Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patten, Simon Nelson - Patterson, Elisabeth - Pattes - Patti - Patti - Pattinson, H. L. Se Pattinsonering - Pattinsonering - Pattkul. Se Patkul, G. R. - Pâturages - Patzcuaro - Patzea. Se Loranthaceæ - Pau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Patterson-Pau
250
omgifningen och i sin konsumtion utveckla
en nationell typ. P., som häfdar en starkt
socialreformis-tisk ståndpunkt, har ytterligare
utgett bl. a. Development of english thought
(1899) - med en, delvis skarpt motsagd, ekonomisk
historietolkning -; Theory oj prosperity (1902),
New basis of civilization (1907), Social basis of
religion (1911) och Reconstruction of economic
theory (1912). Högt skattad för mångsidigheten,
originaliteten och uppslagsrikedomen i
sitt nationalekonomiska och sociologiska
författarskap, har dock P. stundom rönt en stark
kritik från fackmannahåll. (Jfr R. Meyer, "Die
zunehmende mannigfaltigkeit der konsumtion", i
"Zeitschrift fur volkswirt-schaft etc.", 1893.)
E. H. T.
Patterson [pä’toson], Elisabeth, Jérõme
Bonapartes första maka, f. 1785 i Baltimore,
d. 1879 i Philadelphia. När Jérõme, brodern till
Frankrikes styresman och vid den tiden blott
fregattkapten, under en vistelse i Amerika
friade till den sköna, rika och äregiriga
köpmansdottern, gaf hon med nöje sitt samtycke
och ingick med honom ett hemligt äktenskap,
i dec. 1803. I mars 1805 reste de till Europa,
men förbindelsen underkändes af Napoleon. Jérõme
böjde sig för broderns vilja, och sedan den unga
amerikanskan i England födt en son, återvände
hon i okt. s. å. till sitt hemland. Påfven
vägrade stadfästa äktenskapsskillnaden ; själf
sökte och vann hon 1813 hos staten Marylands
representation en förklaring om behörig
skilsmässa. Efter Jérõmes död (1860) gjorde
hon och hennes son anspråk på hälften af hans
kvarlåtenskap, men förlorads den därom anställda
processen. Sonen, Jérõme Bonaparte-Patterson, som
var stor egendomsegare, dog före henne (1870),
men efterlämnade flera barn (se Bonaparte,
sp. 1068). Mest bekant af dem är Charles
Joseph Bonaparte, f. 9 juni 1851 i Baltimore,
där han 1874 blef advokat; han var dec. 1906-
mars 1909 justitieminister (attorney general)
i Roo-sevelts kabinett.
Pattes [patt], fr., steg. - P. de mouche [do
mõj], "flugsteg", kråkfötter. - P. d’oie [d&>a’],
"gåsfötter", rynkor i ögonvrån.
Pa’tti, kretsstad i italienska prov. Messina
(Ka-labrien), på en höjd vid P.-viken, vid
järnvägen till Messina. 5,500 inv. (1901;
1911 som kommun 10,447 inv.). Biskopssäte.
J. F. N.
Pa’tti. 1. C ar l ött a P., italiensk sångerska,
f. 1840 i Florens, d. 1889 i Paris, dotter
till tenorsångaren Salvatore P. och hans maka,
en spansk operasångerska, studerade först
pianospel för H. Herz i Paris, men egnade
sig sedermera åt sångstudier och debuterade
1861 i New York. Ett olycksfall, som gjorde
henne halt, tvang henne snart att öfverge
skådebanan, men som koloratursångerska med
ovanligt hög sopran skördade hon lagrar under
flerfaldiga konsertresor i Europa (Sverige
1868), Amerika och Australien. Från 1879 var
hon gift med violoncellisten Ernest D e-m u n
c k. - 2. Adelina (Adela Maria J u a n a) P.,
den föregåendes syster, dramatisk sångerska,
f. 19 febr. 1843 i Madrid, uppträdde redan som
barn med kolossal framgång på konserter i Amerika
och debuterade 1859 i New York såsom Lucia. Sin
utbildning som sångerska erhöll hon genom sin
svåger M. Strakosch, gift med hennes
syster Amelia. Hennes gästspelsresor till London,
Paris, Petersburg, Wien, Italien o. s. v.,
fullföljda till början af 1890-talet,
utgjorde fullständiga triumftåg. Hon är
en koloratursångerska af första rang och
klassisk-modern företrädarinna för den
akt-italienska sångstilen ("bel canto"),
lika berömd för föredragets absoluta renhet
och underbara smidighet som för stämmans
guldklingande skönhet, hvaremot styrkan
icke är ovanlig. Rösten är en hög sopran med
omfånget c1-f3. Hennes lifliga och uttrycksfulla
dramatiska talang har lämpat sig bäst för den
komiska operan. Hennes repertoar omfattade de
förnämsta italienska operorna samt Mo-zarts
och Gounods. Hon gifte sig 1868 med markisen
H. de C a u x, stallmästare hos Napoleon III,
men lefde mestadels skild från sin man och blef
1886 efter vunnen laglig upplösning af detta
äktenskap gift med sin ständige följeslagare
på senare turnéer, den franske tenorsångaren
Ernest Nicolini (eg. Nicolas- f. 1833,
d. 1898). 1899 blef hon omgift med den svenske
sjukgymnasten frih. Olof Rudolf (Rolf) Cederström
(f. 1870). Makarna äro bosatta på sitt praktfulla
slott Craig-y-Nos i Wales, där hon har byggt sig
egen teaterscen och emellanåt bjuder sina gäster
på operaföreställningar. I Stockholm gaf hon en
välgörenhetskonsert på K. operan 1900. S. å. blef
hon här led. af Mus. akad. A. L. (E. F-t.)
Pattinson [pä’tinson], H. L. Se P a 11 i n s
o-n e r i n g.
Pattifisonëring, metall., kallas efter
uppfinnaren, engelsmannen Hugh Lee Pattinson
(d. 1858), en metod att koncentrera
silfverhalten i verkbly. Se Silfver.
C. A. D.*
Pattkul. Se Patkul, G. R.
Päturages [-yraj], kommun i belgiska
prov. Hainaut, s. v. om Möns. 11,245
inv. (1903). Stora stenkolsgrufvor och
maskinfabriker. Mellanskola för gossar,
yrkesskola. J-
F. N.
Patzcuaro, distriktshuvudstad i mexikanska
staten Michoacan vid sjön P. 2,300
m. ö. h. 7,621 inv. (1900). Odling af
sockerrör, tillverkning af socker, bergsbruk.
J. F. N.
Patzea, bot. Se Loranthaceæ.
Pau [på], hufvudstad i franska
dep. Basses-Pyrénées, fordom hufvudstad i
Béarn och i konungariket Navarra, ligger vid
järnvägen Tou-louse-Bayonne, 175-210 m. högt
på kanten af en platå, som där stiger brant
till 40 m. höjd öfver högra stranden af
Gave de Pau (en biflod till Adour), och har
en beundransvärdt vacker utsikt öfver de 40
km. aflägsna Pyrenéerna. 37,149 inv. (1911). En
liten ström, Hedås, som flyter i en djup ravin,
delar staden i två delar. Den äldre och större
af dessa begränsas af Hedås, Gave och en annan
biflod Ousse och slutar med slottet i v.,
medan den nya stadsdelen utbreder sig n. om
Hedås. Staden har nu nästan uteslutande bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
