Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reglementeringskommittén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237
Regnér
1238
mat. På hösten 1840 lämnade han fäderneslandet för
att aldrig mera återse det. Han styrde kosan till
Brasilien, legitimerade sig i Rio de Janeiro på ett
utmärkt sätt inför medicinska fakulteten därstädes och
flyttade sedan till den lilla, för sitt synnerligen
sunda klimat utmärkta köpingen Gäldas i prov. Minas
geraes, där han tillbragte återstoden af sitt lif. Där
erhöll R. snart stort anseende som praktiserande
läkare och grundlade sålunda sin förmögenhet. Jämte
praktiken upptogo botaniska studier hans tid: med
ett aldrig sviktande intresse utvidgade han sina
botaniska samlingar, af hvilkas skatter han sände den
ena efter den andra till europeiska, främst nordiska
museer. På samma gång vinnlade han sig ock om studiet
af Brasiliens djurvärld och geologiska förhållanden
samt anställde mot slutet af sin lefnad under flera
års tid noggranna meteorologiska iakttagelser. Af
brist på nödig litteratur såg han sig dock tvungen
att afstå från att själf bearbeta sina samlingar,
men hade i stället glädjen att se europeiska
botanister för vetenskapens fromma tillgodogöra
desamma. Redan tidigt uppstod hos R. tanken att på
ett för fosterlandet och vetenskapen fruktbringande
sätt använda sin stora förmögenhet. Efter hand sände
han den ena stora penningremissen efter den andra till
olika vetenskapliga anstalter i Sverige. Summan af de
gåfvor han under sin lifstid hemsände uppgår till mer
än 800,000 kr. Sin kvarlåtenskap testamenterade han,
med undantag af några legat, till Uppsala akademi,
bland hvars donatorer R., näst Gustaf II Adolf, är den
förnämste. Af de summor R. skänkt till olika ändamål
böra följande särskildt framhållas. Sammanlagda
beloppet af hvad Uppsala universitet under R:s lefnad
erhöll utgör 495,000 kr., hvaraf 30,000 för den
nya byggnaden för de fysiologiska och patologiska
anstalterna (det s. k. Regnelleanum), sedermera
50,000 kr. för deras tillökning och utvidgning,
56,000 kr. för botaniska ändamål och 30,000 kr. för
ett medicinskt resestipendium. Vetenskapsakademien
fick af R. för botaniska ändamål mottaga 81,000 kr.;
dessutom anslog han 55,000 kr. till den zoologiska
stationen vid Kristineberg samt 40,000 kr. för
bearbetning af zoologiskt material i Naturhistoriska
riksmuseum m. m. Karolinska institutet har R. att
tacka för en reservfond af 20,000 kr., hvarjämte
R. i undervisningens och studiernas intresse dels
till Vårdanstalten för sjuka barn, dels till
Serafimerlasarettet skänkte tillsammans 60,000
kr. Därjämte gaf han Svenska läkarsällskapet 10,000
kr. till en prisfond samt Medicinska föreningen i
Stockholm 10,000 kr. - "I umgänget sluten och tyst,
hade R:s personlighet intet för mängden tilltalande,
och de egenheter i lynne och uppförande han redan
från barndomen och ungdomen medförde, och hvilka
framträdde ännu skarpare under inflytandet af det
mångåriga ensliga lif han förde på en ort, där
så föga tillfälle till umgänge erbjöd sig, gjorde
honom i vissa hänseenden till hvad man kallar ett
original. Om sitt yttre vårdade han sig föga och
fäste intet afseende vid det, som af denna anledning
yttrades om honom". "En landsman, nära förtrogen
med R., har träffande liknat honom vid en cactus:
öfverflödande på näringssaft och praktfulla blommor,
men med egendomliga bizarra former och rik på -
taggar". - Bland de ut-
märkelser, som kommo R. till del, må nämnas,
att han kallades till hedersled, af Vet. soc. i
Uppsala (1865), Svenska läkarsällskapet (s. å.),
Uppsala lä-karförening (1871) och Göteborgs vet. och
vitt. samh. (1878), invaldes 1870 i Vet. akad. och
kreerades 1877 till filos, hedersdoktor vid Uppsala
universitets jubelfest. 6 mars 1885 firade nämnda
universitet en fest till hans minne, hvarvid den
af rektor utfärdade inbjudningsskriften var en
filosofisk afhandling "Om fosterlandskärleken". 1903
uppfördes ett grafmonument öfver R. i Gäldas. .- Jfr
uppsatser af P. Hedenius (i "Uppsala läkarf. förh.",
bd 20) och K. Santesson (i "Hygiea", 1885). _
R. T-dt.
Regnelleanum. SeRegnell.
Regnér. 1. Lars R., astronom, universitetslärare,
f. 11 nov. 1746 i Fifvelstads socken, Östergötland,
d. 7 okt. 1810 i Uppsala, blef filos, magister i
Uppsala 1776 och befordrades till docent i fysik
1780, adjunkt i samma ämne 1785, e. o. professor
i astronomi 1796, astronomie observatör 1798 och
ord. professor i astronomi 1799. - Till ledning
vid universitetsstudierna utgaf R. en Inledning til
naturläran, hvilken enligt hans plan skulle omfatta
både mekanik, fysik, meteorologi och astronomi
samt äfven läran "om lefvande och organiserade
kroppar". Af detta enligt planen omfångsrika arbete
utkommo dock ej mer än två delar (1785, 1797), af
hvilka den förra behandlar den allmänna mekaniken,
den andra astronomien. I vissa punkter innehåller R:s
arbete mer än ett blott kompendium. Så diskuterar han
t. ex. i slutet af 2:a delen tämligen utförligt frågan
om världssystemets stabilitet och söker vederlägga de
skäl, som mot antagande af denna stabilitet anförts
af Melan-derhjelm. För öfrigt utgaf R. inemot
ett trettiotal akademiska disputationer, nästan
alla behandlande speciella astronomiska frågor,
samt författade några kortare uppsatser införda
i Zachs "Monatliche cor-respondenz" och "Berliner
astronomisches jahr-buch". En disputation af honom om
solens parallax (1807) föranledde en skarp kritik af
J. Svanberg i en 1808 på latin utgifven broschyr,
som af R. besvarades i samma ton med på svenska
skrifna Anmärkningar . . . til Kongl. Vettenskaps
Acade-miens i Stockholm bedömande öfverlåtne
(1808). Samtidigt med denna skriftväxling fördes
mellan de båda antagonisterna äfven en tidningspolemik
(i "Stockholms-posten") om samma fråga.
2. Gustaf R., den föregåendes broder, kritiker, vitter
öfversättare, tidskriftsutgifvare, f. 11 okt. 1748 i
Fifvelstads socken, Östergötland, d. 22 mars 1819,
inskrefs som student i Uppsala 1767, där han var
medlem af det vittra samfundet Apol-lini Sacra
och blef 1774 e. o. kanslist i Kanslikollegium,
i hvars Utrikesexpedition han slutligen, 1809,
blef expeditionssekreterare. Han var från 1784
till sin död redaktör af Stockholms post tidningar
och Inrikes tidningar. R. var sedan 1776 led. af
Vet. och vitt.-samh. i Göteborg och sedan 1805 af
Vitt. hist. o. ant. akad. R. författade en del poem,
som erhöllo pris i Vitterhetsakademien och Svenska
akademien, sålunda stora priset 1788 för en heroid
Gustaf Vasa till Hemming Gadd, liksom 1802 för en
vältalighetsskrift öfver ålderdomen. Hans egentliga
betydelse ligger dock på andra områden, kritikens
och de metriska öfversättningarnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
