- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
805-806

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åren verkade han äfven som ledamot af flera kommittéer
rörande landtförsvaret. 1877 utnämndes R. till
generalmajor i armén. 1880 utsågs han till ledamot af
den då tillsatta stora landtförsvarskommittén. Äfven
som militärskriftställare verkade R. Bland hans
utgifna arbeten må, utom afhandlingar - Kriget
1859 (1859), Slaget vid Dennewitz (1865) m. fl. -
och uppsatser i Krigsvet. akad:s handlingar och
tidskrift, nämnas Några ord om tidens kr af på
lätt infanteri (1857), Om ändamålet med Stockholms
befästande (1860), Den adliga rusttjensten (1870) och
(tills, med J. Ousebjörn) Kort sammanfattning af de
vigtigaste bestämmelserna rörande arméns organisation
(s. å.). - R. blef 1863 led. af Krigsvet. akad. och
var 1870-71 redaktör af dess tidskrift. Han var
begaf vad med klar blick, mycken viljekraft och stor
arbetsförmåga. Med okuflig energi kämpade han ända in
i det sista för uppnåendet af det mål, som han gjort
till sin lifsuppgift: höjandet af fosterlandets
försvarsförmåga. Förnämsta medlet härtill ansåg
han vara härordningens tidsenliga ombildning. Sitt
arbete i denna riktning fick han dock aldrig se krönt
med framgång. Däremot lyckades han genomföra viktiga
förbättringar inom andra områden af försvars-väsendet,
såsom Generalstabens organisation och Krigshögskolans
ombildning. Därjämte står den historiska forskningen
till honom i förbindelse för det på hans initiativ
tillökade Krigsarkivet.

5. Karl Axel R., brorson till R. 2, målare,
f. 1835, d. 1871, blef furir vid Dalregementet, men
egnade sig därjämte åt konststudier i Stockholm
och Düsseldorf. I statens samlingar är han
representerad genom Räf i ett vinterlandskap och
Morgon i hönshuset.

6. Gustaf Adolf R., friherre, sonsons sonson
till Adam Johan R. (se släktöfversikten),
socialpolitiker, f. 17 maj 1844 i Ryssby, Kalmar
län, d. 16 mars 1914 i Köpenhamn,
aflade officersexamen 1867, blef 1886 kapten vid
Första lifgrenadjärregementet och tog 1895 afsked
från aktiv tjänst. Under en följd af år tilldrog
sig R. en ganska liflig uppmärksamhet genom sin
energiska verksamhet för "en allmän ålderdoms-
och invaliditetspensionering". Han reste flitigt
omkring i landet och höll föredrag och dref på olika
sätt propaganda för sin plan, bl. a. framlagd i
en liten skrift: Allmän pensionering (1897).
För planens främjande bildades en kommitté, af
hvilken han själf var ledamot; af denna insamlades
en hel del statistiska uppgifter från öfver
ett hundratal stads-och landskommuner i riket.
Det mera slutgiltigt utarbetade förslaget gick
ut på inrättande af en rikspensioneringsanstalt,
i hvilken hvarje svensk man och kvinna
fr. o. m. sitt 18:e t. o. m. sitt 60:e år
skulle vara betalningspliktig ledamot; de årliga
pensionsafgifterna skulle utgöra 9 kr. för man
och 6 kr. för kvinna. De årliga pensionsbeloppen
fastställdes till 500 kr. för gift par, 350 kr. för
ensam man och 250 kr. för ensam kvinna, i de fall
då vederbörande icke själfva hade någon inkomst;
i de fall då de hade inkomst från en eller flera
källor, men denna ej nådde ofvannämnda belopp, som
utgjorde den inkomstgräns, nedanför hvilken rätt
till pension inträdde, skulle pensionen utgå med
halfva skillnaden mellan den åtnjutna inkomsten
och resp. inkomstgräns. (Se vidare H. Hedlund,
"Det Raabska pensioneringsförslaget" i "Social tidskrift", 1906).
Från såväl försäkringstekniskt som socialpolitiskt håll
riktades anmärkningar mot förslaget. Vid en af R. på hösten
1910 i Stockholm anordnad "folkpensioneringskongress"
gafs åt tre män uppdrag att anställa revision
af räkenskaperna rörande förvaltningen af de
medel, som under ett par års tid insamlats af
kommuner, föreningar och enskilda i och för samma
kongress. Dessa revisorers utlåtande måste betecknas
som ej blott till formen, utan också till det
faktiska innehållet ogynnsamt för R. Det slöseri,
som han onekligen låtit komma sig till last, utplånar
emellertid icke hans stora förtjänst att i vidsträckta
kretsar ha väckt intresse för ärendet.

1. (H. W–l.)
2. 5. -rn.*
4. H. J-dt.
6. E. H. T.

Raab [räb], Georg, österrikisk målare, f. 1821,
d. 1885, målade kvinnliga idealfigurer
(Debora, Mignon, Damen med hvita slöjan,
den sistnämnda i museet i Wien) och blef
mycket berömd för sina porträtt i miniatyr.
G-g N.

Raab [räb], Johann Leonhard, tysk kop-parstickare,
f. 1825, d. 1899, studerade i Niirnberg och
i München, där han 1869-95 var professor vid
akademien. Han utförde goda stick i linje-maner efter
Rafael (Madonna Tempi anses vara hans främsta blad),
van Dyck och moderna tyska målare. – Hans dotter,
Doris R., f. 1851, bosatt i München, är äfven
kopparstickare.

G–g N.

Raabe [räbe], Joseph Ludwig, tysk matematiker,
f. 1801 i Galizien, d. 1859, blef efter studier i Wien
professor i matematik vid gymnasium i Zürich 1833 och
samtidigt docent vid därvarande universitet. 1855
utnämndes han till professor i matematik vid
polytekniska skolan i samma stad. R. författade ett
stort antal matematiska afhandlingar, de flesta
införda i "Journal für die reine und angewandte
mathematik" och företrädesvis behandlande teorien
för definita integraler, serier, bernoulliska talen
samt differentialekvationers integration. Han utgaf
äfven en Differential- und integralrechnung (3 dlr,
1839–47).

(I. F.)

Raabe [räbe], Wilhelm, tysk romanförfattare,
f. 8 sept. 1831 i Eschershausen i Braunschweig,
d. 15 nov. 1910, studerade en kort tid i Berlin och
egnade sig sedan uteslutande åt litteraturen. Hans
förstlingsbok, idyllen Die chronik der Sperlings-gasse
(1857; en mängd uppl.) uppnådde hastigt en
allmänynnest, som intet senare arbete vann. Han
författade ett mycket stort antal romaner och
berättelser, af hvilka här må nämnas Ein frühling
(1858), Die kinder von Finkenrode (1859),
Nach dem grossen kriege (1861), Der heilige Born
(s. å.), Unser Herrgotts kanzlei (1862), Verworrenes
leben (s. å.), Die leute aus dem walde (1863),
Drei federn (1865), Der hungerpastor (1864, många
uppl.), Ferne stimmen (1865), Abu Telfan (1867),
Der regenbogen (1869), Der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free