Print (PDF) - On this page / på denna sida - Principalatsstriden - Principaldiametralplan. Se Diametralplan - Principalfokaldistans, fys. Se Lins, sp. 721 - Princepal intervention. Se Hufvudintervention - Principalnormal. Se Normal 1 - Principalsnittet - Principalstämma, mus. - Principat - Principe, it. Se Furste - Principe, Ilha do P. - Principes, bot. Se Palmer, bot. - Principes. Se Princeps - Principiell. Se Princip - Principiis obsta, lat. - Principium - Principskola - Prindsensteen. Se Keta - Prinet, René Xavier - Prinetti, Giulio - Pringlea antiscorbutica - Pringsheim, Nathanael, tysk botanist - Pringsheim, Alfred, tysk matematiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Principaldiametralplan-Pringsheim
276
formligen förklarad stridande mot regeringsformen
och mot själfva förnuftet. Sedan dess har riksdagens
rätt att å folkets vägnar fatta gällande beslut ej
varit ifrågasatt. s- B- (L. s-)
Principäldiameträlplan. Se Diametralplan.
Principälfokaldista^s, fys. Se Lins, sp. 721.
Principälfökus, fys. Se Lins, sp. 721.
Principal intervention. Se Hufvudinter-v e n t i o n.
Principälnormäl, Principalnormalsek-tion, mat. Se
Normal 1.
Principälsnittet, Principalsektionen 1. Hufvudsnittet,
fys., benämning på flera plan inom optiken: 1. I fråga
om prismor, plan vinkelrätt mot brytande kanten se
Prisma. 2. Hos linser och buktiga speglar, plan genom
hufvud-axeln se Lins, sp. 720, och Spegel. 3. I fråga
om dubbelbrytande kristaller, plan genom en optisk
axel. Speciellt användes benämningen för det plan,
som dessutom äfven innehåller normalen till den yta,
som är i betraktande. För att undvika förväxling
betecknas ofta det senare planet som kristallens
principalsnitt. L. B. B.
Principälstämma, mus., grundstämma, hufvud-stämma;
solostämma, t. ex. pianopartiet i en pianokonsert.
Principät (lat. principalns, af prifnceps, se d. o.),
främsta platsen, högsta makt eller myndighet,
öfvervälde.
Principe [pri’ntjipe], it. Se Furste, sp. 112.
Principe, Ilha do P. [Wjo do prfsipe], portugisisk ö
i Biafraviken på Guineakusten, 230 km. s. s. v. om
Fernando Pöo, har en areal af 151 (enl. andra 114)
kvkm., med 4,327 inv. (1900), portugiser och negrer,
ön producerar kaffe, kakao, vanilj, sockerrör
m. m. Hufvudorten, Sao Antonio, ligger på norra
spetsen af ön. (J- F. N.)
Pri’ncipes, bot. Se Palmer, bot.
PrFncipes. Se P r i n c e p s.
Prjncjpie’11. Se Princip.
Princrpiis o’bsta, lat., "motstå (ett ondt i dess)
förstlingsyttringar!" Uttrycket är hämtadt ur Ovidius’
"Remedia amoris", v. 91, en hexameter, som fortsattes
sålunda: ser o medierna paratur (för sent tillredes
eljest läkemedlet).
Princi’pium (lat., af pri’nceps, först, förnämst),
egentl, det första, upphof- grund; grundkraft;
grundbegrepp. - P. c a u s a l i t ä t i s, log.,
en speciell tillämpning af tredje tankelagen på
företeelser i tiden, enligt hvilken hvarje sådan
förutsätter något i tiden föregående som sitt
villkor. Se Kausalitet. - P. cognoscendi och P. e s
s e n d i. Se G r u n d, filos. - Om p r i n c i-pia
cagitatiönis se Tankelagarna.
Principskola, äldre namn på förberedande skola,
t. ex. vid Konstakademien (se d. o., sp. 826) och
Musikaliska akademien (se d. o., sp. 1446).
