Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pare-éclats. Se Pare-balles - Pareh. Se Pare - Pareira-rot - Pareja, Juan de - Parelius, Sofie Marie - Paremiografer - Parener. Se Korjaker - Parenkym - Parenkymatös. Se Parenkym 2 - Parenkymcell. Se Cell, fig 3A - Parenkymstråle - Parentalia - Parentation. Se Parentera - Parentator. Se Parentera - Parent-Duchâtalet, Alexandre Jean Baptiste - Parentel - Parentelsystemet. Se Arfsordning - Parentera - Parentes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Pare-éclats-Parentes
60
Pare-éclats [par-ekla’J. Se Pare-balles. Pareh.
Se Paré.
Pareira-rot, Eadix Pareiræ bravæ, G r u s r
o t, bot. farm., är roten af Chondrodendron
tomentosum Ruiz et Pav., en i Peru och
Brasilien förekommande slingrande buskväxt
af fam. Meni-spermaceæ. Roten lär innehålla
alkaloiden pelosin, sannolikt identisk med
bebeerin (bibirin) i bebeeru-1. bibiru-bark
(se N ec t an d r a). Pareira-roten användes i
hemlandet som febermedel och urin-drifvande medel
m. m., i Europa, särskildt England, i form af
dekokt såsom medel mot kronisk blåskatarr, grus
och sten i blåsan. Med namnet hvit Pareira brava
betecknas i hemlandet, Guyana och Brasilien,
den bittra roten af Abuta ru~ fescens Aubl.,
som uppges verka magstärkande och lösande
samt finnes inblandad i äkta Pareira-rot (se
Abuta). Som dennas moderväxt uppges äfven Abuta
amara Aubl. (eller Aristolochia glaucescens
H. B.) i Guyana, hvars rot lär nyttjas som
urin-drif vande och lösande medel. Som falsk P
a-r e i r ä-r o t har man slutligen betecknat
roten af Cissampelos Pareira L., som förekommer
öfverallt i tropikerna, särskildt i Ost- och
Västindien samt i Mexico. Roten är luktlös, men
smakar först söt-aktigt-aromatiskt, sedan vidrigt
bittert och uppges ha en mångsidig medicinsk
användning mot slemflöde från urinvägarna,
mot svaghet i matsmältningsorganen, gulsot,
vattsot m. m. Stora doser verka lösande.
C. G. S.
Pareja [-re’cha], Juan de, kallad El es-clavo
(slafven), emedan han var Velasquez’ slaf,
spansk målare, f. 1606 i Sevilla, d. 1670
i Madrid, följde sin herre till Madrid och
lärde sig i hemlighet teckna och måla, hvilket
annars var tillåtet endast för en friboren
man. Men då Filip IV och Velasquez på en gång
upptäckte en tafla af honom, lyckades P. genom
konungens be-medling utverka sin frihet och blef
Velasquez’ lärjunge, medan han dock kvarstod i
hans tjänst. Han målade förnämligast porträtt,
utmärkta för stark karakteristik, men äfven
religiösa bilder, af hvilka den förnämsta torde
vara en stor målning i Pradomuseet i Madrid,
Matteus kallas till apostel, en komposition
af 14 helfigurer i kroppsstorlek, ytterligt
realistiska, men bra grupperade, målade med
kraftig färg och i ett maner, som liknar
Velasquez’. C. B. N.*
Parëlius, Sofie Marie, norsk skådespelerska,
f. 1827 i Bergen, d. 1902 i Kristiania,
debuterade 1852, var 1856-60 vid Bergens teater
och 1863 -99 vid Kristiania teater, vid hvars
upphörande hon öfvergick till Nationalteatret,
och drog sig 1900 tillbaka från scenen. Hennes
hufvudfack var komiska roller i Holbergs och
Wessels komedier samt nyare norska stycken;
hennes roller voro utformade med saftig humor
och spelande lif. Hennes byst är uppställd _i
Nationalteatrets foajé. K. V. H.
Paremiogräfer (af grek. paröimi’a, ordspråk, och
gra’féln, skrifva), skriftställare, som under
senantiken och medeltiden åvägabragte samlingar
af grekiska ordspråk, t. ex. Diogenianus
och Zenobius, bägge på 200-talet e. Kr. Jfr
Schneidewin, "Corpus paroemiographorum græcorum"
(2 bd, 1839-51).
Parener. Se K o r j a k e r.
Parenkym [-kym; af grek para’, bredvid, och
e’nchyma, ingjutning]. 1. Anat., väfnad,
särskildt den inre, för lifsfunktionen
viktigaste väfnaden i kroppens inre organ. -
2. Bot., en väfnad, bildad af parenkymceller
(se C e 11, fig. 3 A). Med p se u-doparenkym
förstås en af mycket tätt liggande hyfer bildad
vålnad, som på ett tvärsnitt synes bestå af
parenkymceller. - Parenkymatös, hörande till
parenkymet, t. ex. parenkymatös inflammation.
2. G- L-m.
ParenkymatSs. Se Parenkym 2.
Parenkymcell, bot. Se Cell, fig. 3 A.
Parenkymstråle, bot., detsamma som märgstråle
(se Märgstrålar).
Parentälia, lat., själafest. Jfr Månes, rom. myt.
Parentatiõn. Se Parentera.
Parentätor. Se Parentera.
Parent-Duchåtelet [para’ dy J åtala], A l e
x-andreJean Baptist e, fransk läkare, f. 1790,
d. 1836, gjorde sig bekant genom sina mycket
värdefulla arbeten inom hygienens område. Det
mest berömda af dessa är De la prostitution de
la ville de Paris (1836; 3:e uppl. 1857).
Parentël (lat. parentëla, af pa’rens, fader,
moder), släktskap, härstamning från samma
stamfader eller stammoder; släktaf delning. Se
A r f s-ordning, sp. 1423, och Nordling,
"Föreläsningar öfver Ärfdabalken" (1885;
s. 26 ff.).
Parentëlsystemet. Se Ar f so r d ning, sp. 1423.
Parentera (lat. parentår e, fira någons minne med
dödsoffer, af pa’rens, fader, moder, släkting),
hålla liktal. - Parentatiõn, högtidligt
åminnelsetal. - Parentätor, person, som håller
åminnelsetalet (inom ett ordenssällskap e. d.).
Parentes (af grek. pare’nthesis, insättning
bredvid) är ett i en sats eller ett
satssammanhang (period) eller ett stycke
inskjutet ord eller uttryck eller en hel
sats, period eller ett stycke, merendels utan
grammatiskt sammanhang med omgifningen. Det
för parentesen väsentliga är, att den är en
sådan del af en framställning, som kan lösgöras
från det öfriga, utan att dettas grammatiska
byggnad därigenom lider, och som af författaren
därifrån afskiljes med något tecken i början
och slutet: ( ) eller [ ] (klämmer), kommata
eller upprepade tankstreck. Stilistiskt är
parentesen i allmänhet icke förtjänstfull, och
ett större antal sådana gör stilen tröttsam
och oöfverskådlig. Förekommer parentes inom
parentes, utmärkes den med annat tecken än
den yttre parentesen. I urkundspublikationer
brukas vanligen ( ) för att utmärka i originalet
förekommande bokstäfver, ord, satser o. s. v.,
som af utgifvaren anses för öfverflödiga, för
yngre inskjutningar eller felskrifning; med [
] utmärkas bokstäfver, ord, satser o. s. v.,
som af utgifvaren äro tillagda som rättelser
eller för att göra meningen tydlig. - I algebran
betyder parentes eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
