- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1325-1326

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pommerellen (Lill-Pommern) - Pommern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Polen och 1772 vid Polens första
delning Preussen (Danzig 1793).
(J. F. N.)

Pommern, en af de nordligaste provinserna
i Preussen, gränsar i n. till Östersjön, i
v. till Mecklenburg, i s. till Brandenburg och i
ö. till Westpreussen samt har en areal af 30,131
kvkm., oberäknadt Stettiner haff och öfriga
kustvatten, som utgöra 1,338,6 kvkm. 1,716,921
inv. (1910), hvaraf 95,4 proc. protestanter,
3,3 proc. katoliker och 0,5 proc. judar. P. är
näst Ostpreussen den glesast befolkade provinsen
i Preussen, med endast 57 pers. på 1 kvkm. 57,3
proc. lefva i landdistrikt. Endast 4 städer
ha mer än 10,000 inv.; störst är Stettin med
236,113 inv. (1910). Befolkningen är tysk med
undantag af 25,718 personer, hvilkas modersmål
är polska, samt några hundra kassuber vid Leba-
och Gardersjöarna. Genom Oder och Stettiner haff
delas P. i Hinterpommern i ö. och Vorpommern
i v. Området närmast Mecklenburg kallas
Neuvorpommern och omfattar den breda dalgång,
som genomflytes af Recknitz (mot n.) och Trebel
(mot s.). Vor- och Hinterpommern äro mycket
olika med hänsyn till kustbildning. Det senare
har en jämn kustlinje utan uddar och utan
framför kusten liggande öar. Kusten består
af en nästan oafbruten rad af dyner från
Dievenow till halfön Hela i Westpreussen,
och bakom dem ligga strandsjöar, som äro
afspärrade från hafvet, såsom Leba-, Garder-,
Vietzker-, Vitter-, Buckower-, Jamund-, Kamper-
och Eiersberger-sjöarna. Vorpommerns kust
har äfven dyner, t. ex. på Darss och Zingst,
men omges däremot i hela sin längd af öar:
Wollin, Usedom, Ruden, Greifswalder Oie,
Rügen, Hiddensee, Zingst och Darss. Bakom
dem gå vikar djupt in i landet (s. k. haff,
bodden eller sund). Usedom och Wollin begränsa
i n. Stettiner haff (798 kvkm.) och begränsas
själfva genom Oders tre mynningar: Peene, Swine
och Dievenow. Till sin ytbildning är Vorpommern
en lågslätt med kullar, som knappt nå 100 m. (den
högsta punkten är Vogelsang n. v. om Stettin, 131
m.), däremot höjer sig Jasmund på Rügen till 161
m. Hinterpommern är en sköldformig landås, en
del af den baltiska sjöplatån, och når sin stösta
höjd på gränsen mot Westpreussen (Schimmritzberg
256 m., Steinberg 234 m. och Dombrovaberg 210
m.). Det sänker sig i s. ned mot Netzedalen. En
mängd små sjöar, af hvilka ingen når 20 kvkm. i
areal utom den isolerade, till Odersystemet
hörande Madü (36 kvkm.), utflyter genom smärre
floder till Östersjön. De största äro Rega,
Persante, Wipper, Stolpe och Leba. Vorpommern
har vida färre sjöar, den största är Kummerower
(27 kvkm.), som afflyter genom Peene. Andra
floder här äro gränsfloden Recknitz, Ucker samt
Oder, hvilken dock endast i sitt nedersta lopp
tillhör P. Landet är rikt på mossar (inalles
3,071 kvkm.). Till sin geologiska beskaffenhet
är P. alldeles öfvervägande en alluvialbildning,
oafsedt de alluviala sediment, som här och där
förekomma, såsom mossar, dynsand, slam etc. Att
diluvium hvilar på fast berggrund är själfklart,
dock har man ingenstädes genom djupborrningar
nått ned till urberget, siluriska eller devoniska
skikt. Däremot anses tillvaron af de många
saltkällor, som finnas, bevisa förekomsten af
dyas. Juran träder däremot i dagen vid Dievenow
