Print (PDF) - On this page / på denna sida - Reglementeringskommittén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237 Regnér 1238 mat. På hösten 1840 lämnade han fäderneslandet för att aldrig mera återse det. Han styrde kosan till Brasilien, legitimerade sig i Rio de Janeiro på ett utmärkt sätt inför medicinska fakulteten därstädes och flyttade sedan till den lilla, för sitt synnerligen sunda klimat utmärkta köpingen Gäldas i prov. Minas geraes, där han tillbragte återstoden af sitt lif. Där erhöll R. snart stort anseende som praktiserande läkare och grundlade sålunda sin förmögenhet. Jämte praktiken upptogo botaniska studier hans tid: med ett aldrig sviktande intresse utvidgade han sina botaniska samlingar, af hvilkas skatter han sände den ena efter den andra till europeiska, främst nordiska museer. På samma gång vinnlade han sig ock om studiet af Brasiliens djurvärld och geologiska förhållanden samt anställde mot slutet af sin lefnad under flera års tid noggranna meteorologiska iakttagelser. Af brist på nödig litteratur såg han sig dock tvungen att afstå från att själf bearbeta sina samlingar, men hade i stället glädjen att se europeiska botanister för vetenskapens fromma tillgodogöra desamma. Redan tidigt uppstod hos R. tanken att på ett för fosterlandet och vetenskapen fruktbringande sätt använda sin stora förmögenhet. Efter hand sände han den ena stora penningremissen efter den andra till olika vetenskapliga anstalter i Sverige. Summan af de gåfvor han under sin lifstid hemsände uppgår till mer än 800,000 kr. Sin kvarlåtenskap testamenterade han, med undantag af några legat, till Uppsala akademi, bland hvars donatorer R., näst Gustaf II Adolf, är den förnämste. Af de summor R. skänkt till olika ändamål böra följande särskildt framhållas. Sammanlagda beloppet af hvad Uppsala universitet under R:s lefnad erhöll utgör 495,000 kr., hvaraf 30,000 för den nya byggnaden för de fysiologiska och patologiska anstalterna (det s. k. Regnelleanum), sedermera 50,000 kr. för deras tillökning och utvidgning, 56,000 kr. för botaniska ändamål och 30,000 kr. för ett medicinskt resestipendium. Vetenskapsakademien fick af R. för botaniska ändamål mottaga 81,000 kr.; dessutom anslog han 55,000 kr. till den zoologiska stationen vid Kristineberg samt 40,000 kr. för bearbetning af zoologiskt material i Naturhistoriska riksmuseum m. m. Karolinska institutet har R. att tacka för en reservfond af 20,000 kr., hvarjämte R. i undervisningens och studiernas intresse dels till Vårdanstalten för sjuka barn, dels till Serafimerlasarettet skänkte tillsammans 60,000 kr. Därjämte gaf han Svenska läkarsällskapet 10,000 kr. till en prisfond samt Medicinska föreningen i Stockholm 10,000 kr. - "I umgänget sluten och tyst, hade R:s personlighet intet för mängden tilltalande, och de egenheter i lynne och uppförande han redan från barndomen och ungdomen medförde, och hvilka framträdde ännu skarpare under inflytandet af det mångåriga ensliga lif han förde på en ort, där så föga tillfälle till umgänge erbjöd sig, gjorde honom i vissa hänseenden till hvad man kallar ett original. Om sitt yttre vårdade han sig föga och fäste intet afseende vid det, som af denna anledning yttrades om honom". "En landsman, nära förtrogen med R., har träffande liknat honom vid en cactus: öfverflödande på näringssaft och praktfulla blommor, men med egendomliga bizarra former och rik på - taggar". - Bland de ut- märkelser, som kommo R. till del, må nämnas, att han kallades till hedersled, af Vet. soc. i Uppsala (1865), Svenska läkarsällskapet (s. å.), Uppsala lä-karförening (1871) och Göteborgs vet. och vitt. samh. (1878), invaldes 1870 i Vet. akad. och kreerades 1877 till filos, hedersdoktor vid Uppsala universitets jubelfest. 6 mars 1885 firade nämnda universitet en fest till hans minne, hvarvid den af rektor utfärdade inbjudningsskriften var en filosofisk afhandling "Om fosterlandskärleken". 1903 uppfördes ett grafmonument öfver R. i Gäldas. .- Jfr uppsatser af P. Hedenius (i "Uppsala läkarf. förh.", bd 20) och K. Santesson (i "Hygiea", 1885). _ R. T-dt. Regnelleanum. SeRegnell. Regnér. 1. Lars R., astronom, universitetslärare, f. 11 nov. 1746 i Fifvelstads socken, Östergötland, d. 7 okt. 1810 i Uppsala, blef filos, magister i Uppsala 1776 och befordrades till docent i fysik 1780, adjunkt i samma ämne 1785, e. o. professor i astronomi 1796, astronomie observatör 1798 och ord. professor i astronomi 1799. - Till ledning vid universitetsstudierna utgaf R. en Inledning til naturläran, hvilken enligt hans plan skulle omfatta både mekanik, fysik, meteorologi och astronomi samt äfven läran "om lefvande och organiserade kroppar". Af detta enligt planen omfångsrika arbete utkommo dock ej mer än två delar (1785, 1797), af hvilka den förra behandlar den allmänna mekaniken, den andra astronomien. I vissa punkter innehåller R:s arbete mer än ett blott kompendium. Så diskuterar han t. ex. i slutet af 2:a delen tämligen utförligt frågan om världssystemets stabilitet och söker vederlägga de skäl, som mot antagande af denna stabilitet anförts af Melan-derhjelm. För öfrigt utgaf R. inemot ett trettiotal akademiska disputationer, nästan alla behandlande speciella astronomiska frågor, samt författade några kortare uppsatser införda i Zachs "Monatliche cor-respondenz" och "Berliner astronomisches jahr-buch". En disputation af honom om solens parallax (1807) föranledde en skarp kritik af J. Svanberg i en 1808 på latin utgifven broschyr, som af R. besvarades i samma ton med på svenska skrifna Anmärkningar . . . til Kongl. Vettenskaps Acade-miens i Stockholm bedömande öfverlåtne (1808). Samtidigt med denna skriftväxling fördes mellan de båda antagonisterna äfven en tidningspolemik (i "Stockholms-posten") om samma fråga. 2. Gustaf R., den föregåendes broder, kritiker, vitter öfversättare, tidskriftsutgifvare, f. 11 okt. 1748 i Fifvelstads socken, Östergötland, d. 22 mars 1819, inskrefs som student i Uppsala 1767, där han var medlem af det vittra samfundet Apol-lini Sacra och blef 1774 e. o. kanslist i Kanslikollegium, i hvars Utrikesexpedition han slutligen, 1809, blef expeditionssekreterare. Han var från 1784 till sin död redaktör af Stockholms post tidningar och Inrikes tidningar. R. var sedan 1776 led. af Vet. och vitt.-samh. i Göteborg och sedan 1805 af Vitt. hist. o. ant. akad. R. författade en del poem, som erhöllo pris i Vitterhetsakademien och Svenska akademien, sålunda stora priset 1788 för en heroid Gustaf Vasa till Hemming Gadd, liksom 1802 för en vältalighetsskrift öfver ålderdomen. Hans egentliga betydelse ligger dock på andra områden, kritikens och de metriska öfversättningarnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
