- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
919-920

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rahbek ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begärde sitt afsked som professor och i stället
emottog en lärarsyssla i historia vid en skola. Han
stod också trofast på sin vän P. A. Heibergs
sida och dolde på intet sätt sina känslor, då
denne landsförvistes (1800). Vid Englands anfall
på Danmark 1801 ingick R. som löjtnant i den nya
studentbataljonen och blef 1807 kapten, öfver hufvud
taget kände han sig mycket dragen till ungdomen och
spelade därför senare (från 1820) en stor roll i
studentföreningen, hvars förste hedersledamot han
blef (1825). Dessutom hade han sedan 1784 med stor
ifver deltagit i det då moderna klubblifvet och
var umgängesvän med alla dåtidens författare och
skönandar. En af R:s käraste önskningar uppfylldes,
då han 1805 erhöll anställning vid den nyinrättade
dramatiska skolan, hvarifrån hans föreläsningar
Om skuespillerkunst (1809)
daterade sig. Sistnämnda år blef han medlem af
teaterdirektionen på lifstid, men det framgick
efter hand, att hans varma intresse gjorde blott
föga nytta och att hans smak var både ensidig och
föråldrad, hvarför också hans svåger Öhlenschläger
och hans fosterson J. L. Heiberg blefvo oförstådda
af honom. 1816 återinsattes R. i sin professur och
erhöll 1828 etatsråds titel. Hans litterära verksamhet
pågick därunder oafbrutet. I
Dansk læsebog til de lærde skolers brug (2 bd, 1799–1804)
lämnade han en god öfversikt af litteraturen, och
därpå följde en förtjänstfull afhandling
Om den danske stiil (1802).
Tills. med Nyerup utgaf han 1800–08
Bidrag til den danske digtekunsts historie
(fortsatt 1819 och 1828) och deltog likaledes i
utgifvandet af "Udvalgte danske viser fra middelalderen".
R. ombesörjde äfven utgifningen af "Holbergs udvalgte
skrifter" (21 bd) samt P. A. Heibergs, Prams, Samsöes,
Thaarups, Wessels m. fl:s arbeten, försedda med personal-
och litteraturhistoriska inledningar. Af stort värde äro
Om Holberg som lystspildigter (3 bd, 1815–17) och
Bidrag til den danske skuepladses historie i dens förste aarhundrede (1822);
hans upplaga af Holberg innehåller, i 6:e bandet,
värdefulla upplysningar om dennes lustspel och deras
källor. Därtill kommo 1809–13 tre bd historiska
skådespel
(Anna Colbjörnsen,
illustration placeholder
Kamma Rahbek.

Tordenskjold m. fl.) och
Samlede fortællinger (4 bd, 1804–14)
samt ett stort antal öfversättningar af främmande
skådespel. Under hans sista lefnadsår utkommo
Erindringer af mit liv (5 bd, 1824–29;
omfattande tiden till 1801). Få författare ha varit
så produktiva som R., och äfven om många af hans
arbeten nu äro föråldrade, voro de dock på sin tid af
ofantlig betydelse. Se "K. L. R:s ungdomskærlighed"
(d. v. s. hans bref till skådespelerskan m:me Rosing,
f. Olsen, utg. 1911). – R. var sedan 1798 gift med
Karen Margrete Heger (f. 19 okt. 1775, d. 21
jan. 1829), vanligen benämnd Kamma R., en

kvinna, hvars ömma och varma hjärta, lifliga
lynne och höga bildning utöfvade dragningskraft
på alla och gjorde henne till medelpunkt i den
talrika krets af unga och gamla (däribland flera
af Danmarks yppersta män), som plägade samlas i
"Bakkehuset" på Frederiksberg, där R. bodde sedan
1787 och där han äfven afled. Vid Bakkehuset
restes senare en sten till minne af "K. L. Rahbek
og hans elskelige hustru". Jfr
P. K. Zahle, "K. L. Rahbek og hans samtid" (1860),
J. M. Thiele, "Erindringer fra Bakkehuset" (1869),
"Karen Margretes brevvexling og hendes correspondenter" (1881) och
"Chr. Molbech og K. M. Rahbek" (1883), och
H. Kyrre, "K. L. R., K. R., livet paa Bakkehuset" (1914).

E. Ebg.

Rahbek, Mathias, grundläggaren af Danmarks
mossindustri, f. 8 maj 1840, d. 11 sept. 1910, deltog
som löjtnant i 1864 års krig, var 1868–78 intendent
i hären och fick 1887 titeln ryttmästare. Sedan
1875 ledde han vid Sparkjærs station nära Viborg
de första arbetena för ett industriellt bruk af
mossarna och uppfann själf metoder för maskinmässig
torfpressning. Den af honom bedrifna mossodlingen i
Ölkjær var säkert Nordens största, och R:s system har
sedan vunnit insteg i andra länder. Han stiftade 1901
Moseselskabet för att främja mossarnas utnyttjande,
var dess sekreterare och senare dess direktör
samt utgifvare af och hufvudförfattare i dess
"Meddelelser" (1906–09 kallade "Mosebladet"). Då
Moseselskabet 1909 beslöt ingå i Det danske
hedeselskab, blef R. afdelningschef där.

E. Ebg.

Rahden, Wilhelm von, friherre, tysk militär,
f. 1793 i Schlesien, d. 1860 i Gotha, var
1809–29 preussisk officer och utmärkte sig under
fälttågen 1813–15. R. tjänstgjorde 1829–30 som
rysk generalstabskapten, tog 1832 betydande andel
i försvaret af Antwerpens citadell mot fransmännen,
stred därefter till 1839 i carlisternas led
i Spanien samt egnade sig sedan i hemlandet åt
skriftställeri. 1849 deltog han dock som frivillig i
första slesvigska kriget och därpå i undertryckandet
af upproret i Baden. Af R:s skrifter märkas
Cabrera, erinnerungen aus dem spanischen bürgerkrieg (1840) och
Wanderungen eines alten soldaten (3 bd, 1846–51;
med supplement "Miguel Gomez", 1859).

Raheïta, stad och landskap i italienska
kolonien Eritrea, vid Röda hafvet, ej långt
från Bab-el-Mandeb. Sultanen af R., hvars välde
sträcker sig mot s. till Franska Somalilandet,
ställde sig 1880 under Italiens beskydd. Staden
R. har omkr. 2,000 inv. och ockuperades 1902.

J. F. N.

Rahel. Se Varnhagen von Ense.

Rahewin. Se Ragewin.

Rahl. 1. Karl Heinrich R., tysk
kopparstickare, f. 1779, d. 1843, son till en
kattuntryckare, skickades först i guldsmedslära, men
vände sig med ifver till raderingskonsten, kom 1799
till Wien, men måste förvärfva sitt uppehälle medelst
arbete i sitt förra yrke. Han började i punktermaner,
men tog snart till grafstickeln och radernålen samt
utförde en mängd arbeten, däribland efter Poussin,
Rafaels S. Margareta, Correggios "Natt" och Madonna
med Magdalena, Madonna af Perugino, Jesus frambäres
i templet (af Fra. Bartolommeo), Hogarths bilder
m. fl. Han lefde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free