och Kolberg. Kritformationen framträder på Rügen
(Jasmund, Arkona) och finnes äfven på fastlandet till en
beräknad tjocklek af 600 m. under de diluviala
lagren. Dessa senare äro istidsbildningar och
uppvisa moräner af olika slag, åsar – på Rügen
kallade "schwedenschanze" – samt äro rika på
s. k. erratiska block. – Klimat. Vintern är
mildare (- 1 à 2°) vid kusten än inne i landet
(- 3 à 4°); däremot är sommaren vid kusten svalare
(16°–17°) än i det inre (17°–18°). Stettin har i
årsmedium 8,3°, Lauenburg 7,1°. – Nederbörden är
i Köslin 668 mm., i Stettin och i Putbus endast
519 och 562 mm. – Näringar. Omkr. 55 proc. äro
åker eller trädgård, 10,3 proc. ängar, 6,2
proc. betesmarker och 20 proc. skog. Större
delen af jorden tillhör stora gods, mest
fideikommiss eller stiftelser. Förr voro vid
godsen fästa ett slags torpare (katenleute),
men den stora emigrationen har mycket decimerat
denna samhällsgrupp, som måst ersättas med
säsongarbetare (polacker, valaker, kroater),
som draga hem i nov. eller dec. till stor
olägenhet för godsens skötsel. Enligt
1907 års yrkesstatistik lefde 45 proc. af
befolkningen af jordbruk och fiske, 27,6
proc. af industri och bergsbruk samt 11,6 proc.
af handel och samfärdsel. Spannmål, potatis,
sockerbetor, raps, tobak och humle äro de
viktigaste jordbruksprodukterna. Odlingen
af frukt och grönsaker är föga utvecklad. –
Kreatursbesättningen räknade 1912 242,300
hästar och åsnor, 831,400 nötkreatur, 807,000
får (mer än någon annan preussisk prov.) och
1,2 mill. svin. – Äfven skogsskötseln är
en viktig inkomstkälla, likaså fisket. Af
mineral finnes blott kalk; dock ha förr några
järngrufvor bearbetats. Industrien är mest
betydande i och omkring Stettin, där stora
fabriker af olika slag och skeppsvarf finnas;
eljest finnas äfven på andra orter tobaks- och
pappersfabriker m. fl. samt en mängd tegelbruk,
sockerbruk (11 år 1910–11 och 3 raffinaderier),
bryggerier (122) och brännerier (510). Handeln
har sitt centrum i Stettin, ehuru äfven andra
sjöstäder, särskildt Stralsund och Swinemünde,
drifva sådan i större skala. P:s handelsflotta
räknade 1912 326 fartyg (hvaraf 158 ångfartyg) om
97,182 netto-registerton. Längden af bredspåriga
järnvägar var 1912 2,262 km., hvaraf 1,476
km. bibanor (inga smalspåriga). För den andliga
odlingen finnas 1 universitet (i Greifswald), 20
gymnasier, 1 progymnasium, 2 realprogymnasier,
5 realskolor eller högre realskolor, 13
preparandanstalter och 8 seminarier, 5 högre
flickskolor, 3 döfstum- och 1 blindanstalt,
1 krigsskola (Anklam), 2 landtbruksskolor,
flera yrkes- och navigationsskolor etc.

I administrativt hänseende är P. indeladt i 3
regeringsområden: Stettin med 14, Köslin med
13 och Stralsund med 6 kretsar. Till Preussens
andra kammare sänder provinsen 26, till tyska
riksdagen 14 ombud. En preussisk prins är ofta
ståthållare i provinsen. Provinsregeringens säte
är Stettin. Provinsen har sin oberlandesgericht
i Stettin, 5 landgerichte, 59 amtsgerichte
och 2 handelskamrar. Uppsikten öfver den
evangeliska landskyrkan utöfvas af konsistorium i
Stettin. Katolikerna lyda till större delen under
Breslaus biskopsstift. Militäriskt hör P. till
2:a armékårens område, utom de 5 östligaste
kretsarna, som tilldelats 17:e armékåren. –
P:s vapen är en röd grip i silfverfält.

Historia. P. uppges tidigast ha bebotts af
kelter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free