- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1053-1054

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raspe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1053

Ratanhiarödt-Rathke

1054

bark, som hos Texas-ratanhia har större tvärlinje än
veden och mindre halt af garfämne. Farmako-pén varnar
uttryckligen för dessa oriktiga slag af ratanhia.
O T. S. (C. G. S.)

Ratanhiarödt. Se Ratanhiarot.

Ratatosk, nord. myt., kallas en ekorre, som löper upp
och ned för asken Yggdrasil och söker stifta split
mellan örnen, som sitter i askens topp, och draken
Nidhogg, som gnager på roten. Ordet härledes från
angelsaxiskan (jfr eng. tusk, ?’huggtand"). Jfr
S. Bugge, "Studier över de nordiske eude- og
heltesagns oprindelse". Förste raekke, s. 468-469,
1889). TH. w. (B-e.)

Ratchis, langobardisk konung. Se Långö-bar.der,
sp. 1152.

Ratdold, Erhard, tysk boktryckare, d. omkr. 1528,
bördig från Augsburg, uppsatte 1475 ett tryckeri
i Venezia och utgaf därifrån präktigt utstyrda
verk. Hans edition af Euklides (1482) är den första
tryckta boken med matematiska figurer och den första
med guldbokstäfver (i tillegnan). R. flyttade 1486
till sin födelsestad och vardt ytterligare berömd för
sina ojämförligt vackra andaktsböcker (i rödt och
svart). Han införde bruket att anbringa särskildt
titelblad. Däremot har man oriktigt tillskrifvit
honom uppfinningen af nottryck med rörliga typer och
af blomsterprydda initialer. Se Redgrave, "E. R. and
his work ät Venice" (1894).

Råte [réVt], eng., bl. a. kurs, prissats, t. ex. råte
of exchange, växelkurs, råte of duty, tullsats, råte
of freight, fraktsats o. s. v. I svenskt handelsspråk
förekommer ordet med svensk plural-ändelse och
(vanligen) svenskt uttal i betydelsen frakt, fraktsats
("höga, låga rater", o. s. v.).

Råte, nord. myt. Se G u n n l o d.

Rätelen, zool. Se Honungsgräfling-s l ak t e t.

Rath, sedan 1909 stadsdel i Düsseldorf
(D.-Rath). 14,924 inv. (1910). Stort rörvalsverk,
renska me-tallvarufabriken och annan storindustri. J-
F. N.

Rath, Gerhard vom, tysk mineralog och geolog, f. 1830,
d. 1888, professor i mineralogi i Bonn 1863, gjorde en
stor mängd viktiga undersökningar inom mineralogiens
olika områden, dock företrädesvis af kristallografisk
natur, och förvärfvade sig därigenom namn som en af
samtidens mest framstående mineraloger. Han företog
äfven många resor (Italien, Ungern, Norge, Palestina,
Nord-Amerika m. m.) och lämnade från dessa intressanta
geologiska och mineralogiska skildringar. Se biogr,
af Laspeyres (1888). B. L-n.*

Räthenau, Emil, tysk ingenjör och affärsledare af
judisk börd, f. 11 dec. 1838 i Berlin, studerade
ingenjörsvetenskap i Hannover och Zürich, var en tid
praktiskt verksam i Tyskland och England, öfvertog
och ledde 1866-73 Webers’ maskinfabrik i Berlin,
studerade sedan en tid i Amerika och införde vid sin
återkomst därifrån telefonen och Edisons elektriska
glödlampa i Tyskland. Han medverkade vid upprättandet
af Tysklands telefonväsen och stiftade 1887 Allgemeine
elektrizitäts-gesellschaft, hvars tekniska ledning han
sedan dess haft om hand, liksom han från början varit
chef för det af honom upprättade elektricitetsverket
i Berlin. Outtröttlig i att söka vidga området för
elektricitetens användning och vinna ny mark för

den elektriska industrien, har R. under trettio år
varit en af den tyska industriens förnämsta främjar e,
som genom initiativ och verksamhetsdrift mångdubblat
sitt lands fabriksrörelse och på sitt fält fört det
fram i första ledet. Utvecklingen af maskintekniken,
den elektriska belysnings- och trafikindustrien,
den trådlösa telegrafien m. m. har i mångfaldiga
hänseenden bestämts af R. och hansbolag, som numera är
ett af världens förnämsta, med en årlig omsättning af
omkr. 300 mill. mark. Se F. W. Wile, "Männen omkring
kejsaren" (2:a uppl. 1914).

Rathenow, stad i preussiska reg.-omr. Potsdam
(Brandenburg), vid Havel och järnvägen
mellan Berlin och Hannover. 24,891
inv. (1910). Real-gymnasium. Kalk- och tegelbrännerier
samt tillverkning af optiska instrument
(tills. omkr. 2,500 arb.), landtbruksmaskiner, möbler
m. m. Invid R. segrade en kejserlig truppstyrka
under hertig Georg af Liineburg 14 aug. 1627 öfver
danskarna under markgrefven af Baden-Durlach,
hvilka försvarade Havelöfvergången. R. besattes af
svenskarna i juni 1631 och befästes omsorgsfullt. I
april 1636 öfverrumplades R. af svenskarna under
Lillie. Strax före slaget vid Fehrbellin blef den
svenska besättningen i R., till största delen finskt
rytteri, under öfverste Wangelin 15 juni (g. st.) 1675
öfverfallen af brandenburgare och nedgjord eller
tillfångatagen. C. O. N. L. WrsonM.

Rathgen, Karl, tysk nationalekonom, f. 19 dec. 1856
i Weimar, studerade rätts- och statsvetenskap i
Strassburg, Halle, Leipzig och Berlin, filos,
doktor 1881, verkade 1882-90 som professor i
statsvetenskap vid riksuniversitetet i Tokyo,
vistades sedermera under en längre period i Kina
och Amerika, återvände till Tyskland och innehade
1893-1903 professurer i nationalekonomi dels vid
Marburgs, dels vid Heidelbergs universitet och
är sedan 1908 professor vid kolonialinstitutet
i Hamburg. R:s vetenskapliga författarverksamhet
tillhör speciellt handels- och kolonialpolitikens
områden; samtidigt har han under en lång följd af
år gjort sig bemärkt som en framstående kännare af
Japans ekonomiska, sociala och politiska lif. Bland
hans skrifter märkas: Japans volkswirischaft und
staatshaushalt (1891), Englische auswanderung
(1896), Die entstehung des modemen Japan (s. å.),
Die japaner und ihre wirtschaftliche entwickelung
(1905; 2:a uppl. 1911), Staat und kultur der japaner
(1907), Beamtentum und kolonialunterricht (1908),
afhandlingar, utg. af "Verein fiir sozialpolitik"
och många uppsatser, särskildt i Schmollers tidskrift
"Jahrbuch fur ge-setzgebung" o. s. v.

Rathke, Jens, norsk naturforskare, f. 14 nov. 1769 i
Kristiania, d. där 28 febr. 1855, blef teol. kandidat
1792, men studerade sedan naturvetenskaperna och fick
stipendier för resor i Norges fiskeridistrikt 1795-96,
Madeira och Portugal 1798-1800 och Nord-Norge med
återresa öfver Ryssland 1802-04. R:s Afhandling
om de norske fiskerier og beretninger om reiser i
åar ene 1795-. 1802 for ät studere fiskeriforhold
m. m. utkom i Bergen 1907. Efter återkomsten från
dessa resor afslutade han de stora verken "Icones
rerum natu-ralium" (af P. Ascanius, h. 5, 1805) och
"Zoo-logica danica" (af 0. F. Muller, IV, 1806). R:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free