- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
623-624

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Puritaner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna körtel lämnar, se Purpur, sp. 621. P. persica
L. finnes i Indiska hafvet. - Purpurkörtlar finnas
jämväl hos arter af det äfven i Medelhafvet
förekommande snäcksläktet Murex (se d. o. med
fig.). Se vidare Purpur. O. T. S. (L-e.)

Purpurträ, bot. Se Luftträ.

Purra, sjöv., väcka sofvande. Vid utpurrning nattetid
ombord på örlogsfartyg ges besättningen för klädseln
en s. k. purrkvart (10 à 15 minuter före vaktombytet),
som tillkännages genom signal med s. k. skepparpipa
och ett slag på skeppsklockan ("slå purrkvart"). På
handelsfartyg kallas vaktmanskapet på däck endast
genom muntlig tillsägelse. - Att "purra" en lampa
betyder detsamma som att putsa veken och påfylla
olja, om så behöfves. - Förr brukade man ombord,
ofta med tillhjälp af ett snöre, "purra" kompassen,
d. v. s. att man genom skakning satte kompassskifvan
i rörelse för att frigöra den, om den till äfventyrs
"hängt upp sig". På nutida instrument får sådan
purrning icke användas. R. N.*

Purreysystem [pa’ri-]. Se Motorvagnar, sp. 1234.

Purrhafre, landtbr. Se Hafre, sp. 996.

Purschjakt, jaktv. Se Kronhjorten, sp. 20.

Purseseine [pe’s séin], eng., ett fiskredskap. Se Not,
sp. 63.

Pursh [pos)], urspr. Pursch, Friedrich Traugott,
tyskfödd botanist, f. 1794 i Grossenhayn, Sachsen,
d. 1820 i Montreal, författade några floristiska
arbeten, af hvilka det förnämsta är Flora Americæ
septentrionalis
(2 bd, 1814). C. Lmn.

Purulent (lat. purule’ntus], varig, t. ex. en vätska,
som innehåller var (se d. o.), en sjukdomsprocess,
som medför varbildning (se t. ex. Inflammation).

Purulia [porolio]. Se Manbhum.

Purus [poro’s], biflod fr. h. till Amasonfloden i
Syd-Amerika, har sina källor under 11° s. br. och 72°
10’ v. lgd i skogstrakterna på gränsen mellan Peru
och Brasilien och inom det senare landet flyter
i nordöstlig riktning genom brasilianska staten
Amazonas samt faller ut i Amasonfloden genom flera
armar efter ett lopp af omkr. 3,100 km. Floden
kan liksom sin största biflod Acre passeras af
ångbåtar nästan ända till källtrakterna, emedan
den saknar forsar och fall, hvilket ådagalades
af Chandless, som 1864-65 for 3,000 km. uppför
densamma. Stränderna, som äro utsatta för periodiska
öfversvämningar, äro nästan alldeles obebodda.
(J. F. N.)

Purusa [purusa], sanskr. (själ; person, människa,
manlig person), ind. relig., har i det indiska
religionsfilosofiska tänkandet olika betydelser. I den
äldsta mytologiska uppfattningen (redan i en vedisk
hymn, den s. k. purusa-sukta Rigv. X, 90, samt i
Brahmana) är P. ett urväsen, i hvilket skaparkraften
först manifesterade sig, så att alla individualväsen
därur emanerade. Så var jorden en del däraf. Från
olika delar af kroppen uppstodo de fyra kasterna
(bramanerna från munnen, ksatriya’erna från armarna,
vaiçya’erna från benen, çudra’erna från fötterna). I
den senare panteistiska (vedantiska) filosofien
är purusa identisk med skapelsens herre (Prajapati,
Brahma o. s. v.) som personlighetssubstrat i allt
varande, i det absoluta, men som kan manifestera sig
i personligt tänkta
gudar (Vishnu-Krshna o. s. v.). I den dualistiska
filosofien (Samkhyaläran) har P. den speciella
betydelsen "själ" i motsats till materien. Jfr
Muir, "Original sanskrit texts", I, Y; Deussen,
"Allgemeine geschichte der philosophie",
I (1894-1908), "System des Vedanta" (1906),
och Garbe, "Die Samkhya-philpsophie" (1894).
K. F. J.

Purva-mimamsa. Se Mimamsa.

Pus, grek., fot (se d. o.).

Pus, lat., var (se d. o.).

Pusa [po’sa], by i Brittiska Indien, distriktet
Darbhanga i Bengalen, nära högra stranden af Burhi
Gandak, är sedan 1796 statsegendom och har sedan 1904
en högre skola för landtbruk med försöksfarm, kemisk,
botanisk, entomologisk, mykologisk och bakteriologisk
afdelning, silkeskultur m. m.

Pu-san. Se Fu-san.

Pusan [-s-], nom. Pusa, ind. relig., namn på en i
bramanismen inhemsk gudomlighet, som särskildt inom
Rigveda spelar en icke obetydlig roll, men sedan
nästan försvinner. P., hvars namn synes betyda
"födaren", "uppehållaren", är en specialgud för
boskapen och dess skötsel och dyrkas därför, såsom den
där bringar lycka och välstånd, af herdar och dem,
som ha med boskapen att göra. Liksom han särskildt
finner vägarna, som boskapen vandrar, så är han i
allmänhet en vägfinnare, som leder vandraren rätt. Som
vägfinnare är han också de dödes vägvisare till en
annan värld (liksom Hermes). Trots dessa särmärken
synes P. dock vara en specialutformning af solguden,
som den där når och öfverskådar allt. I alla händelser
kallas han ett "solens sändebud" och identifieras med
solguden (Surya o. s. v.) eller t. o. m. med månguden
(Soma). Han tänktes åka på en med bockar (getter)
förspänd vagn, säges vara tandlös och grötätande
och icke njuta offerdrycken soma. Detta tyder på,
att P. ursprungligen är en herdarnas, det lägre
folkets, gud, som ursprungligen icke tillhörde den
högre speciellt bramanska prästkulten, men först
senare, som så många andra special-, klass- eller
ståndsgudar, upptagits däruti. Jfr Muir, "Original
sanskrit texts", V, Oldenberg, "Die religion des Veda"
(1894), Flensburg, "Om guden Pusan i Rigveda" (1909),
Siecke, "Pushan-studien zur idee des hirtengottes"
(i "Mythologische bibliothek", VII, 1914).
K. F. J.

Puschboll [pu’s-]. Se Bollspel, sp. 1030.

Puschkin, A. S. Se Pusjkin.

Puschkinia Adams, bot., växtsläkte af fam. Liliaceæ,
underfam. Lilioideæ. P. scilloides liknar en
Scilla, men har sambladigt hylle; den härstammar från
Kaukasus och Mindre Asien och blommar mycket tidigt
med vackra blå och hvita blommor, hvarför den ej
sällan odlas som prydnadsväxt i trädgårdarna. Detsamma
är förhållandet med den närbesläktade, blåblommiga
Chionodoxa Luciliæ, som likaledes växer vild i Mindre
Asien. G. L-m.

Puscht-i-kuh, namn på den s. om Zagrospassen till
Disful i sydvästlig riktning i flera parallellkedjor
strykande delen af de mesopotamisk-iranska gränsbergen
i persiska prov. Luristan, äfvensom på ett så godt
som själfständigt länsfurstendöme under en vali,
som betalar en årlig skatt till persiska kronan,
men regerar autokratiskt öfver omkr. 200,000 pers.,
som bilda ett slags militäriskt bål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free