, under vintern 14° och årsmediet
17°; nederbörden 1,800 mm. Vid kusten odlas
bomull, kaffe, majs, maniok, på högslätten säd,
frukt o. s. v. I den föga odlade västra delen
är boskapsskötsel hufvudnäringen. Befolkningen
består vid kusten och på några ställen i det inre
af hvita, men eljest af guaraniindianer. Flera
af européer anlagda kolonier (tyska, italienska
och polska) finnas v. om kustbergen. En järnväg
går från hamnstäderna Paranagua och Antonina
till högslätten och står i förbindelse med
järnvägarna i de nordligare staterna. Vid denna
ligger hufvudstaden Curityba. – 3. (<sp>Bajada del
Paraná<sp>) Hufvudstad i argentinska provinsen Entre
Rios vid vänstra stranden af floden Paraná, midt
emot Santa Fé. 30,000 inv. (1909). 1-3.
(J.F.N.)

Paranagua [-gwa’], hamnstad i brasilianska
staten Paraná, genom järnväg förenad med
hufvudstaden Curitiba, vid en vik af Atlantiska
hafvet. Omkr. 5,000 inv. Liflig handel, i
synnerhet med matte.

Paranahyba [-na-i’ba]. 1. Flod i Brasilien,
en af Paranás källfloder, i sitt öfre lopp
kallad Rio de São Marcos, bildar gräns mellan
staterna Minas geraes och Goyaz och förenar
sig nedanför Santa Anna do P. med Rio grande
till Paraná. Längd 860 km. – 2. (Parnahyba),
flod i Brasilien, bildar under hela sitt lopp
gräns mellan staterna Maranhão och Piauhy samt
faller genom ett stort delta ut i Atlantiska
hafvet. Längd omkr. 1,250 km. Floden är
fullkomligt fri från vattenfall, och mindre
fartyg kunna gå 670 km. uppför densamma. Dess
största bifloder äro fr. v. Rio Balsas,
fr. h. Gurgueia, Canindé, Poty och Longa. –
3. (Parnahyba l. Pernahyba), São Luiz
de P.
, hamnstad i brasil. staten Piauhy,
vid sistnämnda flods östligaste mynningsarm,
22 km. från kusten. Omkr. 12,000 inv. Handel
med nötkreatur, hudar och bomull. Hamnen
är tillgänglig endast för mindre fartyg.
1-3.
(J.F.N.)

Paranápanéma, biflod till Paraná i södra
Brasilien, utgör jämte sitt första större
tillflöde från vänster gräns mellan staterna
São Paulo och Paraná och bildar före
föreningen med Rio das Cinzas det 12 m. höga
fallet Salto grande. Längd omkr. 800 km.
(J.F.N.)

Paranefrîn (Paranephrin), detsamma som adrenalin
(se d. o.).

Paranefrîtis. Se Njursjukdomar, sp. 1097.

Paranna (Iça P.), flod i Syd-Amerika. Se Iça.

Para’noia (af grek. para’, tvärtemot, och
nûs, förstånd), med., psykiatrisk term, som
förekommer hos psykiatriker redan i förra
hälften af 1800-talet (Heinroth) och sedermera
haft växlande innebörd; den begagnas nu i
allmänhet som liktydig med förryckthet
(se d. o.).
G-s.

Paranomî (grek. paranomi’a), lagstridighet.

Parant [-ra’ngt], fr. (af parer, pryda), klädsam,
som tar sig bra ut.

Paranthêlier (af grek. pa’ranta, åt sidan, och
hêlios, sol), meteor., ljusa, ofärgade fläckar,
hvilka understundom visa sig på "parheliska
cirkeln" (se Cirkel 2) på ett afstånd af 120°
från solen. De tillhöra de s. k. halofenomenen
(se d. o.), visa sig i cirrusmoln och uppkomma
genom en dubbel reflexion af solljuset mot två
vertikala ytor på de iskristaller, af hvilka
cirrusmolnet består.
R.R.*

Para’nymfos. Se Nymfagog.

Paranötter, bot. Se Bertholletia och
Lecythidaceæ.

<b>Parapa’nisos</sp> (Paropamisos, lat. Paropamisus) var
hos de gamle geograferna namnet på bergstrakten
Ghor i bergssystemet Hindukusch (se d. o.).

Parapêt (it. parapetto, af parare, skydda,
parera, och petto, bröst), bröstning, bröstvärn,
t. ex. på en mur, en balkong, en bro, en kaj
o. s. v.

Paraphernâlia (bona p.), lat. (grek. para’ferna,
af para’, bredvid, och fernê, hemgift), hvad (en
furstes) maka för med sig i boet utom hemgiften
(utstyrselartiklar, klenoder o. s. v.), hennes
uteslutande egendom. – I allmännare mening
begagnas detta uttryck, särskildt i engelskan,
stundom för prålande utstyrsel, bjäfs och
grannlåter öfver hufvud.

Paraphi’mosis. Se Phimosis.

Paraplanât, fot., ett af Goerz fabriceradt
fotografiskt objektiv af aplanatisk
konstruktion.
J.Htzg.

Paraplegî, -plexî (af grek. para’, bredvid,
och ple’ttêin, slå), med., förlamning samtidigt
af båda extremiteterna, förekommer som symtom
af en del ryggmärgssjukdomar (se d. o.).
I.H.

Paraply (fr. parapluie), regnskärm. Paraplyer
(liksom parasoller) voro i bruk redan hos
forntidens assyrier, egypter och kineser, men
då förbehållna endast åt furstar och andra högt
uppsatta personer. I Europa började paraplyer
komma till användning på 1500-talet.

Parapo’nyx, zool. Se Hydrocampinæ.

Para’rge, zool., släkte bland gräsfjärilarna
(se d. o.) med särdeles tydliga svarta,
hvitpupillerade och af ljusare färg omgifna
ögonfläckar på både öfre och undre sidan af båda
vingparen. En i landets södra hälft i lundar
och löfskog vanlig art är P. mæra (se fig.) med
ofvan svartbruna vingar, de främre nära spetsen
med en stor, af rödbrunt omgifven ögonfläck,
de bakre med en rad af mindre sådana längs
utkanten. En annan i de sydligare landska-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free