- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
285-286

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prior, Matthew, engelsk skald - Prior, Laurits Terpager Malling - Priorat. Se Prior - Priorato, Galeazzo, grefve Gualdo-P - Priorinna. Se Prior - Prioritet, fr. Se Preferensaktier - Pripet - Pris, (af lat. pretium, värde, pris)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

285

Prior-Pris

286

som ambassadör, men aflägsnades efter whigpartiets
tillträde till makten och hölls till och med i
arrest 1715-17. Han fick sin graf i "skaldernas
hörn" i Westminster abbey. P. utgaf 1718 en samling
skaldestycken, i hvilka han visar sig som horatiansk
epikuré till lifsuppfattningen och societetsskald
af stor förtjänst, särskildt afseende på diktionens
klarhet och pregnans. Han skref oden, kärleksvisor
i de franska chanson-diktarnas anda, epistlar,
oöfver-träffade epigram och poetiska berättelser i
samma själfsvåldiga stil som Lafontaines "Contes",
utom den Butler efterliknande Alma, or the pro-gress
oj the mind och ett episkt försök, Solomon. P:s
arbeten utgåfvos bl. a. 1779, 1835 och 1892. Urval
med inledning och noter af A. Dob-son 1889.

Pri’or, Laurits Terpager Mailing, dansk skulptör,
f. 1840 i Stege på Mön, d. 1879, studerade i
konstakademien och hos H. V. Bissen. Bland hans
arbeten märkas Narcissus (1862), Hagar och Ismael
(1869) samt dekorativa alster, som väckte stora
förhoppningar. ljh. W.*

Priorät. Se Prior.

Priorato [priårätå], Galeazzo, grefve Gualdo-P.,
italiensk historieskrifvare, f. 1608 i Vicenza,
d. 1678, var officer vid Wallensteins, Horns och
Bernhards af Weimar arméer, blef sedan veneziansk
diplomat och kammarherre hos drottning Kristina,
som använde honom i åtskilliga diplomatiska värf,
samt kejserlig historiograf 1664. Bland P:s många
arbeten eger ett par särskildt intresse för den
svenska historieforskningen, nämligen Historia
delle guerre di Ferdinando secondo, e Ferdinando
terzo impe-ratori, e del re Filippo quarto di Spagna
contro Gostavo Adolf o, re di Suetia, e Luigi XIII,
re di Fr anda (4 bd, 1640-51) och Historia di
Christina Alessandra (1656), hvilken berömmes som
samvetsgrann. P:s framställning af Gustaf II Adolfs
fälttåg föreligger äfven i en af Franche-ville
utgifven fransk upplaga, ofta åberopad af Geijer.
B. B-s.

Priori’nna. Se Prior.

Prioritet (fr. priorité, af lat. prior, främre,
äldre), egenskapen att vara tidigare, föregående
eller äldre; företrädesrätt, förmånsrätt (se
d. o.). - Prioriterade kallas sådana fordringar,
som utgå med förmånsrätt i gäldbundet bo. - P r i o
r i-tetsaktier. Se Preferensaktier.

Pripet, flod i västra Ryssland, upprinner ur träsk och
småsjöar i guvernementet Volynien, flyter genom södra
delen af guv. Minsk och förenar sig i guv. Kiev med
Dnjepr. Längd omkr. 800 km.; nederbördsområde 121,000
kvkm. Till följd af sin vattenrikedom är den flottbar
nästan från sina källor, farbar med stora båtar
efter 90 km. och med ångbåtar från Pinsk. Den har ett
långsamt lopp genom ofantliga skogs- och kärrtrakter
med gles befolkning, men är af stor vikt för västra
Rysslands flodfart. Kanaler förena den med Njemens
och Weichsels flodsystem. Större bifloder äro Styr
och Goryn fr. h. samt Ptitsch fr. v.
(J. F. N.)

Pris (af lat. pre’tium, värde, pris). 1. Nationalek. Pris
i vidsträckt bemärkelse är den kvantitet af
ekonomiska värden, som vid byte lämnas och mottages
som värdeekvivalent för någon kvantitet af andra
ekonomiska värden. Hvilken som helst af dessa båda
kvantiteter kan då sägas vara priset för den andra. Då
numera bytet regelbundet förmedlas genom penningar (se
d. o.), får pris vanligen den inskränkta betydelsen
af det penningbelopp, som vid byte fastställes som
värdeekvivalent för det egentliga bytesobjektet,
ehuru äfven härvid, strängt taget, detta senare
kan betraktas som pris för penningbeloppet (jfr
Penningvärde). Då ett bytesobjekt kan utgöras såväl af
sakliga nyttigheter (varor o. s. v.) som af tjänster,
nyttjanderätt, fordringar m. m., är t. ex. lönen för
ett arbete eller hyran för begagnandet af ett hus
pris för dessa bytesobjekt likaväl som det för en
kvantitet säd betalade beloppet är dennas pris. Men
ej blott det vid faktiskt byte som värdeekvivalent
lämnade och mottagna beloppet kallas pris, utan
också det, äfven innan bytet kommer till stånd och
kanske utan att något sådant eger rum, för ett
bytesobjekt af en säljare fordrade (eller af en
köpare erbjudna) beloppet. Då en säljare sålunda på
förhand fixerar och fordrar ett pris, förutsättes
gifvetvis, att erfarenheten ger vid handen, att
köpare till detta pris äro att påräkna – hvarom
icke tvingas säljaren i sitt eget intresse att
ändra priset. Sådana på förhand bestämda (säljar-)
pris förekomma som bekant i stor utsträckning,
t. ex. de "fasta prisen" i solida detaljaffärer,
hotell- och restaurangpriser, priset på teater-
o. a. "biljetter" o. s. v. (Om en dylik prisfixering
gjorts af någon myndighet, som ej själf är säljare,
får man ett s. k. tvångspris, som både säljare och
köpare få finna sig i, t. ex. 14-örespriset på den
vanliga almanackan, åkar- o. a. "taxor" o. s. v.) I
dessa fall blir emellertid det på förhand bestämda
priset också det, som faktiskt betalas, dock alltid
under ofvannämnda förutsättning. Annorlunda ställer
sig saken i vissa slag af detaljhandel (t. ex. ofta
vid torghandel) och framför allt i engroshandeln,
särskildt på börserna. Här ha de af säljarna fordrade
(resp. af köparna erbjudna) prisbeloppen närmast
karaktären af ett varuutbud (resp. varuefterfrågan)
på vissa villkor, och ett faktiskt pris kommer
till stånd först genom ett formligt aftal, hvarvid
kanske såväl säljares som köpares ursprungliga "pris"
bli modifierade. I allmänhet kan alltså sägas, att
det faktiska priset (vid formellt fri prisbildning)
åvägabringas antingen på så sätt, att endera parten,
vanligen köparen, passivt accepterar det af motparten
fixerade priset, eller så, att båda parterna aktivt
medverka vid prisets fastställande. – Hvilka faktorer
betinga då det faktiska prisets höjd? Det är klart,
såväl att säljaren sträfvar att för sin vara få
ett högt pris, som att köparen sträfvar att komma
i besittning af varan till ett lågt pris. Hvad som
tvingar båda att moderera sina anspråk är hänsynen
till förhållandet mellan tillgång och efterfrågan
på det ifrågavarande bytesobjektet. Är tillgången
jämförelsevis stor, tvingas säljaren, om han nu vill
sälja, att nöja sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free