- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
461-462

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prutz, Robert Eduard, tysk skald och litteraturhistoriker. - Pruyssenaere, Eugène de - p.r.v. förkortning - Pryd - Pryde, James, - Prydz, Peter Blankenborg - Prydz, Alvilde, norsk författarinna - Prygelstraff, jur. Se Kroppsstraff - Prygüner, rysk sekt. Se Molokaner - Prüm, stad - Prymno, astrn., - Prynne, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

461

Pruyssenaere-Prynne

462

Dresden, utnämndes han 1849 till e. o. professor i
litteraturhistoria vid universitetet i Halle, men
tog afsked 1859 och uppträdde därefter på olika
orter som föreläsare, ett värf, för hvilket han
egde glänsande gåfvor. - I sin mognare mannaålder
fann P. som lyriker äkta toner af ungdomsfrisk och
varm klang, i diktsamlingarna Aus der hei-mat (1858),
Herbstrosen (1864; 5:e uppl. 1875) och Buch der liebe
(1869; 3:e uppl. 1874) m. fl. Mera betydande är han
dock på det litteraturhistoriska området, bl. a. genom
arbetena Vorlesungen uber die geschichte des deutschen
theaters (1847), Lud-wig Holberg (1857; P. öfversatte
äfven Holbergs komedier) och Die deutsche litteratur
der gegen-wart (1859; 2:a uppl. 1860). Han skref
dessutom romaner med sociala ämnen och ledde
1851-66 tidskriften "Deutsches museum". Han
var en öf-vertygelsetrogen man med lättflytande
framställning. Se biogr, af G. Biittner (1913). -
P:s son Hans P., f. 1843, professor i historia vid
Königs-bergs universitet 1877-1902, har författat
arbeten öfver medeltidens historia och Preussen.

Pruyssenaere [pröjsenäre], Eugene de, belgisk
upptäcktsresande, f. 1826, d. 1864, utforskade 1859-64
Nilflodens lopp, men afled under resan.

p. r. v., förkortning för fr. pour renare visite,
för att aflägga besök.

Pryd (fr. prude, urspr. fem. af preux, tapper,
af lat. profbus, rättskaffens), tillgjordt sedesam
och ärbar, sipp, öfverdrifvet nogräknad med sådant,
som kan stöta anständigheten. - Pryderi, till-gjord
blygsamhet, hycklad ärbarhet.

Pryde [pråYd], James, engelsk målare, f. 1866,
väckte uppmärksamhet genom de affischer, som han
i början af 1890-talet utförde i samarbete med
W. Nicholson under den gemensamma pseudonymen
Beggarstaff Brothers. Sedan har P. vunnit mycket
erkännande som porträtt- och genre-måfare.
G-g N.

Prydz, Peter Blankenborg, dansk-norsk militär,
f. 1721 i Danmark, d. 1782 i Kristiania som
generalkrigskommissarie och chef för norska
krigsskolan, tjänstgjorde 1758-63 som kapten i
Holstein, blef 1770 "inspektör" vid Den kongelige
matematiske skole (officersskolan) i Kristiania. Genom
P:s initiativ och mångsidiga insikter blef hans
verksamhet där af grundläggande betydelse för
norsk krigsvetenskap. 1786 restes hans minnesvård
på Akershus. - Se Fr. Sinding-Larsen, "Den norske
krigsskoles historie i seldre tider" (1900).
K. V. H.

Prydz, A l v i l d e, norsk författarinna,
f. 5 aug. 1848 på Tosteröd vid Fredrikshald,
var först lärarinna, debuterade med berättelsen
Agn og Agnar (1880), hvars stil röjer påverkan af
Björnson. Större själfständighet och mognad visar
hon i novellsamlingarna I moll (1885) och Underveis
(1889), berättelserna Lykke (1890), Paa Fuglvik
(1891), Mennesker (1892), Dröm (1893), Sylvia (1899;
sv. öfv. s. å.) och Mens det var sommer (1911; "Medan
det var sommar"). En stor framgång blef romanen Gunvor
Thorsdatter til Herö (1896; "Gunvor Thorsdotter till
Härö", 1900; 5:e uppl. 1913). Den position, som hon
vann genom detta verk, bibehöll hon med romanerna Det
lovede land (1902; "Det förlofvade landet", 1903),
Barnene paa Herö gaard (1906; "Barnen på Härö gård",
1907),

