- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
323-324

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Produce race, sportv. - Productidae, paleont. Se Chonetes och Productus - Productus Sow., paleont. - Productuskalksten, paleont. Se Productus - Produkt - Produktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

Productidse-Produktion

324

anledning icke skulle framfödas lefvande,
upphäf-ves anmälningen, och den insats
(eng. jorjeit), som blifvit betald, återlämnas.
B. C-m.

Produ7ctid3e, paleont., familj af utdöda armfo-tingar,
omfattande släktena Productus och Chonetes. Se
Chonetes och Productus.

Produ7ctus Sow., paleont., fossilt släkte af
fam. Productidce, armfotingarnas klass, utmärkt genom
rak låsrand utan tänder, ofta försedd med utåtriktade
taggar eller rör, hvilka stundom ock finnas spridda
öfver hela skalet (som hos P. horridus}. Arterna
af P. tillhöra hufvudsakligon devon-, karbon-
(bergkalken) och permsystemet äfvensom de
öfre karbon och perm motsvarande bildningar i
Indien, som fått namnet Productuskalk-stenen.
B. L-n.*

ProdiTctuskalksten, paleont. Se Productus.

Produrkt (af lat. producere, framföra), någonting
frambragt; afkastning; natur- eller industri-alster;
verk, arbete af en skriftställare eller konstnär
; ett genom kemisk reaktion uppkommet ämne. -
I matematiken betyder produkt det resultat, som
erhålles, om två eller flera storheter multipliceras
med hvarandra. Hvar och en af storheterna kallas
en jaktor. Äro faktorerna lika, blir produkten en
dignitet eller potens. Produkten kan vara antingen
blott tecknad eller yerkligen uträknad. Så är
t. ex. 4.6 en tecknad och 24 en uträknad produkt af
faktorerna 4 och 6. Med oändlig produkt förstås en
sådan, där faktorernas antal är större än hvarje
ändligt tal. Vissa oändliga produkter närma sig
alltmer till ett visst värde, ju flera faktorer
man medtager. Dessa produkter kallas konvergenta,
de andra åter diver’genta. Så närmar sig t. ex. den
oändliga produkten

224466

l

3 3

alltmer till värdet 77, ju flera faktorer man medtar,
under det att produkten

1.2.3.4.5.......

icke närmar sig något ändligt
värde. Framställningen af funktioner under
formen af konvergenta oändliga produkter leder
i vissa fall till mycket viktiga resultat.
U- F-)

Produktion (af lat. producere, frambringa)
utgör inom nationalekonomien den begreppsmässiga
sammanfattningen af den mänskliga verksamhet,
genom hvilken för våra behofs fyllande dels
framställas förnödenheter, som ej äro oss fritt
gifna, samt utföras olika slags tjänster, dels höjes
brukbarheten hos både fria och ekonomiska nyttigheter
(jfr Nationalekonomi). Människan kan själf ej
skapa tingen, ej lägga en atom till eller taga en
atom från dem: hon kan endast ur naturens sköte,
genom de åt henne gifna fysiska och intellektuella
krafterna, draga nyttigheter och göra dem lämpliga
att omedelbart eller medelbart tjäna den mänskliga
konsumtionen. "Konsumtionen är det enda syftet och
ändamålet med all produktion", skrif-ver A. Smith. -
Utsträckningen af begreppen produktion och produktivt
arbete har varit föremål för långvariga och vidlyftiga
diskussioner. Fysio-kraterna (se d. o.) betecknade
endast jordbruksarbetet som produktivt. En del
klassiska national-

ekonomer, bl. a. A. Smith och J. St. Mill, gaf
beteckningen produktiv endast åt sådan verksamhet,
som direkt ledde till eller befordrade framställning
af materiella ting; annan verksamhet vore
improduktiv. Domare, präster, skådespelare, husliga
tjänare m. fl. ställdes sålunda utanför de produktiva
klasserna. Äfven handelns produktiva karaktär har
på sina håll förnekats. Om än med enstaka undantag,
bli nationalekonomerna tydligen allt mer of verens
om att förklara hvarje arbete produktivt, när det
resulterar i en vare sig materiell eller immateriell
nyttighet för människan, d. ä. medel för att fylla
hennes behof. Att inom folkhushållet öka summan af
sådana tillfredsställelsemedel - och ej endast leda
till privatekonomiskt förvärf - f ramställes som
villkor, för att verksamheten, nationalekonomiskt
sedt, skall bestå prof vet som produktiv (jfr
Produktivitet). En planmässig verksamhet för en
ny eller förändrad nyttighet är sålunda, när den
ej innebär en dylik ökning i förhållande till de
kräfda uppoffringarna, visserligen en teknisk,
men ej en ekonomisk produktion. Vid bedömande af
själfva den ekonomiska karaktären få andra, om än
så viktiga, synpunkter, moraliska, estetiska o. d.,
träda åt sidan.

Produktion försiggår sålunda därigenom, att
nyttigheter tillegnas, deras stoff förändras till
sin form, vikt, färg, smak o. s. v., de öfverföras
från plats till plats, och deras tillgodogörande
förflyttas från tidpunkt till tidpunkt. Eedan
J. B. Say sammanförde produktionen i inskränkt
bemärkelse med omsättningen (se Byte 1) till en
hufvudafdelning i sin systematiska framställning af
nationalekonomien. I denna vidgade mening omfattar
produktionen följande olika grenar: 1) ur- och
råämnesproduktionen, såsom jakt, fiske, jord-, skogs-
och bergsbruk, vattenkrafts utnyttjande m. m.; 2)
föremålens fortsatta bearbetning inom industrien
(och handtver-ket); 3) samfärdselväsendet; 4)
handeln, bank-, börs- och försäkringsväsendet. Den
sistnämnda grenen går in på gränsområdet mellan den
materiella och 5) den immateriella produktionen,
hvilken omfattar konst, litteratur, vetenskap, olika
slags personliga tjänster, statens och kommunens
rättsskyddande, ordningsfrämjande verksamhet o. s
v. - E genproduktionen (den isolerade produktionen),
som blott tjänar att direkt täcka veder-börandes och
hans familjs behof, har fått ett alltmera begränsadt
utrymme inom det ekonomiska sam-hällslifvet,
medan förvärfsproduktionen, i bytessyfte drifven
af vederbörande företagare - som efter-sträfvar den
största möjliga privatekonomiska vinst 1. rentabilitet
- nått allt större utveckling under penning- och
kredithushållningens hägn. (Jfr K a-pitalism.) Denna
utveckling har utmärkts af produktionens drifvande
i växande skala och med långa omvägar samt af
företagarfunktionens (se nedan) ständigt växande
betydelse.

Produktionsfaktorerna eller produktionens
förutsättningar brukar man vanligast ange vara dessa
tre: 1) arbetet, det kroppsliga och andliga, 2) jorden
och de öfriga naturtillgångarna, samt 3) kapitalet
1. de producerade produktionsmedlen. Af dem äro ju
människan med sin arbetskraft och den yttre naturen
"de ursprungliga och universella förutsättningarna
för produktion" (J. St. Mill). De kallas också
produktionselement, ibland pro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:37 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free