- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1073-1074

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rattrapera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1073

Rauchenecker-Rauhes haus

1074

statyetter, bl. a. Goethe i nattrock (1828, slottet
Babelsberg). Hans modeller och skisser äro samlade
i Kauchmuseet i Berlin, som upprättades 1865. I
Glyptoteket i Köpenhamn finnas drottning Luises
sarkofag och några byster i gipsafgjutning. -
Jfr monografi af K. Eggers (5 dlr, 1873-91) och
densammes "R. und Goethe" (1889) samt "Briefwechsel
zwischen R. und Rietschel" (2 dlr, 1890-91).
G-gxN.

Rauchenecker, Georg Wilhelm, tysk tonsättare, f. 1844
i Munchen, d. 1906 i Elberfeld, där han sedan 1889
förestod ett musikinstitut, var elev af T. Lachner och
komponerade i klassisk anda flera operor (bl. a. Don
Quixote, Ingo och Zlatorog), kantaten Niklaus von
der Fltie, 2 symfonier, 6 stråkkvartetter, körer,
visor m. m. E. F-t.

Rau’chwacke, ty., petrogr. Se Dolomit.

Raucourt [råkor], Francoise Marie A n-toinette
Saucerotte, fransk skådespelerska, f. 1756 i Nancy,
d. 1815 i Paris, debuterade 1772 på Théåtre francais
som Dido och gjorde stor lycka som tragedienne.

Raucoux [råkö], slagfält nära Liége. Se R o-c o u x.

Räuda’1, sp., ström, fors, störtsjö; i södra och
mellersta Amerika äfven vattenfall.

Räii’diska fälten Se G a m p i Raudii.

Ra~u’dnitz (tjech. Roudnice), stad i norra Böhmen, vid
Elbes vänstra strand och Prag-Dresdenjärnvägen. 9,256
inv. (1910). Slott, tillhörigt furstarna Lobkowitz
(som sedan 1786 bära titeln hertigar af R.) och
försedt med ett rikt bibliotek (60,000 bd),
tafvelgalleri m. m. Tjechiskt real-gymnasium,
landtbruksskola. Tillverkning af socker, sprit,
korkproppar m. m. (J- F- N.)

Rau;dnitz, hertigar af. Se L o b k o w i t z.

Raue. Se Ra vius.

RäMoss (förr Rödfos), tätt befolkad bygd kring norska
statens krutverk och patronfabrik vid forsen med samma
namn i Hunnselven, Yestre Toten, Kristians amt. 643
inv. (1910). K. V. II.

Räu’ge, ort i Livland nära ryska gränsen. Mot
Schlippenbach, som i början af sept. 1701 vid
R. samlat sina till knappast 2,000 man uppgående
huf-vudkrafter, gingo 5 sept. 7,000 ryssar under
B. Sjeremetjev till anfall. Svenskarna försvarade sig
dock med hjältemod, och efter en hela dagen varande
blodig strid vunno de till slut en ärofull seger.
L. W:sonM.

Räii’graf, ty. Se Wildgraf.

Rauh [rå], F r é d é r i c, fransk filosof och
psykolog, f. 1861 i S:t Martin-le-Vinoux, d. 1908,
var professor i Toulouse, sedan i Paris. R. är
påverkad af Kant och representerar en idealistisk
etik, som dock söker stöda sina normer på den
sedliga erfarenheten. Skrifter: De la méthode
dans la psy-chologie des sentiments (1899)
och Uexpérience morale (1903; 2:a uppl 1909).
S-e.

Räii’he Alp. Se A l p.

Räil’hes haus (ty., "det vilda huset", "huset i
skogen"), en ryktbar uppfostringsanstalt utanför
Hamburg. Dess grundläggare var den tyska inre
missionens härold Johann Hinrich W i-chern (f. 1808),
hvilken som ung teologie kandidat i söndagsskolorna
i Hamburg i början af 1830-talet lärt känna den
kroppsliga och andliga nöden bland de fattiga och
värnlösa barnen och beslutit

grundlägga en uppfostringsanstalt till deras
räddning. Den 25-årige filantropen höll 12
sept. 1833 ett offentligt föredrag om sin plan
i Hamburgs börshall. I stadens syndikus K. S i
e v e k i n g, som på sitt gods haft ett barnhem
i Pestalozzis anda, men måst stänga det, fann han
genast en mecenat, som för den nya anstalten upplät
ett jordområde och ett gammalt halmtäckt hus ute på
sin landtegendom. Det var detta hus, som sedan länge
burit namnet Rugenhaus. l nov. s. å. flyttade Wichern
med sin gamla mor och sin syster dit ut, och redan
före årets slut hade han i det nya hemmet öppnat en
fristad för ett dussin fattiga gossar. Understödd
af frivilliga gåfvor, utvidgade han småningom sin
anstalt genom att bygga det ena huset efter det
andra och där mottaga fler och fler skyddslingar. På
samma gång som "räddningsbyn" under hans personliga
ledning bildade ett helt med de yttre fördelar, som
centralisationen medförde, bevarades för de enskilda
hemmen den familjelik-nande karaktären därigenom, att
de hvar för sig voro små och inrymde blott ett fåtal
skyddslingar under en husfaders ledning. Flertalet
af dessa husfäder var unga handtverkare, som han
lärt känna under sin söndagsskoleverksamhet och
som han nu utbildade för deras nya kall. Genom
sin ungdomlighet stodo de skyddslingarna nära och
kallades "bröder". Vid deras sida anställdes som
"öfverhjäl-pare" unga teologer, som besörjde barnens
folkskolundervisning. Till barnhemmen för de fattiga
skyddslingarna lades snart (1852) en pensionsanstalt
för gossar, som välbärgade familjer sände dit från
hela Tyskland. Detta pensionat utvecklades till
en realskola, ja, förbands under några år äfven
med ett gymnasium, som dock indrogs koleraåret
1892. Äfven en del af barnhemmens skyddslingar behof
de kvarstanna efter konfirmationsåldern. Till deras
tjänst grundlades ett lärlingshem (1877), där de
lärde sig olika handtverk och fingo stanna till 18
eller 20 års ålder. Sedan genom jordinköp anstaltens
jordbruk (1891) fått ökadt utrymme, öppnades också
en landtbruksskola, ja, t. o. m. en vetenskaplig
försöksanstalt för landtbruket (1896). Af största
betydelse blef den utbildningsanstalt för "bröderna",
som blef oundgänglig i följd af det ständigt växande
behofvet af nya medhjälpare. Denna utbildningsanstalt
försåg snart hela Tyskland med många föreståndare
för liknande barnhem, fattigvårdare i städerna,
medhjälpare vid fångvården o. s. v. Nu omfattar
Rauhes haus omkr. 25 större och mindre byggnader,
inrymmande ungefär 300 äldre och yngre inbyggare,
och under årens lopp ha därifrån utgått betydligt
öfver 1,000 för den hjälpande samhällsverksamheten
utbildade "bröder". - Under nära ett halft århundrade
utöfvade Wichern den högsta ledningen af den
allt mera växande anstalten. Äfven sedan han 1857
inkallats som föredragande råd i Preussens evangeliska
oberkirchenrat och i dess ecklesiastikdepartement,
tillbragte han somrarna på Rauhes haus, som under
vintrarna leddes af hans medhjälpare R h i e m och
F. Oldenberg. Statstjänsten lämnade han 1871 för
att åter helt egna sig åt sin älskade anstalt. Två
år därefter fick han dock vid sin sida där sin son
Johannes Wichern d. y., som under faderns långvariga
sjukdom blef den verklige ledaren redan före dennes
1881 in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free