- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1365-1366

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remmert ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den först året före sin död. I allt öfversatte han
21 uppförda stycken, af hvilka ett flertal på vers,
såsom de två banden Theaterstycken (1814-15),
"Den högfärdige" af Destouches (1818), "Tartuffe"
af Molière (1820), "Césars död" af Voltaire (1829),
"Marino Falieri" af Delavigne (1842), ett par operor
o. s. v. I dessa tolkningar ådagalade R. mycken
skicklighet. Tegnér, som nämnde honom "vår förste
alexandrin", ifrågasatte hans inval i Svenska
akademien. R. erhöll för sina arbeten tre gånger
pris af denna, däribland en gång Karl Johanspriset.
-rn.*

Remmert, Martha, tysk pianist, f. 1864 nära
Glogau, lärjunge till T. Kullak, Tausig och Liszt,
företog från 1878 vidsträckta konsertresor (som
bl. a. förde henne till Stockholm 1891) och vann
stora framgångar särskildt som Lisztspelerska. Sedan
längre tid bosatt i Berlin, har hon där föranstaltat
Beethovenska kammarmusikaftnar samt stiftat en
Franz-Liszt-akademi och 1905 ett internationellt
Franz-Liszt-samfund, hvilkas ordförande hon är.
E. F-t.

Remmius, Quintus R. Palæmon, romersk grammatiker
från Vicenza, d. före 76 e. Kr., höll som
frigifven en grammatisk skola i Rom, som under
Tiberius och Claudius åtnjöt stort anseende. På
Yergilius’ och Horatius’ språk byggde han ett nytt
grammatiskt system, som blef det förhärskande under
århundraden. Bland hans lärjungar märkas retorn
Quintilianus (se d. o.) och skalden Persius Flaccus
(se d. o.). Jfr Marschall, "De Q. Remmii Palæmonis
libris grammaticis" (1887).

Remolade [remåla’d]. Se Remoulade.

Remonstranter. Se Arminianer.

Remonstration (af lat. re, tillbaka, och monstrare,
visa), motföreställning, invändning, gensaga, protest.

Remont [-må’ŋt l. -må’nt], fr. remonte (af remonter,
förse med, utrusta), krigsv., den till krigstjänst
anskaffade hästen, till dess att dess enskilda
dressering är afslutad. Vid de svenska värfvade
trupperna egde remontutbildningen i allmänhet
rum vid en inom regementet sammandragen remontskola
under stallmästarens ledning, vid det indelta
kavalleriet vid två eller tre efter hvarandra följande
rekryt- och remont-möten om 100 dagar. Numera sker all
remontutbildning vid skvadronerna, vid artilleriet
inom divisionerna och pågår från hösten till
påföljande sommar, då remonterna i allmänhet ingå i
trupperna. Vid tyska kavalleriet pågår remontdressyren
under 1 1/2 år, och först därefter inställas remonterna
i ledet. – Remontēring kallas den åtgärd, genom
hvilken hästar anskaffas för krigsmaktens behof (se
Hästanskaffning för krigsbehof). För Sveriges alla
beridna trupper sker remonteringen gemensamt af en af
en ordförande och två ledamöter med fyra suppleanter
sammansatt remonteringsstyrelse, som verkställer
uppköp på olika platser inom landet. Remonter skola
vara starka, friska, utan fel eller synliga åkommor,
icke mindre än 1,47 m. bakom sadeln oskodda samt
mellan 3 och 6 år gamla. De remonter, som genast kunna
öfverlämnas till trupperna, fördelas på och afsändas
till dessa; öfriga sändas till en remontdepå för att
påföljande år tilldelas trupp. Vid de indelta
trupperna, där remonteringen ålåg rusthållarna
(vid Jämtlands hästjägarkår en del rotehållare),
besiktigades och antogos de nyanskaffade remonterna
vid remonteringsmöten, som höllos två gånger om
året inför landshöfdingen eller dennes ombud och
regementschefen. Remonternas slutliga godkännande
skedde vid generalmönstring. C. O. N.

Remontanter, trädg., dets. som remonterande växter
(se d. o.).

Remontdepå (jfr Remont), krigsv., afser att mottaga
för armén anskaffade hästar, hvilka äro för unga att
omedelbart tagas i bruk af trupperna. Den första
remontdepån i Sverige inrättades vid Strömsholm
1885. För närvarande finnas flera remontdepåer,
nämligen vid Herrevadskloster (vid Ljungbyhed) med
annexdepå vid Silfåkra, Utnäslöt (vid Strömsholm),
Björnö (i Kalmar län), Haby (i Älfsborgs län) och
Frösön (vid Östersund). Hvarje depå står under
en af inspektören för kavalleriet med K. M:ts
medgifvande förordnad kavalleriofficer (i reserven)
som depåchef med biträde af veterinär, fodermarsk
m. fl. C. O. N.

Remonterande växter, trädg. Remonterande kallas
sådana varieteter af trädgårdsväxter, som ega förmåga
att efter den för ifrågavarande växtart normala
blomningstiden alstra nya blommor, i vissa fall äfven
utbilda frukter. Antingen kan blomningen omedelbart
fortsättas utöfver normal tid (månadssmultron, vissa
rosor), eller också inträffar ny blomning efter längre
eller kortare tids uppehåll, dock under samma år
(remonterande jordgubbar, vissa rosor och nejlikor).
C. G. D.

Remontering, krigsv. Se Remont.

Remonteringsmöte, krigsv. Se Remont.

Remonteringsstyrelse, krigsv. Se Remont.

Remontoar (fr. remontoir), ett särskildt slags
inrättning på fickur för deras uppdragning och
ställande utan användning af nyckel; fickur, som är
försedt med en dylik mekanism.

Remontskola, krigsv. Se Remont.

Remopleurides Portlock (= Brachypleura Ang.),
paleont., trilobitsläkte med ansiktssömmarna
förenade framför den breda, rundade glabellan,
hvilken på sidorna omfattas af de smala
C-formade ögonen. Pleurerna ha korta och breda,
bakåt böjda spetsar. Pygidiet är litet. Två
arter, R. IV-lineata och VI-lineata, äro af
Angelin beskrifna från Västergötlands silur.
A. Hng.

Remoulade [remola’d] l. Remolade [remåla’d], fr. (af
remoudre, ommala), kryddsås af senap, salt, peppar,
olja och vinättika; skarpsås, sedan äfven rätt,
som serveras med dylik sås.

Remplacera [rang-], fr. remplacer, träda i stället
för, ersätta, efterträda, aflösa; sätta i någon
annans ställe, ersätta (med); omsätta, placera (ett
penningkapital) på annat håll. - Remplacement
[-ma’ng], ersättande af en afgången tjänsteman med en
ny; omsättning (af kapital).

Rempåläggare, mek., i sin enklaste form en hakstång,
med tillhjälp af hvilken en maskinskötare pålägger
en drifrem på en remskifva, under det skifvan är
i gång. Numera finnes ett stort antal mekaniska
apparater för samma ändamål, alla afseende att
förebygga den farliga påläggningen för hand af
drifremmar på löpande skifvor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:58 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcb/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free