- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
1367-1368

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pontoppidan. 2. Erik P. d.y. - Pontoppidan. 3. Henrik P. - Pontoppidan. 4. Morten P. - Pontoppidan. 5. Knud P. - Pontoppidan. 6. Henrik P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1367

Pontoppidan

1368

lorna och i Danmark nyttjades till 1794, i Norge
intill senaste tid. Äfven utgaf han 1740 en ny
psalmbok, som länge var i bruk. 1742-43 utkom
hans märkliga roman Menoza, en asiatisk prinds,
som. rejste om og sögte christne, som fick
stor spridning (ny uppl. 1860) och öfversattes
till holländska, tyska, franska och svenska
(1771-73 och 1860-61). Af hans historiska
skrifter må nämnas Marmora da-nica, en samling
inskrifter i Danmark (2 bd föl. 1739-41),
Gesta et vestigia danorum extra Da-niam (3
bd, 1740-41), Annales ecclesiæ danicæ (4 bd,
1741-52), en dansk kyrkohistoria på tyska, som
framkallade en tvist med Langebek (se d. o.),
Origines liavnienses (1760) och Den danske
atlas, en historisk-topografisk beskrifning
öfver Danmark (7 bd, 1763-81, de 5 sista
utg. af Hofman). 1745 skref P. en afhandling
om Det danske sprogs skjæb-ne i Sönderjylland,
första försöket att häfda modersmålets rätt,
och han hade redan 1740 i Schau-bühne Dänemarks
framhållit Nordens tre språk som dialekter af
ett enda. Som biskop samlade P. ett Glossarium
norvagicum (1749) och skref äfven ett Forsög
til Norges naturlige historie (1752-54). Många
af P :s smärre skrifter finnas öfversatta
till svenska. Här må nämnas endast "Sanning
till gud-aktighet, uti en enfaldig och grundlig
förklaring öfver dr Lutheri Lilla katekes" (1764;
8:e uppl. 1861) och hans "Herrliga tros-spegel"
(1766; 8:e uppl. 1874).

3. Henrik P., handlande och godsegare,
f. 1814, d. 1901, dref en omfattande
varuhandels- och bankrörelse samt hjälpte med
stor frikostighet det danska jordbruket på många
sätt; särskildt anlade han en stor hedplantering
vid Herning.

4. Mörten P., präst, f. 3 jan. 1851,
vardt 1872 teol. kandidat och var 1878-91
högskoleföreståndare i norra Själland
samt 1884-91 medut-pifvare af ett radikalt
veckoblad, "Tidens ström", där han så
våldsamt angrep konseljpresidenten Estrup,
att han 1887 dömdes till 3 månaders fängelse.
1894 vardt han kyrkoherde och är sedan 1902
bosatt i Stenlöse. Där utgaf han 1898-1905 den
religiösa tidskriften "Frit vidnesbyrd",
som vann mycken anslutning. Ursprungligen en
utpräglad anhängare af Grundtvigs kyrkliga
frihetstankar, har P. sedermera starkt
häfdat församlingsmenighetens betydelse,
särskildt i 3 småskrifter, Kirke-lig äppel
(1910-12). Dessutom har han utgett
predikosamlingarna Lydig til döden
(1893) och Stenlöse kirkeposttl (1909),
uppbyggelseskrifterna Aldrig fortvivle (1899;
4:e uppl. 1905), Paradisets have (1906; 3:e uppl.
1910) m. fl. samt De for-enede staters historie
(intill 1783, 1892) och Anno 1813, Tysklands
rejsning mod Napoleon (1913).