Prindsensteen [-sten]. Se Ket a.
Pripet [prinä], René Xavier, fransk målare,
f. 1861 i Vitry-le-Fran9ois, dep. Marne, målar
porträtt, landskap och interiörer med figurer:
Badet (1888, Luxembourgmuseet), Danslektion
(1890, Göteborgs museum), De fyra årstiderna
(1893), i Hederslegionens palats), I solen (1896)
och Vid brasan (konstföreningen i Helsingfors).
G-gN.
Prine’tti, Giulio, markis, italiensk politiker,
f. 1848 i Milano, d. 9 juni 1908 i Rom, egnade sig
efter ingenjörsstudier åt industriell verksamhet
i sin hemstad och förvärfvade en betydande
förmögenhet. 1882 invaldes han i deputeradekammaren,
blef där en af högerns ledare och var mars 1896-
dec. 1897 minister för offentliga arbeten i Rudinis
ministär. Han öfvertog i febr. 1901 utrikesportföl-jen
i ministären Zanardelli och deltog 1902, ehuru
personligen allt annat än vänligt stämd mot
Tyskland och Österrike-Ungern, i förnyandet af
trippelalliansen. I jan. 1903 drabbades han af ett
slaganfall och nödgades till följd däraf i april
s. å. nedlägga sitt ämbete. Han var en ifrig patriot
och sökte som utrikesminister särskildt att främja
Italiens intresse i Tripolis och Albanien. V. S-g.
Pri’nglea antiscorbu’tica, Kerguelenkål, bot. Se
Kerguelens land.
Pringsheim [-hajm], Nathanael, tysk botanist, f. 30
nov. 1823 i Wziesko (Oberschlesien), d. 6 okt. 1894 i
Berlin, vistades för studier dels i Paris och London
samt vid flera universitet i Tyskland, dels vid
kusterna af Atlanten och Medelhafvet, blef docent
i Berlin 1851 och professor i Jena 1864. P. var
dock mindre anlagd för lärar- än for-skarkallet och
återvände som privatman till Berlin 1868. Han uppsatte
1857 tidskriften "Jahrbucher fur wis-senschaftliche
botanik", som alltifrån början åtnjutit det högsta
vetenskapliga anseende, och stiftade 1882 "Deutsche
bota-nische gesellschaft", till hvars president
han årligen återvaldes under hela sin lifstid. P:s
botaniska arbeten intaga samtliga en mycket hög plats
inom vetenskapen. De flesta afhandla algernas byggnad
och utvecklingsförlopp, och i nästan hvarje nytt
arbete framlade P. någon öfverraskande upptäckt:
Befruchtung, keimung und generations-wechsel der
algen (l-3, 1855-57), Beiträge zur morpnologie und
systematik der algen (1857), Dauer-schwärmer des
wassernetzes (1861), Beiträge zur morphologie der
meeresalgen (1862), Zur morpho-logie der Salvinia
natans (1863), Vntersuchungen iiber die vorkeime der
Gharen (s. å.), Vber die paarung der schwärmsporen
(1869), Die geschlecht-losen schwärmer und die
männlichen pflanzen von Bryopsis (1871), Vber den
gäng der morpholo-gischen differenzierung in der
Sphacelaria-reihe (l813),Generationswechsel der
thallophyten (1876), Befruchtungsact von Achlya
und Saprolegnia (1882) m. fl. Efter 1874 egnade
P. mera intresse åt växternas kemiska och fysikaliska
företeelser och utgaf en följd af arbeten under titeln
Untersuchun-geti iiber das chlorophyll (1874-87).
C. Lmn.
PrFngsheim [-hajm], Alfred, tysk matematiker, f. 1850
i Schlesien, vardt 1886 e. o. och 1901 ordinarie
professor vid universitetet i Miin-chen. Bland
hans arbeten, som behandla oändliga serier och
funktionsteori, kan nämnas Vber wert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
