Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna yttra sig när som helst, men få ej deltaga i
omröstningen, om de ej äro verkliga medlemmar af
kamrarna. Styrelsesättet är ej i egentlig mening
parlamentariskt, enär ministrarna äro oberoende
af partierna och icke med nödvändighet behöfva
representera landtdagsmajoritetens åsikter. –
Das herrenhaus består af 1) de kunglige prinsar,
hvilka efter uppnådda myndiga år inkallas af konungen
(hittills ingen); 2) ärftliga medlemmar: hufvudmannen
för furstliga huset Hohenzollern, hufvudmännen för
forna tyska riksomedelbara släkter i de preussiska
länderna (standesherren), hufvudmännen för vissa
andra förnäma släkter samt sådana släkter konungen
förlänat ärftlig representationsrätt; 3) medlemmar
för lifstid, dels innehafvarna af fyra högre ämbeten,
dels af konungen för lifstid utsedda, antingen
utan förslag eller efter förslag ("presentation")
af vissa stift, af vissa korporationer af adelsmän
(med riddargods bofasta grefvar inom en provins,
med presentationsrätt särskildt benådade familjer
med vidsträckta besittningar, landskapsvis förenade
innehafvare af gammal jordegendom), af universiteten
och af vissa med presentationsrätt benådade städer. De
ärftliga medlemmarna äro (1914) 98, de utan förslag
utsedde 46 och de efter förslag utsedde 170. – Das
abgeordnetenhaus består af 443 medlemmar, valda för
en tid af 5 år genom medelbara klassval. Rösträtt har
hvarje myndig, välfrejdad medborgare, som fyllt 24
år, icke mottager fattigunderstöd och minst 1/2 år
bott i kommunen. Inom hvar och en af valkretsarna
delas valmännen i 3 klasser efter storleken af
deras direkta skatter, så att på hvarje klass kommer
1/3 af de skatter, som samtliga valmän utgöra. De
högst beskattade, så många som tillsammans erlägga
1/3 af valkretsens skattebelopp, utgöra en klass,
de därefter närmast kommande på skattelängden på
samma sätt en annan och alla de öfrige med liten
eller ingen skatt den tredje. Hvarje klass utser
1/3 af de elektorer, som skola utse deputerad; för
hvarje 250-tal inv. utses en elektor. Valbar är
den, som har rösträtt och fyllt 30 år samt minst
1 år varit preussisk medborgare. Valbarheten
är ej bunden vid valkretsen. Valet sker genom
öppen omröstning. Kamrarna inkallas af konungen
hvarje år mellan början af nov. och midten af
jan. och dessutom så ofta omständigheterna det
fordra. Upplöses abgeordnetenhaus, måste den nyvalda
kammaren samlas inom 90 dagar. Sessionerna äro
i regel offentliga. Herrenhaus är beslutmässigt,
när 60 medlemmar äro närvarande, abgeordnetenhaus,
när öfver hälften är närvarande. Medlemmarna
af sistnämnda kammare åtnjuta reseersättning
och dagtraktamente af 15 mark, medlemmarna af
herrehuset endast fria järnvägsresor. – Genom sitt
förhållande till Tyska riket är P:s regeringssystem
något inveckladt. P:s konung är på samma gång
tysk kejsare, och ministerpresidenten är Tyska
rikets rikskansler. Utrikesärendena sammanfalla
i själfva verket med Tyska rikets. Däremot icke
krigsväsendet, ty P. har eget krigsministerium, som
är högsta militära förvaltningsmyndighet för P. och
de stater, som enligt ingångna konventioner lämnat
sin militärförvaltning åt P. (hvilket gäller om alla
utom Bajern, Württemberg och Sachsen). Vidare ha
tull-, post- och telegrafväsendet öfverflyttats till
Tyska riket.
P. har endast 17 röster i Förbundsrådet, eller mindre
än 1/3 af hela antalet (61), men dess inflytande
betryggas därigenom, att de små norra staterna nästan
oföränderligt rösta lika med detsamma. Till tyska
riksdagen sänder P. 236 medlemmar, mer än hälften af
hela antalet (397). Det dubbla representationssystemet
är i flera hänseenden olämpligt, enär tyska riksdagen
och preussiska landtdagen ofta ha sessioner
samtidigt och många äro medlemmar af båda. Vid
kollision emellan Tyska rikets och P:s lagstiftning
har den förra företräde.
Lokalförvaltning. P. är
indeladt i 12 provinser (provinzen): Ostpreussen,
Westpreussen, Brandenburg, Pommern, Posen, Schlesien,
Sachsen, Schleswig-Holstein, Hannover, Westfalen,
Hessen-Nassau och Rhenprovinsen. Berlin och
Hohenzollern äro icke inneslutna i någon provins, utan
bilda särskilda förvaltningsområden. Hvarje provins är
delad i 2–6 regeringsområden (regierungsbezirke),
sammanlagdt 35 (utom Berlin och Sigmaringen),
dessa i kretsar (kreise, 1 okt. 1913 596 till
antalet) och kretsarna slutligen i kommuner
(gemeinde). De större städerna bilda vanligen på
samma gång kommun och krets (stadtkreis, inalles
okt. 1913 109). Den nyare lagstiftningen har
gifvit allt större rum åt själfstyrelse. Kommunens
styresman är en af kommunalstämma för 6 år vald
schulze l. dorfrichter, som är ensam beslutande,
men biträdes af minst 2 (högst 6) för samma tid valda
schöffen. Kommunalstämmorna (gemeindeversammlungen)
äro olika i olika provinser, men rösträtten utöfvas
liksom i Sverige efter förmögenhet. I många provinser
har kommunalstämmans beslutanderätt öfverlåtits åt
en vald representation (gemeindevertretung). Vissa
stora gods (gutsbezirke) utgöra egna kommuner. Inom
största delen af staten ha flera landskommuner och
"gutsbezirke" gemensam representation (amtsvertretung
l. amtsausschuss) med beslutanderätt i vissa
angelägenheter, som äro gemensamma för de till samma
amt hörande kommunerna. Kommunalstyrelsen i stad
ombesörjes genom stadsfullmäktige (stadtverordnete),
valda för 6 år klassvis efter förmögenhet (hälften
af husegare), samt magistraten, bestående af
borgmästaren, en biträdande (vice borgmästare)
och några ratsherren, stadträte l. ratsmänner,
som väljas af stadsfullmäktige. – Kretsen utgör
det andra ledet i förvaltningsorganisationen och
omfattar vanligen flera kommuner; men alla städer med
(utom aktiva militärpersoner) mer än 25,000 inv. (i
Westfalen 30,000), i Rhenprovinsen 40,000 inv.) bilda
egna s. k. stadtkreise (äfven mindre städer kunna
undantagsvis på grund af k. förordning bilda egna
stadskretsar). I spetsen för kretsens förvaltning står
ett af regeringen utnämndt landtråd, som är ordförande
i kretsutskottet (se Krets). Kretsens representation
kallas i de östra provinserna kretsdag (kreistag),
i de västra kretsständer (kreisstände), som äro
sammansatta efter ståndsprincipen. Regeringsområdet
har ingen representation. Styrelsen handhas af
en kollegial bezirksregierung, bestående af en
regierungspräsident med biträden (oberregierungsräte
m. fl.), och ett bezirksausschuss af 6 personer,
af hvilka konungen utnämner två för lifstid och
fyra utses af provinsutskottet (i Hessen-Nassau
af provinslandtdagen) för 6 år. – I spetsen för
provinsens styrelse står
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
