- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
961-962

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ramée ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

961

Ramelsloh-hönan-Rameswaram

962

Löberöd, Maltesholm, Västerstad, Hviderup,
Sire-köpinge m. fl. Genom dessas afkastning
och omtänksam hushållning blef han en bottenrik
magnat. R. egde mycket aristokratisk sjelfkänsla och
af-böjde erbjudna titlar och utmärkelser. Han bibehöll
gamla tiders enkla seder och var som landt-hushållare
och husbonde en sannskyldig patriark, bekant för sin
uppriktiga religiositet och flerehanda oskyldiga
egenheter, hvarom många anekdoter lefvat bland
allmogen.

2. Hans R., den föregåendes son, friherre,
landthushållare, f. 2 juli 1724, d. 3 april 1799 på
Hviderup, ingick vid skånska kavalleriet, där han

1754 erhöll afsked som ryttmästare, fick
1762 öfverstes titel och upphöjdes 1771 i
friherr-ligt stånd. Vid riksdagarna deltog han i
de hemligare öfverläggnin-garna och motionerade
1778 om fri religions-utöfning för främmande
trosbekännare. Faderns omätliga hopade skatter satte
R. i omlopp genom att vida omkring skapa förhöjd
odling och arbetstillfällen. På Öfverste Hans
Ramel, efter sina gods Löberöd, Målen marmorbyst
af J. T. Sergel, tesholm, Hviderup, Si-reköpinge,
Västerstad,

Tullesbo samt övedskloster (med Svansjö och Åsum)
uppdref han afkastningen med flera hundra procent,
anlade storartade slottslika nybyggnader, byggde
dyrbara broar och vägar, verkställde skogsplanteringar
på ödsliga sandfält, anlade parker, djurgårdar,
trädgårdar och orangerier, bekostade tingshus och
kyrkor, införskref schäferier och hollän-deri samt
höll stuteri, var i Skåne en af de förste, som lade
sig vinn om att dika åkrarna, uppodlade äfven ängarna
och försåg dem med slussar för vattenreglering. Han
använde till allt detta mest lejda arbetare, och för
sina underhafvande var han en öm husbonde.

3. Malte R., son till R. 2, friherre,
riksråd. f. 27 maj (g. st.) 1747 i Skåne, d. 31
jan. 1824 på

övedsklosters egendom i Skåne, inträdde, efter
att 1757-66 ha studerat i Uppsala, i kansliet och
befordrades 1770 till kommissionssekreterare vid
beskickningen i Paris, där han umgicks i de lysande
kretsar, som samlades kring svenske ambassadören
grefve Creutz. 1778 -80 var R. svensk minister i
Madrid, 1782 blef han hofkansler, och 1786 utnämndes
han till riksråd. Mild och saktmodig, men rättrådig
och fast i sina rådslag, åtnjöt han Gustaf III:s
stora förtroende. 1797 öppnades honom en plats i
Svenska akademien, hvars instiftande

Tryckt den Ve 15

han som hofkansler kontrasignerat. Men han dröjde
att taga inträde - måhända af grann-lagenhet emot
Armfelt, på hvars stol i akademien han blifvit satt
- ända till 1802, då han talade öfver Gustaf I:s,
Gustaf II Adolfs och Karl X Gustafs förtjänster
om fäderneslandets språk. 1803 blef R. guvernör
för kronprinsen. Efter 1809 års statshvälfning
drog han sig tillbaka från det offentliga lifvet,
försakande höga äreställen vid hofvet. Han afled
barnlös. R. var en vacker representant för Sveriges
gamla adel, gudfruktig och plikttrogen, anspråkslös
och fint bildad, men utan den högre begåfning, som
kunde berättiga hans stora framgångar på de sociala
och litterära banorna. Jfr Geijers minnestal öfver
R. i Sv akad-s handl. efter 1796, XII (1829).

4. C h a r l e s E m i l e R., den föregåendes broder,
friherre, hofman, konstvän, f. 1750, d. 1826, försökte
sig först på ämbetsmannabanan, blef sedermera fänrik
och löjtnant vid Lifgardet, öfver-gick till hofvet
och var kammarherre hos drottningen 1781-90. Han
var en högt bildad man, som mycket rest i Europa
och gjort konststudier hvarom hans på övedskloster
i Skåne förvarade dagböcker bära vittne. På en af
sina resor drabbades han af ett bedröfligt äfventyr,
som på sin tid allmänt omtalades. Han hade tagit in
på ett värdshus i Toscana, där en rik jude samtidigt
mördades af värden. Denne lade det blodiga vapnet
under sängen, där R. sof, lät bloddroppar visa
vägen från den mördades rum till R:s och eftersände
rättsbetjänter. R. häktades och lades på sträckbänk,
men räddades slutligen genom angifvelse af en bland
betjäningen i värdshuset. Händelsen blef romantiserad
bl. a. af N. H. Thomson i novellen "Svensken i Italien
eller torturens af skaffande i Toscana" (1833). -
R. blef 1819 hofmarskalk och efterträdde 1824 sin
äldre bröder som fideikommis-sarie till övedskloster.
3. Kj.* 4. -rn.*

Rämelsloh-hönan [-la-], husdjurssk., har sitt
ursprungliga hem i den hannoveranska byn Ramelsloh,
hvarifrån den som en framstående ras spridts öfver
en stor del af Tyskland och äfven utomlands. Till
färgen är den antingen hvit eller gul (se fig. 11 å
pl. till art. Höns). Tuppen väger 3-3,5 och hönan
2,5-3 kg. Äggen, hvaraf hönan i medeltal årligen
lägger omkr. 125 st., äro hvitskaliga och väga ungefär
60 gr. pr st. H. F.

Rame’nghi [-gi], Bartolommeo, kallad B a-gnacavallo
efter sin fädernestad inom Ferraras område, italiensk
målare, f. 1484, d. 1542 i Bo-logna, var lärjunge till
Fr. Francia i Bologna och kom sedan under inflytande
af Dosso Dossi i Fer-rara. Han var förnämligast
verksam i Bologna, men skall enligt Vasari äfven varit
en tid sysselsatt i Rom som medhjälpare åt Rafael
(enligt uppgift, i Vatikanens loggier). Bland hans
bilder märkas Madonnan uppenbarande sig för fyra
helgon (Dresden), S:t Petronius, S. Agnes och Ludvig
IX (Berlin), Omskärelsen (Louvre) samt en Korsfästelse
i S. Petronio i Bologna från målarens tidigare skede,
påminnande om Francia. C. R. N.*

Ramesses. Se Ramses.

Ramesseum, tempelbyggnad i Tebe, uppförd af Ramses II
(se d. o.). Jfr äfven Osymandyas.

Rameswaram. 1. ö i sundet mellan Ceylon och Indiens
fastland, tillhörande distriktet Madura. Se

22 b. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:49 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free