- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
119-120

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pragmatisk sanktion - Pragmatism - Praguerie. Se Ludvig, sp. 1241 - Praha. Se Prag - Prahu. Se Proa - Praia. Se Porto Praia - Prain, sir David - Prairial - Prairie du Chien - Prajapati

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

119

Pragmatism-Prajapati

120

Josef och ärkehertig Karl, hvilket innehöll, att
Karl skulle efterträda Josef, om denne dog utan
söner, men sedermera Josefs döttrar gå före Karls
i tronföljden. Kejsar Leopolds testamente 26 april
1705 annullerade icke detta fördrag, utan stod i full
öfverensstämmelse därmed. Då Karl blifvit kejsare,
sammankallade han 19 april 1713 en rads-församling
och lät där utfärda en hemlig familjelag, hvarigenom
"pactum" ändrades, så att Karls döttrar fingo
företräde i arfsrätten framför Josefs. I jan. 1720
lades detta rådsprotokoll som proposition inför
österrikiska monarkiens ständer, hvilkas samtycke
skulle förvandla familjelagen till statslag. Lagen
angafs vara en orygglig förordning till tronens
befästande, arfföljdens ordnande och ett oupplösligt
band mellan monarkiens olika delar. Efter hand gåfvo
arfländerna och provinserna sitt samtycke, och 6
dec. 1724 kunde pragmatiska sanktionen promulgeras
som rikslag. Kejsaren ville ha äfven Europas garanti
för sin dotters tronföljd (det var denna, som lagen
närmast afsåg). I en lång följd af år var pragmatiska
sanktionen de europeiska kabinettens brännande fråga,
och efter oupphörliga underhandlingar och strider,
följda af stora uppoffringar, lyckades kejsaren vinna
sin afsikt. Pragmatiska sanktionen garanterades 1725
af Spanien, 1731 af England, Holland och Fredrik I
af Sverige i egenskap af Hessens landtgrefve, 1732
af Tyska riket (hvarvid Sverige deltog med Pommerns
röst) och af Danmark, 1734 af August af Sachsen och
1738 af Frankrike. Huru litet emellertid alla dessa
fördrag betydde, visade sig af det efter Karl VLs
död utbrytande österrikiska tronföljdskriget. Jfr
Fournier, "Zur entstehungsge-schichte der
pragmatischen sanktion kaiser Karls VI" (1876). -
Pragmatiska sanktionen är vidare namn på den af
Neapels konung Karl VII (Karl III) 6 okt. 1759
gifna förordning, då han tillträdde Spaniens tron
(Båda Sicilierna skulle tillfalla Karls yngre son
Ferdinand, Spanien efter konung Karls död den äldre
sonen, Karl), och på spanske konungen Ferdinand VILs
förordning af 29 mars 1830 (upplifvande af den gamla
kastiljanska lagen, att konungs döttrar och sondöttrar
gå i tronföljden före konungs bröder och brorsöner).
K j.*

Pragmatism (se Pragmatisk), f los., den
kunskapsteoretiska åsikt, som anser kunskapens sanning
vara identisk med dess nytta för lifvet, dess "power
to work" (förmåga att leda handlingarna). Sanning
har enligt denna åsikt ej sitt värde i sig själf,
utan endast genom sina praktiska konsekvenser. Därmed
afses icke de omedelbara konsekvenserna i individens
handlingar, utan det inflytande, som åsikterna utöfva
på mänsklighetens utveckling i det hela. Ehuru
ansatser till liknande uppfattning framträdt
redan hos de grekiske sofisterna och stoikerna,
har åsikten egentligen utvecklats först i vår tid
och särskildt i Amerika, där termen först infördes
af C. S. Peirce genom en uppsats i "Populär science
monthly" 1878. Huf-vudrepresentanten är W. James,
som utvecklat denna åsikt i "Will to believe" (1897),
"Philoso-phical conceptions and practical results"
(1898) och "Pragmatism" (1907). Andra representanter
för pragmatismen i Amerika äro J. D e w e y
("Studies in logical theory", 1903), H. H. Bawden
("The principles of pragmatism", 1910) och A.

