- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
755-756

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pfuel. 2. Jürgen Adam v. P. - Pfuel. 3. Ernst von P. - Pful, Johannes - Pfullingen - Pfund - Pfungstadt - p. f. v. - Pfäfers (Pfävers) - Pfäffikon - Pfänder, Alexander - Pfävers. Se Pfäfers - Ph... - Phaca, bot. - Phacelia, bot. - Phacidiaceæ, bot. Se Phacidiineæ - Phacidiineæ, bot. - Phacochoerus, zool. Se Vårtsvin - Phacops, paleont.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och åtföljde som page konung Gustaf Adolf
under dennes krigsår i Tyskland 1630-32. Häri
tjänade sedermera under sin ofvan nämnde frändes
befäl i svenska armén, deltog från 1656 i "den
store kurfurstens" polska fälttåg som öfverste,
stred 1658 som brandenburgsk generalmajor mot
svenskarna och blef till sist kommendant i
Spandau. - 3. Ernst von P., preussisk general
och politiker, f. 1779, d. 1866, var förtrogen
ungdomsvän till skalden H. von Kleist och
åtföljde denne på hans resor till Schweiz,
Italien och Frankrike, deltog därpå från 1806
i kriget mot Napoleon först i preussisk (till
1807), därefter i österrikisk (1809-12) och till
sist i rysk tjänst (1812-14). Som österrikisk
officer sökte han med framgång väcka intresse,
särskildt bland officerarna och soldaterna,
för simkonsten och ledde bl. a. (1811) en
lifligt besökt simanstalt i Prag. Som rysk
officer bar han namnet von Giehlsdorff och nådde
1813 öfverstes grad. Från 1815 ånyo anställd
i preussisk tjänst, tillhörde han Blüchers
generalstab och blef efter Paris’ kapitulation
s. å. den ene af stadens två kommendanter. Efter
krigets slut verkade P. ifrigt för främjande af
gymnastik och idrott, särskildt simning, samt
förmådde de kommunala myndigheterna i Berlin
och flera andra större tyska städer att anlägga
simanstalter. Han blef 1825 generalmajor och
hade avancerat till befälhafvare öfver 15:e
divisionen och kommendant i Köln (1830), då han
1831 sändes såsom kommissarie att återställa
ordningen i kantonen Neuchâtel, som ville slita
sig lös från Preussens konung. Han lyckades
och beklädde vid sidan af sina öfriga sysslor
till 1849 guvernörsämbetet i kantonen. 1838
utnämndes P. till kommenderande general för
7:e armékåren (Münster). Som guvernör i Berlin
11-24 mars 1848 visade han sig icke vuxen den
kritiska ställningen, men tog kraftigt itu med
återställandet af ordningen i storhertigdömet
Posen, hvilket s. å. uppdrogs åt honom. Som
ministerpresident och krigsminister
21 sept.-1 nov. 1848 saknade han hållning
och energi. Han lämnade därefter statens
tjänst. 1858 blef P. medlem af preussiska
deputeradekammaren och slöt sig där till den
liberala gruppen. Bland P :s skrifter märkas
en folkskrift Über schwimmen und schwimmschulen
(1810) och Beiträge zur geschichte des letzten
französisch-russichen kriegs
(1814; ny uppl. med
biografi öfver P. utgifven af Fr. Förster 1867
under titeln "Der rückzug der franzosen aus
Kussland"). 3. (V. S-g.)

Pfuhl [pfōl], Johannes, tysk skulptör,
f. 1846, studerade vid akademien i Berlin och
för Schievelbein. Bland hans arbeten äro ett
monument öfver Stein (i Nassau, 1872), Stolbergs
staty i Landshut (1879) samt ryttarmonument
öfver kejsar Vilhelm I med Bismarck och
Moltke som bifigurer (1893, i Görlitz).
(G-g N.)

Pfullingen [pfo’l-], stad i württembergska
Schwarzwaldkretsen, vid foten af
Rauhe Alp. 7,953 inv. (1910). Slott med
dårvårdsanstalt, latinskola. Bomullsspinneri
och -väfveri, pappers-, klädes- och
lädertillverkning.