5. Knud P., den föregåendes broder, läkare,
f. 10 juli 1853, blef 1876 med. kandidat,
1883 med. doktor, 1888 öfverläkare vid
Köpenhamns kommunehospital och s. å. docent
vid universitetet. Hans åtgärder på
kommunehospitalets sinnessjuk-afdelning
framkallade 1895-96 en rad häftiga angrepp,
som han väl tillbakavisade i 6:te afdelings
jammersminde (1897), men som dock hade till
följd, att han s. å. tog afsked. 1898-1901 var
han öfverläkare vid sinnessjukhuset vid
Aarhus, men återvände 1901 till Köpenhamn
som professor i rättsmedicin och blef
1909 tillika medlem af Retslægeraadet.
1914 måste han på grund af sjuk-

dom taga afsked. Han har skrifvit Neurasthenien
(1886), Fir e psykiatriske foredrag (1891),
Psykiatriskt forelæsninger og studier (l-3,
1892-95), Kliniske forelæsninger över
nervesystemet (1898) och Relsmedicinske
forelæsninger og studier (l-3, 1907-09).

6. Henrik P., de två föregåendes broder,
författare, f. 24 juli 1857, prästson från
Frederi-cia, tog 1874 afgångsexamen till
Polyteknisk lære-anstalt, men fullföljde icke
sina ingenjörsstudier, var någon tid lärare vid
brodern Mörten P :s folkhögskola och har efter
1881 egnat sig åt vittert författarskap. Han har
vistats dels i Köpenhamn, dels på landsbygden
och i flera småstäder samt äfven rest rätt
mycket i utlandet. Han började sin bana som
ifrig lärjunge af realismen (Stækkede vinger
1881, Landsbybilleder, 1883) och väckte mycken
förargelse genom sina naturalistiskt osminkade
och pessimistiska skildringar, i hvilka det
tidigt framträdde en stark antipati mot "den
lyriska förruttningsprocess", som syntes honom
känneteckna samtiden, det drömmande fantasteri
och den verklighetsfrämmande fraseologi, som
hindrade den sanna uppfattningen af lifvets
kraf. De märgfulla samtidsbilderna fortsattes
under stigande behärskning af formen med
Sandinge menighed (1883; 2:a uppl. 1903),
Fra hytterne (1887; 2:a uppl. 1905) och Sky er
(1890; ny uppl. 1906), medan han äfven i den
lilla romanens form visade sig framstående,
ehuru ojämn (Ung elskov, 1885; 2:a uppl. 1906,
Mimoser, 1886, Isbjörnen, 1887, Spögelser,
1888, Natur, 1890, och Hinder, 1893, hvilken
sistnämnda innehåller erinringar från P :s
barndomstid i Randers). Kroniker (1890) består af
själfulla smärre skisser. De tre berättelserna
Muld (1891), Det. forjættede land (1892) och
Dommens dag (1895) bilda en enhet, som bär den
mellerstas namn, och berätta om en ung, ideellt
öfverspänd prästs misslyckande och undergång
som själasörjare på landet. Ännu betydligare
än "Det forjættede land" är Lykke-Per (8 bd,
1898-1904; 3:e uppl. 1907), P:s stora uppgörelse
med sig själf, sitt land och sin tid, en bok, i
hvilken många gestalter och förhållanden blifvit
vederhäftigt karakteriserade och med klar,
mogen konst gifna i en fängslande form. I dessa
båda cykler har P. skapat en bild af nutidens
Danmark, till hvilken det knappast finnes
motstycken. Af hans senare arbeten kunna nämnas
Nattevagt (1894; 2:a uppl. 1905), Den gamle Adam
(s. å.; 3:e uppl. 1905), Höjsang (1896), Lille
Rödhætte (2 uppl. 1900) och Det ideale h jern
(2 uppl. s. å.), dramat De vilde jugle (1902),
Borgmester Hoeck og hustru (2 uppl. 1905), dramat
Asgaardsrejen (1906), Hans Kvast og Melusine (2
uppl. 1907), Den kongelige gæst (2 uppl. 1908),
Torben og Jytte (2 uppl. 1912) och Storeholt
(1913). - Den centrala ställning inom den danska
litteraturen, som numera tillerkännes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0744.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free