W. Moore ("Pragmatism and its critics", 1910).

I England företrädes väsentligen samma åsikt af F
C. S. Schiller, som emellertid kallar den humanism
("Humanism", 1903; 2:a uppl. 1912, och "Studies in
humanism", 1907). Inom den tyska filosofien har
den vunnit en anhängare i W. Jerusalem. Vid filosof
kongressen i Heidelberg 1908 var pragmatismen föremål
för lifliga meningsbyten, liksom den äfven förut
kritiserats af J. B. P r a 11 ("What is pragmatism?",
1909), S c h i n z ("Anti-pragmatism", fr.
uppl. 1909, eng. uppl. 1910), W. Windelband
("Der wille zur wahr-heit", 1909) m. fi.
S-e.

Praguerie [pragrl], La, ett 1440 utbrutet uppror i
Frankrike. Namnet hänsyftar på husitupp-roret i Prag
1419. Se Ludvig, sp. 1241.

Praha, tjech. Se Prag.

Prahu. Se P r o a.

Praia [pra’J9]. Se Porto Praia.

Prain [préYn], sir David, brittisk botanist, f,

II juli 1857 i Skottland, öfverstelöjtnant, blef
kurator vid herbariet i Calcutta 1887, professor
i botanik vid Medical college där 1895, chef
för Botanical survey of India och föreståndare
för botaniska trädgården i Calcutta 1898,
föreståndare för Royal botanic gardens i Kew
1905 och adlades 1912. Han har publicerat botaniska
arbeten, företrädesvis af deskriptivt innehåll,
hvaribland delar af Harvey och Sonders stora
"Flora capensis". P. blef filos, hedersdoktor
vid Linnéjubileet i Uppsala 1907 och led. af
Vet. akad. 1912. C. Lmn.

Prairial [präria’1], fr. (af prairie, äng),
"hö-månad", den nionde månaden och sista vårmånaden
i den franska republikanska kalendern, hade 30 dagar
och räknades fr. o. m. 20 maj t. o. m. 18 juni af
åren 1798-99 samt fr. o. m. 21 maj t. o. m. 19 juni
af åren 1800-05.

Prairie du Chien [préYeri du j in], stad i
nordamerikanska staten Wisconsin, vid Mississippi,
nära mynningen af Wisconsin. 3,149 inv. (1910). Säte
för de katolska S:t Mary’s academy (1872) för kvinnor
och College of the sacred heart (1880) för män.
J. F. N.

Prajapati. 1. (Sanskr. mask., eg. "skapelsens
herre"), ind. relig., en personifikation
af skaparkraften. P. är sålunda en af det
äldsta indiska tänkandet, resp. filosofien,
såsom den framträder i de vediska skrifterna
(fr. o. m. Rigveda), utformad gudomlighet som en
art monoteistisk abstrakt ersättning för de äldre
natur- och kultgudarna. Tankegrundvalen för denna
unifiering var skapelsens enhet som ursprunglig
kraft. Emellertid kom denna spekulativt utformade
personifikation helt naturligt att identifieras
med olika vediska gudomligheter som Agni, Indra,
Savitar, Soma. Då den indiska filosofien äfven
med en annan utgångspunkt ledde sig fram till en
abstrakt enhetsgud, Brahma, inställde sig för samma
filosofiska synkretism identifikationen af P. och
Brahma som en naturlig konsekvens. I hinduismen
fortsattes sedan identificeringen med Visnu och
Civa. - Den senare genealogiska systematiseringen
låter Brahma vara skapare af de stora Rsierna,
som i sin tur skapade andra väsen och sålunda blefvo
stamfäder till alla lefvande släkter och få namn af
Prajapatier. - 2. (Pali, fem. Prajapati; förmodligen
folketymologisk ombildning af Prajavati, "den med af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free