- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1039-1040

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ras el-Milh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1039

Ras el-Mi!h-Rashygien

1040

nistrativ mening och kunde ej heller under de
förändrade tidsförhållandena vinna någon i strategisk,
hvarför dess slutliga förfall med nämnda år kan anses
börja. Ruinerna af det forna slottet äro ännu tämligen
väl bibehållna (se fig.), och ringmuren uppnår
ställvis ännu sin forna höjd. Slottet var uppfördt på
en 14 m. hög, mot n. brant stupande bergkulle invid
ett mindre, i Finska viken utmynnande vattendrag,
som var segelbart och förmedlade förbindelsen med
öppna hafvet samt kunde, i fall af behof, genom
järnkedjor afstängas. Från landsidan gjordes borgen
otillgänglig af en omkr. 300 m. lång och 12-18 m. bred
vallgraf, som var fylld med vatten, ö. om slottet voro
på en lägre kulle ladugårds- och uthusbyggnaderna
uppförda. I grundteckning påminde borgen närmast om
formen af en hästsko. Den svängda sidan vette mot
n., den öppna mot s. I sydvästra hörnet befann sig
ingångsporten, till hvilken ledde en brant, stenlagd
uppgång. På slottets sydöstra sida, som tillika synes
varit slottets starkaste, fanns ett rundt torn, som
numera ej höjer sig öfver den närmaste ringmuren. På
denna sida var muren högst och tjockast samt når ännu
en höjd af 13 m. öfver berggrunden. Borggården synes
ha varit rektangelformig och trång. Mot densamma
vette slottets fönster, af hvilka den egentliga
slottsvåningens lågo på södra sidan. Fönster-
liksom dörröppningarna synas ha varit af
spetsbågsform. Mera än öfriga finska slott från
medeltiden påminner R. genom sin stil om sydliga
länders riddarborgar. ö. om slottet låg, enligt
sägen, Raseborgs gamla köping, som omnämnes redan
1414. Från nämnda plats synes köpingen sedermera
ha blifvit flyttad till närheten af Snappertuna
kyrka, hvaraf namnet Tuna eller Snappertuna
köping. I Gustaf Vasas seglationsordning för
Finland af 1550 nämnes ännu Raseborgs stad bland
de städers antal, hvilka hade rättighet att från
utlandet direkte hämta sina varor. Jfr T. Hartman,
"Raseborgs slotts historia" (i "Skr. utg. af
Sv. litteratursällskapet i Finland", 33, 1896).
1-6. A. G. F.

Ras e!-Milh. Se Cyrenaica.

Rasera (fr. raser, af lat. radere, bortskrapa),
nedrifva i grund, jämna med marken. - Raserande
kulbana. Se Rasans.

Rasförädling. Se Rashygien.

Rasgrad, stad i Bulgarien, vid Donaus biflod Bjali
Lom och järnvägen mellan Rustsjuk och Varna. 13,829
inv. (1905). 13 juni 1810 och 14 aug. 1877 egde där
strider rum mellan turkar och ryssar.

Rash [ra7j], med., engelskt namn för hvarjehanda röda,
flyktiga utslag på huden, i synnerhet roseola (se
d. o.). F. B.»

Ras Hafun. Se Haf un.

Rashdall [randel], Hastings, engelsk teolog
och filosof, f. 1858, "fellow" vid New college
i Oxford (sedan 1895) och "lecturer" därstädes
sedan 1910. Hans filosofiska ståndpunkt är en
voluntaristisk personalism och idealism under
inflytande af Lotze m. fl. Skrifter: Doctrine and
development
(universitetspredikningar, 1889), The
universities of Europe in the middle ages
(1895),
Christus in ecclesia (1905), The theory of good and
evil (1907)
, Philosophy and religion (1909) m. fl.
S-e.

Rashygien (Eugenik, Rasförädling,
Raskultur) är en gren af den moderna hygienen. Den står i
nära samband med rasbiologi, som har till mål att
vetenskapligt utforska och belysa alla de faktorer,
som på ett eller annat sätt förmå förändra den
ursprungliga art-, resp. rasbeskaffenheten hos en
mer eller mindre stor grupp människor, hvilka stå
i ett icke alltför aflägset blodsbandsförhållande
till hvarandra (sålunda en släkt, en folkstam,
en ras o. s. v.). Rasbiologi fattas ofta i ännu
vidsträcktare bemärkelse, i det äfven växter
och djur anses höra till dess studieobjekt. Till
frågor af nyssnämnda art kan räknas allt, som rör
ärftligheten, vidare en hel mängd samhälls- och
miljöförhållanden. Rashygienen åter har till uppgift
att samla sådana rön, som peka på en utveckling i
gynnsam riktning för kommande släktled. Den söker
klargöra orsakerna till den ärftliga urartningen
och vill söka ordna de sociala förhållandena så, att
efterkommande släkten stå så väl rustade som möjligt i
konkurrenskampen. Som en grundsanning inom rashygienen
måste man därför betrakta idén, att de "välborna",
d. v. s. de i fysiskt, intellektuellt och moraliskt
hänseende bäst utrustade individerna, böra i största
möjliga mån fortplanta släktet och att dessutom
alla ogynnsamma moment i fråga om uppfostran, miljö-
och samhällsförhållanden inskränkas till det minsta
möjliga. Ärftlighetsforskningens raska uppblomstring
i nutiden jämte ett allt större intresse för sociala
frågor hos breda lager af kulturländernas befolkning
har tvifvelsutan banat väg för rashygienen. Det
börjar mer och mer framstå som en ofrånkomlig sanning,
att ett folkmaterial af god rasbeskaffenhet är en
stor rikedom, väl värd att taga vara på och söka
förkofra. England kan betraktas som det land,
där dylika forskningar och sträfvanden först gjort
sig gällande. Impulsen därtill ha två af landets
vetenskapliga stormän gett genom sina banbrytande
arbeten, nämligen Charles Darwin och Francis
Galton. Redan 1873 uttalade Galton den åsikten,
att det är möjligt att förbättra människoraser,
utan att man behöfver komma i strid med nyare tiders
moraliska uppfattningar. Han utvecklade redan då
ett helt program för, hur dessa sträfvanden borde
bedrifvas. Det har visat sig, att dessa hans planer,
som till en början nästan öfverallt uppfattades som
utopier, till stor del redan förverkligats i hans
hemland. 1883 nyttjade Galton ordet eugenik (läran om
välborenhet i biologisk mening), hvilket nu vunnit
burskap inom så godt som hela den engelsktalande
världen och äfven annorstädes. Galton var ända till
sin död outtröttligt verksam på detta område och
offrade större delen af sin förmögenhet härför. Af
honom upprättades i London ett eugeniskt institut,
det s. k. Galtonlaboratoriet, hvars föreståndare nu
är professor Karl Pearson. Vidare testamenterade han
medel till en professur, den första i sitt slag,
likaledes i London. Galton, som blifvit kallad
eugenikens fader, var så besjälad af dessa idéer,
att han förutspådde, att den tid skulle komma, då
de skulle intränga i folkmedvetandet och behärska
massorna nästan som en religion. I Nord-Amerika
har rashygienen likaledes vunnit en mycket hastig
utbredning och t. o. m. börjat göra sig gällande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:46:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free