- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
349-350

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prokesch von Osten, Anton - Proklama - Proklamation. Se Proklama - Proklamera. Se Proklama - Prokles. Se Eurysthenes - Proklitika - Proklorit Dana, miner. - Proklos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349

Proklama-Proklos

350-

ordonnansofficer hos ärkehertig Karl, innehade
sedermera en kortare tid professorsstolen i matematik
vid kadettskolan i Olmiitz, men återvände snart
till den militära banan. Efter en längre
resa i offentligt uppdrag till Turkiet, Mindre
Asien, Syrien och Egypten (1824-27) blef han major
i marinen och generalstabschef vid amiral
Dandolos flottilj, i hvilken egenskap han
förmedlade flera viktiga öfverenskommelser med
turkiska och egyptiska myndigheter, särskildt med
Muhammed Ali. 1830 upphöjdes han i adligt stånd som
"ritter von Osten" (hans ofrälse namn var Prokesch),
skickades som särskildt sändebud till Kom 1832
och följande år till Alexandria för att bilägga
stridigheterna mellan Muhammed Ali och
Porten. Under åren 1834-49 var han österrikisk
minister i Aten och 1849 -52 i Berlin samt
avancerade under tiden till generalmajor (1843) |
och fältmarskalklöjtnant (1848). Han blef
"praesidialgesandter" vid förbundsdagen i
Frankfurt 1853, friherre 1855, var ambassadör i
Konstantinopel 1855-71 och blef fält-tygmästare
1863. Efter erhållet afsked (1871), då han
upphöjdes i grefligt stånd, bosatte han sig i sin
fädernestad Graz. - P:s historiska och politiska
skrifter, i synnerhet de om Orienten, utmärka sig
för ett rikt och intressant innehåll, liflig stil,
skarp blick och frimodig öppenhet i bedömandet af
personer och förhållanden, men hans för sin tid
och samhällsställning (som ur Metternichs skola
utgången diplomat) ovanligt frisinnade uppfattning,
enligt hvilken folkets välfärd utgjorde den förnämsta
måttstocken vid alla politiska frågors
bedömande, skaffade honom många motståndare. - Af
hans många arbeten må nämnas Erinnerungen aus Aegypten
und Kleinasien (3 bd, 1829-31), Das land zwischen
den katarakten des NU (1832), Denk-wilrdigkeiten und
erinnerungen aus dem Orient (3 bd, 1837), Geschichte
des älf alls der griechen vom tlirkischen reiche
(2 bd, 1852; med 4 bd diplomatiska bilagor 1867)
samt historiska, arkeologiska och numismatiska
uppsatser i vetenskapsakademiernas i Wien och
Berlin handlingar. - Hans son A n-t o n (f. 1837)
har genom flera arbeten (bl. a. Zur geschichte der
orientalischen f råge, 1877) förvärf-vat sig ett
aktadt namn som skriftställare samt har utgifvit
faderns brefväxling med Gentz och Met-ternich (2 bd,
1881), en samling af faderns bref åren 1849-55
(1896) samt aktstycken ur Gentz’ efterlämnade
papper (2 bd, 1867). Han gifte sig 1861 med
skådespelerskan Friederike Gossmann (se d. o._).
H. A.*

Prokläma (mlat. och it. procläma, af lat. procla-märe,
utropa, kungöra), offentlig stämning å en persons
borgenärer att inom viss dag anmäla och bevaka
sina fordringar, årsstämning. Jfr P r e k l
u-sion. - Proklamation, offentligt och högtidligt
tillkännagifvande, upprop (af ett statsöfver-hufvud
till nationen, af en fältherre till armén

o. s. v.). - Proklamera, kungöra, utropa
(t. ex. republiken).

Proklamation. Se Proklama.

Proklamera. Se Proklama.

Prokles (lat. Pro’des), sagokonung i
Sparta. Se-Eurysthenes.

Prokirtika (af grek. prokWnéln, böja sig fram)r
språkv., proklitiska ord. - Proklitiskt kallas ett
ord, som står svagtonigt framför ett stark-tonigt
ord, t. ex. en hatt, där "en" står prokli-tiskt, om
det är obestämd artikel (och ej räkneord). I fråga
om proklitiska ord, liksom då det gäller enklitiska
(se Enklitika), är såväl den språkliga uppfattningen
ganska växlande som skrif-seden icke följdriktig. Om
vi ta imperativen gå på!, betraktas den visserligen
i allmänhet som bestående af två ord, skilda åt i
all skrift, men enligt en strängare definition af
begreppet ord (se d. o.), är den likaväl ett enda,
sammansatt ord som t. ex. pågår, ehuru skriften
icke sammanför de båda delarna af ett på detta sätt
sammansatt verb, därest propositionen går efter. I en
hel del fall råda skilda meningar om, huruvida vi ha
att göra med ett ord eller en ordfogning (t. ex. den
här-, "en person här ifrån stan").

Proklorit Dana, miner., små, till utseendet
hexagonala, gröna kristaller, vanligtvis såsom
bla-diga eller fjälliga anhopningar i gnejsgraniter
och kloritiska skiffrar och ofta bildade som
pseudo-morfoser efter hornblände, granat, fältspat
o. s. v. Mask- eller hornformigt vridna pelare
af proklorit kallas h e l m i n t h. Ett annat
namn för proklorit är r i p i d o l i t G. Kose.
A. Hng.

Pro7klos (lat. Pro’dus), den förnämste representanten
för den senare nyplatonismen, f. 410 i Konstantinopel,
d. 485 i Aten. Sedan han i Alexandria studerat
grammatik och filosofi, förestod han den platonska
skolan i sistnämnda stad efter omkr. 450. Hans
religion är en sammansmältning af egyptiska
och kaldeiska element, och hans filosofi är
en underlig blandning af torr formalism och
djupsinnigt svärmeri, skarpsinnig dialektik och
kritiklös vidskeplighet. Jämte utarbetningen af
kommentarer till Platons skrifter gjorde han till sin
hufvud-uppgift att systematisera alla senantikens
religiösa föreställningar, dels genom filosofiska
antydningar, dels genom inordnande i ett typiskt
schema. Den nyplatonskt tolkade Platon, Plotinos och
lamblichos voro hans läromästare, men vid sidan af sin
älsklingsbok Platons "Timaios" satte han - en kaldeisk
orakelbok. Han urskilde tre utvecklingsstadier
hos all verklighet, förblifvandet, utvecklingen
och återvändandet, och förebådade därigenom Hegels
dialektiska process, men det sätt, hvarpå han sökte
inpressa allt i dessa trilogier (eller i liknande
sjutal), ledde blott till en konstlad schematism,
i hvilken torra abstraktioner träda i de reala
krafternas ställe och fantastiska godtyckligheter få
ersätta de filosofiska bevisen. Inom etiken hänvisar
han den hjälpbehöfvande människan till alla möjliga
öfvernaturliga medel för att i fem olika stadier
gradvis höja sig till det osinnliga i och med ett
mystiskt uppgående i gudomen. P. utöfvade en särdeles
stor litterär verksamhet. Han utgaf ännu bevarade
kommentarer till flera bland Platons dialoger och
en studie öfver Platons teologi. Vidare märkas de
filosofiska arbetena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free