- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
907-908

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radziwilow ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

907

Rafiabast-Rafn

908

lesia Arnoldi Bl. (på Ctssus-Töiter å Sumatra) kan
ha en tvärlinje af ända till l m. Dessa rödaktiga
blommor, de största på jorden, ha en asliknande lukt,
som lockar till sig köttflugor och andra i ruttnande
animaliska ämnen lefvande insekter. R. Patma på Java
har mindre, blekt färgade blom-

Rafflesia Patma, parasit på Cissus-rötteT.
(Utslagna blomman är J/3 m. i genomskärning.)

mor (se fig.). I Europa (Medelhafstrakterna)
förekommer endast en rafflesiacé,
Cytinus Hypocistis, på Cissus-röiter;
den är gulaktig och påminner om Monotropa.
O. T. S. (G. L-m.)

Rafiabast, bot. Se R a p h i a.

Rafiapiassäve, bot. Se R a p h i a.

Rafider (af grek. rafifs, nål), bot., långa,
nål-formiga kalciumoxalatkristaller, som ligga
parallellt hopade i en bunt, omgifven af slem,
i särskilda celler. Rafider förekomma i synnerhet
hos mono-

Cellväfnad af ett blad utaf Agave. I den
stora cellen ligger en bunt ränder.

kotyledoner (t. ex. Liliacece), men äro äfven
utmärkande för vissa dikotyledonfamiljer, såsom
Am-pelidacecB och Oenotheracece. De äro ett
skyddsmedel mot växtätande djur, speciellt sniglar,
och verka dels direkt stickande, dels som öfverförare
af gifter i de af nålarna bildade såren. Den
slemmassa, som omger rafidbunten, sväller upp, då
cellen såras, och tränger ut och sprider rafi-derna.
G. L-m.

Rafin [rafå7]. Se D u c h e s n o i s, C. J.

Rafin., vid växtnamn förkortning för
C. S. Ra-finesque-Schmaltz (se d. o. och jfr Ra f.).

Raf inesque-Schmaltz [rafinersk-], C o n s t a n-tine
Samuel, franskfödd naturforskare, f. 22 okt. 1773
i Galata (Konstantinopel), d. 18 sept. 1842
i Philadelphia, var en genialisk och originell
författare, men föga förstådd af sina samtida. Vid
franska revolutionens utbrott lämnade han Frankrike
och begaf sig som affärsman till Förenta sta-

terna, egnade där sin mesta tid åt naturhistorien
och genomströfvade till fots vida områden af de östra
staterna. Han var en af det naturliga växtsystemets
första målsmän i Nord-Amerika och var en kort tid
.professor i naturhistoria och lefvande språk i
Lexington. Af hans mångsidiga författarskap märkas
Nova genera and species of American plants (1808),
Principes fondamentaux de somiolo-gie ou les lois
de la nomenclature (1814), Florula ludoviciana or a
flora of Louisiana (1817), Ich-thyologia ohioensis
(1820), Ancient history or an-nals of Kentucky
(1824), Neogenyton or indication of 66 new genera
(1825), Medical flora (2 bd, 1828-30), New flora
and botany of North America (1836), The american
nations (s. å.), Monuments of North and South
America (1838), Ce-lestial wonders etc. (1839),
hvarjämte han utgaf "Atlantic journal" och "Annalsof
nature". C.Lmn. Raflunda, socken i Kristianstads län,
Albo härad. 3,663 har. 789 inv. (1914). R. bildar
med Brösarp ett pastorat i Lunds stift, Albo och
Järre-stads kontrakt.

Rafn, Karl Gottlob, dansk botanist, f. 1769,
d. 17 maj 1808, blef 1797 assessor och 1804
kommitterad i ekonomi- och kommersekollegiet. Han
utgaf Physikalsk-ökonomisk og medikokirur-gisk
bibliothek (12 bd, 1794-97; fortsatt under andra
namn i 16 bd till 1807) samt en mängd afhandlingar
i praktisk-ekonomiska frågor. Viktigast är dock hans
Udkast til en plantephysiologie, grundel paa de nyere
begreber i physik og chemie (1796; sv. öfv. 1799),
det första danska arbetet i denna riktning. Det bildar
förra delen af Danmarks og Holsteins flora, hvaraf
2:a delen utgafs 1800, men som förblef ofullbordad.
E. Ebg.

Rafn, Karl Kristian, dansk fornforskare, f. 16
jan. 1795, d. 20 okt. 1864, tog 1816 först juridisk
och sedan officersexamen samt var 1821- 26 lärare vid
landkadettskolan. Från sin tidiga ungdom intresserad
af den isländska sagolitteraturen, fick han under sin
anställning vid universitetsbiblioteket (1821-23) rikt
tillfälle att utvidga sina kunskaper vid genomgåendet
af den arnemagneanska handskriftssamlingen. Hans
första arbete var en öfversättning af de gamla mytiska
och romantiska sagorna, Nordiske kcempehistorier
(3 bd, 1821-26), hvarpå snart följde, en upplaga
af "Kråkumål". 1825 stiftade han "Det nordiske
oldskriftselskab", hvars sekreterare och nästan
enväldige styresman han förblef till sin död. Med
stor kraft deltog han i såväl textbehandlingen
som Öfversättningen af "Fornmannasögur" (12 bd,
1825 -37) och "Fornaldar sögur" (3 bd, 1829-30),
men väckte dock största uppmärksamhet genom sitt
stora verk Antiquitates americance (folio, 1837),
som fullständigt redogjorde för de gamle nordbornas
upptäckt af Amerika och öfversattes till de flesta
större europeiska språk. Därefter följde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free