Pfund [pfont], ty., skålpund (se d. o.). Jfr
Kölnisk vikt och Mark, sp. 992.

Pfungstadt [pfoŋ-], stad i hessiska
prov. Starkenburg, vid Rhens tillflöde
Modau. 6,799 inv. (1910). Tillverkning af papper,
cigarrer, läder, tegel och tändstickor. Berömd
öltillverkning, ångkvarn. J. F. N.

p. f. v., förkortning för fr. pour faire visite,
för att göra besök.

Pfäfers (Pfävers), badort i schweiziska
kantonen S:t Gallen, ligger 685 m. ö. h. i
en trång och dyster bergsklyfta, som
genomströmmas af den brusande Tamina, ej
långt från strömmens utlopp i Rhen, och
2,5 km. s. v. om Ragaz. Badorten eger flera
indifferenta termer med kristallklart vatten,
som är utan lukt och smak och framströmmar
ur en djup klyfta, tillgänglig medelst en 480
m. lång trätrappa. Termerna upptäcktes 1038,
och det första badhuset uppfördes 1242, nere i
klyftan. Till detta nedfirades de sjuke jämte
erforderlig proviant medelst tåg och fingo
stanna där, tills kuren var slutad. Numera ledes
vattnet upp till badhuset (byggdt 1704-16)
och en del genom rörledning till Ragaz. Det
närbelägna benediktinklostret P., som länge
egde källorna, upphäfdes 1838 och förvandlades
till en dårvårdsanstalt, S:t Pirminsberg.
(J. F. N.)

Pfäffikon, stor industriidkande by i schweiziska
kantonen Zürich, 18 km. ö. om staden Zürich,
vid den 3 kvkm. stora Pfäffikersee, som är bekant
för sina pålbyggnader. En annan by P. ligger på
södra stranden af Zürichsjön i kantonen Schwyz.

Pfänder, Alexander, tysk psykolog, f. 1870,
e. o. professor i filosofi med särskildt
läraruppdrag för pedagogikens system och
historia vid universitetet i München. Hans
hufvudarbeten äro Phänomenologie des willens
(1900) och Einführung in die psychologie (1904).
S-e.

Pfävers. Se Pfäfers.

Ph... Grekiska och från grekiskan härledda ord,
som ej träffas under Ph, sökas under F.

Phaca Roy., bot., växtsläkte af
fam. Leguminosæ, underfam. Papilionatæ,
skildt från Astragalus, med hvilket släkte det
ofta förenas, genom enrummig balja. I Sverige
finnas 2 arter, Ph. frigida, fjällvicker,
i fjälltrakterna, med enkel stjälk och
4-6-pariga blad, och Ph. penduliflora,
smällvedel, på skogsberg i Jämtland, Medelpad
och Dalarna, med från basen grenig stjälk och
9-12-pariga blad; båda arterna ha gula blommor.
G. L-m.

Phacelia Juss., bot., örtsläkte af
fam. Hydrophyllaceæ, hvars 80 arter till största
delen förekomma i västra Nord-Amerika. Bladen
äro vanligen parflikade, blommorna blåa,
violetta eller hvita, sittande tätt i ensidiga,
förlängda knippen. Som prydnadsväxter i
trädgårdarna och som bifoder odlas ofta
Ph. tanacetifolia, Ph. congesta, Ph. viscida
(Eutoca viscida), Ph. Whitlavia
m. fl.
G. L-m.

Phacidiaceæ, bot. Se Phacidiineæ.

Phacidiineæ. bot., ordning af Discomycetes,
utmärkt däraf, att hymeniet länge är
täckt af en fast väfnad, som först vid
fruktmognaden vanligen stjärnformigt
sönderspränges. Hit hör fam. Phacidiaceæ.
G. L-m.

Phacochoerus, zool. Se Vårtsvin.

Phacops M’Coy, paleont., trilobitsläkte med
tämligen stort hufvud, försedt med framåt
bredare glabella, stora ögon och de lösa
kinderna vanligen utdragna i långa taggar. 11
leder i bålen. Tämligen stor stjärtsköld, ofta
med spetsen utdragen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free