- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
757-758

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Queensland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

moderation; till de vid denna tid begynnande
pietistiska sträfvandena intog han en vänskaplig
hållning. Hans hufvudarbete, Theologia
didactico-polemica sive systema theologicum
(1685), frukten af
hans mer än 30-åriga verksamhet som akademisk
föreläsare, kan betecknas som den klassiska,
mindre genom originalitet än genom omfattande
lärdom och logisk klarhet och skärpa utmärkta
sammanfattningen af den lutherska ortodoxiens
dogmatiska arbete.
H. W. T. (E. Bg.)

Quenstedt, Friedrich August von, tysk
geolog, f. 1809 i Eisleben, d. 1889, sedan 1836
professor i Tübingen, egnade sig med lysande
framgång åt ett ytterst noggrant studium af
Jurasystemet i södra Tyskland (Der Jura, 1857; Die
Ammoniten des schwäbischen Jura
, 3 bd, 1885–88,
m. fl.). Han var äfven framstående paleontolog
(Petrefactenkunde Deutschlands, 7 bd, 1849–84;
Handbuch der petrefactenkunde, 1852, 3:e uppl.
1882–85, m. fl.) och mineralog (Handbuch der
mineralogie
, 1852, 1863 och 1877, m. fl.).
B. L–n.*

Quental [keta’l], Anthero de, portugisisk
skald, f. 1842 på den azoriska ön S. Miguel, d.
där 1891, inskrefs 1856 vid universitetet i Coimbra,
där han stannade till 1866, väckte snart
uppmärksamhet både för sin
ovanliga begåfning och
sin excentricitet och
blef särskildt populär
som koryfé för den
oppositionslystna
akademiska ungdomen. Han
började tidigt,
påverkad dels af den äldre
skaldebrodern João de
Deus Ramos, dels af
tyska och franska
mönster, att skrifva poesi
och hade redan utgett
tre mindre dikthäften,
däribland ett häfte
sonetter (1861), samt ett
större, Odes modernas
(1865), där han djärft

illustration placeholder
Anthero de Quental. Efter
en marmorbyst.

angrep tidens lyten, särskildt klerikalismen, då
han 23-årig öppnade den bekanta litterära fejd,
som skulle inleda en ny epok i Portugals
litteratur, med ett ljungande öppet bref till den
gamla diktarskolans "påfve" Castilho, kalladt
Bom-senso e bom-gosto (Sundt förnuft och god
smak, 1865), och bidrog till det därpå följande
häftiga meningsutbytet med ännu en stridsskrift,
A dignidade das letras e litteraturas officiaes. 1867
–68 företagna resor i Frankrike, Spanien och
Förenta staterna förde Q. i närmare beröring med
tidens politiska och sociala strömningar, och
hemkommen utgaf han (1868–71) några delvis ganska
radikala broschyrer i sådana ämnen samt började
jämte en del andra yngre framstegsmän ett lifligt
arbete för folkupplysningen, hvilket dock snart
ledde till konflikt med trångbröstade myndigheter.
Han fortfor emellertid att dikta, mest sonetter,
hvilken form han ansåg vara det "fullkomliga
uttrycket för ren lyrism", utgaf 1872 en samling af
sina äldre dikter under titel Primaveras romanticas.
Versos de vinte annos
och s. å. sin mest betydande
prosaskrift, Considerações sobre a philosophia da
historia litteraria portugueza
. En gammal
nervsjukdom, som blef allt svårare, tvang honom snart
därefter att draga sig tillbaka från världen, och
från 1874 lefde han ett dystert enstöringslif, blott
ett par gånger af brutet af offentligt framträdande.
Under denna tid utgåfvos af Q:s vän, Oliveira
Martins, hans samlade sonetter (<I>Os sonetos completos</i>,
1886; flera uppl.). Plågad af den alltmer
förvärrade sjukdomen, flyttade Q. 1891 öfver till sin
fäderneö, där han s. å. bar hand på sig själf. Efter
hans död utgaf T. Braga en samling postuma,
mest äldre, dikter af Q., kallad Raios de extincta
luz
(1892). – Q:s poetiska produktion är ej
synnerligen stor, men den ger honom en obestridd
rangplats i främsta ledet af Portugals nyare
skalder, och synnerligen betydelsefull för den
portugisiska litteraturen var också hans kraftiga insats i
Coimbrastriden. En grundton af grubblande trånad
genomgår den del af hans diktning, som ej är
polemisk, i början mer romantisk-religiös, sedan
alltmer pessimistisk, tviflande och negerande. Denna
dystra nirvanastämning gör innehållet särskildt i
hans senare diktning en smula monotont, men
formen är alltid mästerlig. Hans i Portugal med
rätta högt beundrade sonetter ha öfversatts till
många språk, bl. a. delvis till sv. af G. Björkman
("Dikter", 1892) och under samma titel en andra
liten samling (1895). Jfr G. Björkman, "Q. Ett
skaldeporträtt" (1894) och "Q. In memoriam"
(1896), en intressant samling studier af
portugisiska författare.
Å. W:son M.

Quérard [kerar], Joseph Marie, fransk
bibliograf, f. 1797 i Rennes, d. 1865 i Paris, utgaf
det viktiga arbetet La France littéraire ou
dictionnaire bibliographique des savants, historiens et gens
de lettres de France
etc. (1826–39; suppl. 1854
–64). Som en fortsättning till detta började han
därefter utgifvandet af La littérature française
contemporaine
(1842–57). Les supercheries littéraires
dévoilées, galerie des auteurs apocryphes, supposés

etc. (1847–53; 2:a uppl. af Brunet och P. Jannet
1869–70), hvilket efterföljdes af Les écrivains
pseudonymes
(1854–64). Efter Q:s död utkommo
Livres à clef (1873) och Livres perdus (1892).

Quercetanus, Andreas. Se Duchesne, A.

Quercia [kve’rtja], Jacopo della, italiensk
skulptör, f. 1371 nära Siena, d. 1438, var son till
en guldsmed Pietro
d’Angelo, som
uppfostrade honom i sitt
yrke. Men han gick
snart sin egen väg och
blef en af Italiens
främsta konstnärer. Från
hans tidigaste år finnes
intet af hans arbeten i
behåll. 1409 erhöll
han beställning att
utföra en brunnsomfattning
i marmor på Piazza
del Campo i Siena, den
s. k. Fonte Gaja,
hvarmed han var
illustration placeholder

sysselsatt 1409–19. På platsen är nu uppsatt en fri
kopia (af Sarocchio). Lämningarna af originalet
finnas, mycket skadade af tiden, i Opera del
Duomo; de bestå af allegoriska figurer, bilder af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free