- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
275-276

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Principalatsstriden - Principaldiametralplan. Se Diametralplan - Principalfokaldistans, fys. Se Lins, sp. 721 - Princepal intervention. Se Hufvudintervention - Principalnormal. Se Normal 1 - Principalsnittet - Principalstämma, mus. - Principat - Principe, it. Se Furste - Principe, Ilha do P. - Principes, bot. Se Palmer, bot. - Principes. Se Princeps - Principiell. Se Princip - Principiis obsta, lat. - Principium - Principskola - Prindsensteen. Se Keta - Prinet, René Xavier - Prinetti, Giulio - Pringlea antiscorbutica - Pringsheim, Nathanael, tysk botanist - Pringsheim, Alfred, tysk matematiker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

formligen förklarad stridande mot regeringsformen
och mot själfva förnuftet. Sedan dess har riksdagens
rätt att å folkets vägnar fatta gällande beslut ej
varit ifrågasatt.

S. B. (L. S.)

Principaldiametralplan. Se Diametralplan.

Principalfokaldistans, fys. Se Lins, sp. 721.

Principalfokus, fys. Se Lins, sp. 721.

Principal intervention. Se Hufvudintervention.

Principalnormal, Principalnormalsektion, mat. Se Normal 1.

Principalsnittet, Principalsektionen l. Hufvudsnittet,
fys., benämning på flera plan inom optiken: 1. I fråga
om prismor, plan vinkelrätt mot brytande kanten se
Prisma. 2. Hos linser och buktiga speglar, plan genom
hufvudaxeln se Lins, sp. 720, och Spegel. 3. I fråga
om dubbelbrytande kristaller, plan genom en optisk
axel. Speciellt användes benämningen för det plan,
som dessutom äfven innehåller normalen till den yta,
som är i betraktande. För att undvika förväxling
betecknas ofta det senare planet som kristallens
principalsnitt.

L. B. B.

Principalstämma, mus., grundstämma, hufvudstämma;
solostämma, t. ex. pianopartiet i en pianokonsert.

Principat (lat. principalus, af princeps, se d. o.),
främsta platsen, högsta makt eller myndighet, öfvervälde.

Principe [pri’ntjipe], it. Se Furste, sp. 112.

Principe, Ilha do P. [i’ljə do pri’sipə], portugisisk ö
i Biafraviken på Guineakusten, 230 km. s. s. v. om
Fernando Póo, har en areal af 151 (enl. andra 114)
kvkm., med 4,327 inv. (1900), portugiser och negrer.
Ön producerar kaffe, kakao, vanilj, sockerrör
m. m. Hufvudorten, São Antonio, ligger på norra
spetsen af ön.

(J. F. N.)

Principes, bot. Se Palmer, bot.

Principes. Se Princeps.

Principiell. Se Princip.

Principiis obsta, lat., "motstå (ett ondt i dess)
förstlingsyttringar!" Uttrycket är hämtadt ur Ovidius’
"Remedia amoris", v. 91, en hexameter, som fortsattes
sålunda: sero medierna paratur (för sent tillredes
eljest läkemedlet).

Principium (lat., af princeps, först, förnämst),
egentl. det första, upphof; grund; grundkraft;
grundbegrepp. – P. causalitatis, log.,
en speciell tillämpning af tredje tankelagen på
företeelser i tiden, enligt hvilken hvarje sådan
förutsätter något i tiden föregående som sitt
villkor. Se Kausalitet. – P. cognoscendi
och P. essendi. Se Grund, filos.
– Om principia cagitationis se Tankelagarna.

Principskola, äldre namn på förberedande skola,
t. ex. vid Konstakademien (se d. o., sp. 826) och
Musikaliska akademien (se d. o., sp. 1446).

Prindsensteen [-sten]. Se Keta.

Prinet [prinä], René Xavier, fransk målare,
f. 1861 i Vitry-le-François, dep. Marne, målar
porträtt, landskap och interiörer med figurer:
Badet (1888, Luxembourgmuseet),
Danslektion (1890, Göteborgs museum),
De fyra årstiderna (1893), i Hederslegionens palats),
I solen (1896) och
Vid brasan (konstföreningen i Helsingfors).

G–g N.

Prinetti, Giulio, markis, italiensk politiker,
f. 1848 i Milano, d. 9 juni 1908 i Rom, egnade sig
efter ingenjörsstudier åt industriell verksamhet
i sin hemstad och förvärfvade en betydande
förmögenhet. 1882 invaldes han i deputeradekammaren,
blef där en af högerns ledare och var mars 1896–dec.
1897 minister för offentliga arbeten i Rudinis
ministär. Han öfvertog i febr. 1901 utrikesportföljen
i ministären Zanardelli och deltog 1902, ehuru
personligen allt annat än vänligt stämd mot
Tyskland och Österrike-Ungern, i förnyandet af
trippelalliansen. I jan. 1903 drabbades han af ett
slaganfall och nödgades till följd däraf i april
s. å. nedlägga sitt ämbete. Han var en ifrig patriot
och sökte som utrikesminister särskildt att främja
Italiens intresse i Tripolis och Albanien.

V. S–g.

Pringlea antiscorbutica, Kerguelenkål, bot. Se Kerguelens land.

illustration placeholder

Pringsheim [-hajm], Nathanael, tysk botanist, f. 30
nov. 1823 i Wziesko (Oberschlesien), d. 6 okt. 1894 i
Berlin, vistades för studier dels i Paris och London
samt vid flera universitet i Tyskland, dels vid
kusterna af Atlanten och Medelhafvet, blef docent
i Berlin 1851 och professor i Jena 1864. P. var
dock mindre anlagd för lärar- än forskarkallet och
återvände som privatman till Berlin 1868. Han uppsatte
1857 tidskriften "Jahrbücher für wissenschaftliche
botanik", som alltifrån början åtnjutit det högsta
vetenskapliga anseende, och stiftade 1882 "Deutsche
botanische gesellschaft", till hvars president
han årligen återvaldes under hela sin lifstid. P:s
botaniska arbeten intaga samtliga en mycket hög plats
inom vetenskapen. De flesta afhandla algernas byggnad
och utvecklingsförlopp, och i nästan hvarje nytt
arbete framlade P. någon öfverraskande upptäckt:
Befruchtung, keimung und generationswechsel der algen (1–3, 1855–57),
Beiträge zur morphologie und systematik der algen (1857),
Dauerschwärmer des wassernetzes (1861),
Beiträge zur morphologie der meeresalgen (1862),
Zur morphologie der Salvinia natans (1863),
Untersuchungen über die vorkeime der Charen (s. å.),
Über die paarung der schwärmsporen (1869),
Die geschlechtlosen schwärmer und die männlichen pflanzen von Bryopsis (1871),
Über den gang der morphologischen differenzierung in der Sphacelaria-reihe (1813),
Generationswechsel der thallophyten (1876),
Befruchtungsact von Achlya und Saprolegnia (1882) m. fl.
Efter 1874 egnade P. mera intresse åt växternas
kemiska och fysikaliska företeelser och utgaf en
följd af arbeten under titeln
Untersuchungen über das chlorophyll (1874–87).

C. Lmn.

Pringsheim [-hajm], Alfred, tysk matematiker, f. 1850
i Schlesien, vardt 1886 e. o. och 1901 ordinarie
professor vid universitetet i München. Bland
hans arbeten, som behandla oändliga serier och
funktionsteori, kan nämnas
Über wert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free