- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
251-252

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pau - Paucartambo. Se Indianer, sp 500 - Pauelsen, Erik - Pauer, Ernst - Paues, Anna Katarina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydelse som vinterkurort, som för sitt milda och
jämna klimat årligen besökes af mer än 20,000
sjuka och rekonvalescenter, i synnerhet
engelsmän. Det egnar sig särskildt för katarrala
sjukdomar i luftvägarna och för eretiska former af
lungsot; säsongen är oktober-juni.
Årsmedeltemperaturen är 16,7°, vintern har 6,75° i medeltal.
Den märkligaste byggnaden är det på 1300-talet af
Gaston Phébus, grefve af Foix, byggda, på
1500-talet genom Margareta af Valois restaurerade och
förskönade slottet, där Henrik IV föddes (1553) och
tillbragte sin första ungdom, hvarför det alltsedan
betraktats som ett bourbonskt familjeslott.
Bernadotte (sedermera konung Karl XIV Johan), hvilken
äfven var född i Pau, aflät som fransk marskalk
skrifvelse till Napoleon om det förfallna slottets
restaurering, men denna utfördes först under
Ludvig Filip, då äfven Karl XIV Johan bidrog till
slottets prydande med en sändning af porfyr.
Väster om slottet ligger en vacker park, prydd
bl. a. med två porfyrvaser samt en staty (af
Triquéty) af Gaston Phébus. Place Royale, på
hvilket står Raggis marmorstaty af Henrik IV,
är ett af de vackraste torgen i Frankrike och
beundras för sin utsikt öfver Gave-dalen och
Pyrenéerna. Staden har flera katolska kyrkor (bl. a.
den nya S:t Martin och S:t Jacques), en fransk
reformert, en engelsk, en skotsk, en evangelisk,
en puseyistkyrka, ett grekiskt kapell och en
synagoga. Dess 1724 inrättade universitet indrogs
under den stora revolutionen, likaså den 1721 stiftade
Vetenskapsakademien. Stadens industri omfattar
tillverkning af linneväfnader, kattun, papper och
choklad. Handeln är ganska liflig, i synnerhet med
linne, vin, skinkor (Bayonneskinkor), marmor, kalk
och kastanjer. P. har lyceum,
lärarinneseminarium, en engelsk skola, teckningsskola, ett bibliotek
(75,000 band), ett museum och ett dårhus. -
Stadens namn härledes af lat. palum (langue d’oc
paii, palissad), efter palissaderna omkring det gamla
slottet, och förekommer redan 1221. Efter
uppbyggandet (1363) af det nuv. slottet fick staden större
betydenhet, men vikomterna af Béarn residerade
i Orthez ända till Gaston IV:s tid.

illustration placeholder
Utsikt af Pau. T. v. slottet.


(J. F. N.) Ln.

Paucartambo. Se Indianer, sp. 500.

Pauelsen [pav-], Erik, dansk målare, f. 14 okt.
1749 i Bygom, Viborgs stift, d. genom själfmord 20
febr. 1790, kom i målarlära i Köpenhamn och vann
samtidigt konstakademiens 4
medaljer 1774-77. Efter en
utländsk resa 1780-83 blef
han 1784 medlem af
akademien genom Drottning
Margareta, som förenar de tre
nordiska rikena,
målade
sedan Slaget vid Öxnebjerg,
Anna Colbjörnsen, Knut den
store, Rolf Krake
m. fl. (flera
af dessa i statens ego, numera
på Kronborg), utförde äfven
landskapsstycken från
Danmark och Norge, som visa
utveckladt sinne för
landskapets dekorativa verkan, men
äro konventionella i färgen.
Bland de många
väggmålningar, som han utförde i
köpenhamnska hem, torde en
serie landskap i nuv.
Moltkeska palatset vid
Bredgade vara de förnämsta. Bland hans
porträtt märkas dubbelbilden af Frederikke Brun och
hennes dotter
sittande i en park, ett själfporträtt
samt det liffulla och energiska porträttet af C. F.
Stanley
(Kunstakademien). Konstmuseet eger två
små naivt känslofulla borgerliga genrebilder (Friaren
och Öfverraskningen) i tidens anda.

Ph. W. (G-g N.)

Pauer, Ernst, österrikisk musiker, f. 1826 i
Wien, d. 1905 nära Darmstadt, studerade för
Sechter, Franz Lachner m. fl. och blef 1847
musikdirektor i Mainz, där han skref operorna Don Riego
(1850), Die rote maske (1851) och Die braut (1861).
1851 uppträdde han med bifall som pianist i
London. Sedermera bosatte han sig där, blef
pianoprofessor vid Academy of music (1871) och vid
National training school for music (1876), gaf
historiska pianokonserter med analytiska program
(sedan 1861) samt holl föreläsningar öfver
pianomusikens historia (sedan 1870). Han konserterade
äfven ofta på kontinenten och blef 1866 österrikisk
hofpianist. 1896 bosatte han sig nära Darmstadt.
Synnerlig förtjänst inlade P. genom utgifning af
klassisk pianomusik. "Alte klaviermusik", "Alte
meister", "Old english composers" och
folkupplagor af klassiker från Bach till Schumann samt
"Der junge klassiker" (från Corelli till nutiden),
hvarjämte han författade instruktiva verk samt
skrifterna Elements of the beautiful in music (1876),
Primer of musical forms (1878) och The pianist’s
dictionary
(1895). - Hans son Max P., f. 1866,
direktör för konservatoriet i Stuttgart sedan 1908,
har utmärkt sig som pianist.

A. L.*

Paues, Anna Katarina, filolog, f. 26 sept.
1867 i Acklinga socken, Skaraborgs län, aflade
mogenhetsexamen vid Wallinska skolan i Stockholm,
studerade germansk filologi i England och Tyskland,
vardt 1902 filos. doktor i Uppsala och har sedan
s. å. varit anställd i Cambridge, till 1906 som
"fellow" vid Newnham college och därefter som
"staff-lecturer" i germansk lingvistik. Utom en mängd
tidskriftsuppsatser har fröken P. utgett A fourteenth
century english biblical version
(1902), A newly

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:30 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free