Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prynne, William - Pryssing - Prytanée militaire - Prytanei´on - Prytaner - Prytani. Se Prytaner - Prytz, Andreas Johannis P - Prytz, Johan P. - Prytz, Klas Johansson P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Pryssing-Prytz
464
P. utesluten ur underhuset. Han fängslades samtidigt,
frigafs i jan. 1649, men måste ånyo tillbringa en
lång tid i fängelse (juni 1650-febr. 1653), denna
gång för sina stridsskrifter mot parlamentet. Efter
frigifningen vände han sig med sina angrepp bl. a. mot
katoliker och kväkare samt mot förslagen om att göra
Cromwell till konung och medge judar att inkomma
i riket. Han sökte 1659 för-gäfves tilltrotsa sig
sin gamla plats i underhuset, lyckades omsider i
febr. 1660 återtaga den och påyrkade nu lidelsefullt
konungadömets återställande. Efter restaurationen,
till hvilken han som medlem af Convention parliament
medverkade, belönades han med utnämning till arkivarie
i Tower; som sådan verkade han förtjänstfullt för
utgifning af historiska urkunder, bl. a. i arbetet A
brief register of the several kinds of parliamentary
writs (4 bd, 1659-64). P:s skrifter, omkr. 200 till
antalet, äro i allmänhet mycket omständliga och
stilistiskt undermåliga. Jfr "Documents relating
to the proceedings against William P.", på uppdrag
af Camden society utg. af S. R. Gardiner 1877. _
o v.s-g.
Pryssing, gammalt namn på öl från Preussen.
Prytanée militaire [pritane militär]. Se under
Prytaneion.
PrytanéVon, i många forngrekiska stater, t. ex. Aten,
Elis och Megara, namnet på stadshuset eller
regeringsbyggnaden, i hvilken regeringens ledamöter
(p r y t a n e r, se d. o.) sammanträdde. Till den för
prytanerna på statens bekostnad anordnade spisningen
i P. (sitesis en prytaneio) inbjödos som tillfälliga
gäster fältherrar, sändebud m. fl. Äfven kunde denna
hedersförmån på lifstid beviljas åt personer, som
gjort sig synnerligen högt förtjänta om staten. Jfr
Hestia. - Prytanée militaire är sedan början af
1850-talet namnet på militärskolan i La Fléche,
Frankrike. Skolan meddelar undervisning åt söner till
fattiga officerare och underofficerare. 500 lärjungar,
af hvilka 80 pensionärer. Inträdesåldern är 9-15 år,
och vid 19 måste eleverna lämna skolan.
Prytäner (grek. pryta’neis, förmän, styresmän),
i många forngrekiska stater benämningen på de i
spetsen för statsstyrelsen stående männen. Deras
ämbetsställning och myndighet voro mycket olika i
olika stater och under skilda tidehvarf. I Aten
bildade de under det demokratiska statsskickets
tid (från början af 5:e årh. f. Kr.) ett
femtiomanna-utskott, som för handhafvande af de
löpande regeringsärendena borde dagligen vara
samladt och äfven spisade på offentlig bekostnad
i sin ämbets-lokal (prytaneion 1. tholos, se
dessa ord). Det stora femhundramannarådet var
nämligen fördeladt i tio lika stora sektioner,
motsvarande statens tio fyler 1. stammar, hvilka
i en genom lottning bestämd ordning, hvar och
en under en tiondel af året, tjänstgjorde som
prytaner. Hvarje sektions tjänstgöringstid
kallades en p r y t a n l (pry-tanél’a}.
A. M. A.
Prytani. Se Prytaner.
Prytz. 1. Andreas Johannis P., predikant, dramaturg,
f. 1590 i Arboga, d. 7 april 1655 i Norrköping,
blef student i Uppsala 1610, då han inskrefs
i J. Rudbeckius’ kollegium. Han deltog i dettas
öfningar, bl. a. de dramatiska, var någon tid dess
"quaestor", men lämnade universi-
tetet 1612 samt reste 1614 till Wittenberg och
Greifswald. Hemkommen, blef han 1619 filos, magister
i Uppsala samt utnämndes 1621 till professor i
vältalighet. Vid denna tid författade P. sina
båda skådespel Olof Skottkonung (1620) och Gustaf
then första (1621; tr. 1622, 1649 och 1883). 1623
utbytte han professuren mot rektoratet i Linköping,
blef 1628 hof predikant samt utnämndes 1631 till
kyrkoherde i Göteborg och superintendent öfver dess
stift. Där började han den verksamhet som predikant,
för hvilken han hos samtida vann så stort loford. 1647
utnämndes han till biskop i Linköping och blef äfven
där omtyckt, ehuru han hade några svårigheter med
anledning af de i Norrköping vid denna tid gjorda
försöken att utbreda den reformerta kyrkans läror. -
P:s namnkunnighet beror på hans båda skådespel. De ära
väsentligen religiöst historiska dramer, men sakna
ej därför ett världsligt element. I likhet med sin
förebild Messenius har P. i dem infört satiriska
sedemålningar och folkscener, hvilka hos honom
framträda nästan ännu oftare än hos föregångaren. Men
tillika har han lyckligt knutit dessa scener till
ämnet och ej låtit dem intaga någon själfständig
ställning. "Gustaf then första" är svagare, men
eger däremot intresse för de på dalmål skrifna
folkscenerna, det äldsta sammanhängande prof på
svenskt folkmål, som svenska litteraturen erbjuder. -
För öfrigt utgaf P. åtskilliga latinska tal och
disputationer samt många likpredikningar m. m. - Jfr
bl. a. "En lustigh Comcedia om .... konung Gustaf then
första", utg. af J. A. Lun-dell (1883), och Ljunggren,
"Svenska dramat" (1864).
2. Johan P., den föregåendes brorson,
ämbetsman, vitter författare, f. 1621 i Högby,
Östergötland, d. 1667, blef student i Uppsala
1641, reste sedan utrikes under sju år och kallades
vid hemkomsten till eloquentiae professor i
Uppsala, men valde i stället ämbetsmannabanan
och blef 1660 justitieborgmästare i Stockholm.
Han var borgarståndets talman vid de båda
riksdagarna s. å. och adlades 1661. P. uppsatte
förslaget till förmyndarkammaren i hufvudstaden
och var äfven i öfrigt en skicklig ämbetsman.
Han utnämndes till kansliråd, men afled, innan han
tillträdt befattningen. P. var framstående latinsk
författare och efterlämnade både disputationer och
skaldestycken på latin.
3. Klas Johansson P., den föregåendes
son, militär, författare, f. 4 febr. 1651 i
Stockholm, d. 17 juli 1707 på Edö i Närke, blef
student i Uppsala 1664, medföljde envoyén
Fritz Cronmans ambassad till Byssland 166&-69
och riksrådet Klas Totts beskickning till konungavalet
i Polen 1669. Året förut tog han anställning
som konduktör vid fortifikationsstaten i Riga,
men öf-vergick 1670 till Jämtlands regemente som
fänrik. Efter några års militärtjänst i utlandet
blef han efter hemkomsten kapten 1675 och 1676
major vid generalmajor Wittenbergs dragonkår, men
lämnade efter danska krigets slut krigstjänsten.
Mera känd är han som författare och kompilator af
arbeten i historia, genealogi och juridik. Intet af
dessa har blifvit tryckt, utan alla ha de stannat i
handskrift. En af honom själf uppgjord förteckning,
befintlig i Palmskiöldska samlingen i Uppsala
universitets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