I Ulvedalen (1909; "I Ulf dalen", 1910) och framför
allt med Torbjörn Vik (1913), skildringen af en
odågas lidandes historia och tillika författarinnans
personligen innerligast kända och konstnärligt säkrast
genomförda verk. Hon odlar med förkärlek de litterära
problemen, ofta med polemisk udd och stänk af humor i
utformningen. I hennes böcker finnas alltid tankar,
själsskildring, lefnadsfilosofi, med sin rot i
skarpsynt verklighetssinne och rik erfarenhet. Många
af hennes böcker äro öfv. äfven till tyska, engelska
och ryska. K. V. H.

Prygelstraff, jur. Se Kroppsstraff.

Pryguner, rysk sekt. Se Molokaner.

Prum, stad i preussiska Rhenprovinsen,
reg.-omr. Trier, vid Sauers biflod P., 426
m. ö. h. 2,763 inv. (1910). Gymnasium, katolskt
lärarseminarium. Stadens 720 anlagda abbotskloster
utvecklade sig under karolingerna, särskildt gynnadt
af Karl den store och Lothar I, som blef munk där,
till en genom rikedom och bildning framstående
stiftelse och var, tills det 1803 sekulariserades,
ett riksfursten-döme, ehuru sedan 1576 införlifvadt
med ärkestiftet Trier. Lothar I:s 1861 funna ben
hvila i klosterkyrkan i en af kejsar Vilhelm I skänkt
präktig sarkofag.

Prymno, astron., en af småplaneterna.

Prynne [pri’n]> William, engelsk polemisk
skriftställare, f. 1600 nära Bath, d. 1669 i
London, blef 1628 advokat och uppträdde från 1627 i
stridsskrifter som bister förkämpe för den strängaste
puri-tanism. Han angrep sålunda arminianismen och
utfor med våldsam öfverdrift mot bruket bland män att
bära långa lockar, mot skåldrickande och framför allt
mot teater och skådespelare. Hans mot allt teaterväsen
riktade utförliga stridsskrift Histrio-mastix
(1633) angrep skådespel såsom olagliga, hetsande
till sedeslöshet samt fördömda såväl i bibeln som af
kyrkofäder och hedniska filosofer. Några uttryck om
skådespelerskors moral och en erinran om att flera
konungar och kejsare, som beskyddat teaterväsendet,
fallit offer för en våldsam död, fattades såsom
innebärande anspelningar på konungaparet (drottningen
hade kort förut vid en hoffest uppträdt i ett
herdaspel). P. blef därför åtalad för majestätsbrott
och dömdes 17 febr. 1634 af Stjärnkammaren till
lifstids fängelse, dryga böter och att vid skampålen
mista bägge öronen. Stympningen egde rum, men från
fängelset fortsatte P. sitt polemiska författarskap
och utsände bl. a. 1636 en mot biskoparna riktad
hetsig stridsskrift, News from Ipswich. Han dömdes
då till nya böter, miste de kvarsittande stumparna
af sina örlappar och brännmärktes på kinderna med
bokstäfverna "S. L." (seditious libeller). Långa
parlamentet lät 1640 fri-gifva P. och beslöt
tillerkänna honom skadestånd för hans lidanden. Han
utgaf under de närmast följande åren massor af
stridsskrifter, särskildt mot episkopalismen (han
tog hätsk andel i räfsten med ärkebiskop Laud), men
äfven mot independenternas förnekande af statens makt
öfver kyrkan (i Indepen-dency examined, unmasked and
refuted, 1644). P. tog 1647 parlamentets parti i dess
konflikt med armén, invaldes nov. 1648 i underhuset
och uppträdde där ifrigt mot arméns kraf samt för en
uppgörelse med Karl I; vid den "rensning" (Pride}s
purge), som officerarna 6 dec. s. å. företogo med
återstående anhängare af konungadömet, blef äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free