- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
251-252

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prieur, Pierre Louis P - Prieur, Claude Antoine P.-Duvernois - Prignano, Bartolommeo - Prilip - Prillan. Se Hofrättsexamen - Prillarhorn - Priluki - Prim, Juan - Prima - Primadonna. Se Assoluto - Primae viae - Priman. Se Prima - Primanblomma - Prima nota. Se Kladd - Primarius. Se Pastor primarius - Primas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

251

Prignano-Primas

252

(dep. Marne), d. 1827 i Bruxelles, kallad P. d e la
Marne, emedan han var advokat i Chålons-sur-Marne,
var medlem af konstituerande nationalförsamlingen
(1789-91) och af nationalkonven-tet (1792-95)
samt hörde alltid till yttersta vänstern. Hans
deklamatoriska talförhet skaffade honom det ordlekande
öknamnet "le crieur de la Marne". I mars 1793 fick
han en plats i säkerhetsutskottet och därefter i
välfärdsutskottet, hvarest han fick på sin lott att
sörja för arméns och landets proviantering. Misstänkt
för att ha haft sin hand med i det anarkistiska
upproret mot konventet l prairial år III (20 maj
1795), ställdes han inför krigsrätt, men lyckades
hålla sig undan ända till amnestien 4 brumaire år IV
(26 okt. 1795). Därefter var han advokat i Paris; han
landsförvisa-des 1816 såsom "konungamördare". - 2. C
l au d e Antoine P.-Duvernois, f. 1763 i Auxonne,
d. 1832 i Dijon, var vid revolutionens utbrott
officer och representerade dep. Göte d’Or - till
följd däraf kallades han P. d e l a C 6 t e d’0 r -
i lagstiftande nationalförsamlingen (1791-92) och
i nationalkonventet (1792-95). I aug. 1793 insattes
han i välfärdsutskottet, där han jämte Carnot egnade
sig åt krigsväsendet till lands. Det var Carnot,
P., Lindet, Jean-Bon S:t André och P. de la Marne,
som genom sitt plikttrogna arbete åstadkommo, att
Frankrike trots den inre anarkien kunde fortsätta
kampen emot Europa. Tid statskuppen i brumaire år
VIII (1799) var P. öfverste vid genitrupperna, men
tog då afsked och egnade sig sedan med framgång åt
industrien. P. inlade stor förtjänst om metersystemets
införande och var en bland grundläggarna af
Polytekniska skolan. 1808 erhöll han grefvevärdighet.

Prignano [prinjänå], Bartolommeo, påfven Urban VI:s
egentliga namn.

Pri’lip (turk. Perlepe), en af gamla murar omgifven
stad i det forna turkiska vilajetet Monastir
(Macedonien), nu hörande till Serbien, omkr. 40
km. n. n. ö. om staden Monastir, vid foten af
Babunaberget. Omkr. 11,000 inv., hvaraf omkr. 3/s
kristna slaver, 1/5 turkar, återstoden greker,
tsin-tsarer o. a. Grekisk-ortodox biskop. (J-
F. N.)

Prillan, i studentspråk gängse kortform af
preliminärexamen. Se Hofrättsexamen.

Prillarhorn (af no. prilla, fingra), i Norge nytt-jadt
blåsinstrument, bestående af ett nötkreaturs-eller
bockhorn, hvari borrats fingerhål liksom på en flöjt.

Prilu’ki, kretsstad i ryska guv. Poltava,
240 km. n. v. om Poltava. 30,485
inv. (1911). Två gymnasier.
(J. F. N.)

Prim (af lat. primus, först, främst). 1. Mus.,
första intervallen i den diatoniska skalan. Den rena
primen är noga taget ingen intervall, utan blott en
tons förhållande till sig själf, enklang (c : c);
den öfverstigande primen är tonens förhållande till
sin kromatiska förändring (c : ciss). Jfr I n t e r
v a 11. - 2. Se F ä k t k o n s t, sp. 215 och 216.
1. A. L.*

Prim, Juan, grefve af R e u s, markis de los
Castillejos, spansk härförare och statsman, f. 6
dec. 1814 i Reus i Katalonien, d. 30 dec. 1870 i
Madrid, inträdde 1834 i en frikår på cristinos’ sida
och steg under carlistkriget till öfverste. Därefter
kastade han sig in i politiken,

blef den förnämste af "exaltados", höjde 1843 i
Reus upprorsfanan mot Espartero och lyckades i
juli s. å. i förbund med Narvaäz störta honom från
makten. P. utnämndes därefter till generalmajor,
grefve af Reus och guvernör i Madrid. Invecklad
i en sammansvärjning mot Nar-vaéz, dömdes P. 1844
till döden, men fick nåd, utnämndes till guvernör
på Puerto Rico, hvarifrån han återvände ’ 1850, och
afgick 1853 som sändebud till Turkiet, där han var med
i Donaufälttåget 1854. Genom gifte med en mexikanska
(1856) vann han stora rikedomar. 1856 hemkom han,
befordrades af 0’Donnell till generallöjtnant och
invaldes 1858 i senaten. Nya lagrar vann P. i kriget
med Marokko 1859-60, hvarunder han upphöjdes till
markis de los Castillejos och grand af l:a klassen,
och på den mexikanska expeditionen dec. 1861-april
1862. I sistnämnda företag anförde P. den spanska
kontingenten, men undandrog sig att tjäna Napoleon
III:s eröfringspolitik och inskeppade snart åter på
eget bevåg sina trupper. Efter hemkomsten arbetade
han, som hufvudman för "progressisterna", på att
störta konungahuset. Flera försök (1864, 1866 och
1867) misslyckades, och P. måste gå i landsflykt, men
i sept. 1868 återkom han, höjde jämte general Serrano
och amiral Topete upprorsfanan i Cådiz och intågade
i okt. i Madrid. Drottning Isabella flydde, Serrano
öfvertog styrelsen, P. blef krigsminister och i juli
1869 under Serranos regent-skap ministerpresident. Han
önskade konungadö-mets återställande. Efter fruktlösa
underhandlingar med åtskilliga furstar, bl. a. med
prins Leopold af Hohenzollern, hvars kandidatur
gaf uppslaget till fransk-tyska kriget 1870-71,
fäste han sina blickar på hertig Amadeus af Aosta och
genomdref i nov. 1870 dennes val. Därmed ådrog han sig
republikanernas hämnd, och 27 dec. s.( å. sårades han
dödligt på öppen gata i Madrid af lönnmördares kulor;
han afled efter tre dagar. Jfr biografi öfver P. af
H. Léonardon (1901).

Prima (lat., fem. af primus, först), första (lägsta)
klassen i ett läroverk (i tyska läroverk namn på
öfversta klassen); första sidan af ett tryckark;
bästa sorts, finaste. Se vidare Alla prima och H
o r se c anon ic se. - Prima n, lärjunge i prima
(lägsta eller öfversta klassen).

Primadonna, it., främsta (sopran-) sångerskan vid en
teater. - Prima donna assoluta. Se A s so l u t o.

Primae vise, anat., "de första vägarna", början af
digestionskanalen.

Primän. Se Prima.

Primänblomma, bot., den blomma, som afslutar
hufvudaxeln i en cymös blomställning.

Prima nota. Se Kladd.

Primärius, lat. Se Pastor p r i m a r i u s.

Primas (lat., plur. primätes, förnäm, en af de
främste) 1. P r i m se sedis episcopus kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free