- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
1-2

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Retzius. 1. Anders Jahan R. - Retzius. 2. Lorens Kristofer R. - Retzius. 3. Magnus Kristian R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

OCH

REALENCYKLOPEDI

*



Retzius. 1. Anders Jahan R., naturforskare,
f. 3 okt. 1742 i Kristianstad, d. 6 okt. 1821 i
Stockholm, tillhörde en gammal prästsläkt, som tagit
sig namnet R. (urspr. Ressius) efter sjön Ressen i
Odensvi, Kalmar län. Han studerade 1758-59 vid Lunds
universitet, men ekonomiska svårigheter nödgade honom
att därefter en tid egna sig åt apotekaryrket. Han
öfvergaf det snart, studerade ånyo i Lund och
utnämndes 1764 till docent i kemi i Lund samt
promoverades 1766 till filos. doktor, hvarvid han
innehade andra hedersrummet (ultimus). 1767 blef han
docent äfven i naturalhistorien. 1768-72 vistades
han i Stockholm som auskultant i Bergskollegium och
fick vid samma tid uppdrag att utarbeta en svensk
farmakologi, hvilken utgafs 1769 (Korrt begrepp af
grunderna till Pharmacien
). Återkommen till Lund,
efter att under sin frånvaro 1771 ha utnämnts
till adjunkt i naturalhistorien, stiftade han
Fysiografiska sällskapet där och ingöt nytt lif och
intresse för naturvetenskaperna. 1777 utnämndes
R. till e. o. och 1787 till ord. professor i
survivans efter E. G. Lidbeck, och sedan denne
erhållit ständig tjänstledighet, tillträdde han
1795 professuren i naturalhistoria och ekonomi,
hvarjämte det 1798 uppdrogs åt honom att föreläsa
i kemi. Till Lunds universitet skänkte R. 1805
en mängd forntida stenredskap och öfverlät till
detsamma 1811 sina dyrbara samlingar af naturalier,
"en gåfva, som gör honom till en af detta universitets
största enskilda välgörare". 1812 erhöll han ständig
tjänstledighet, men fortfor ändock att ha inseendet
öfver botaniska trädgården. R. var en mycket lärd
man och en framstående forskare inom många områden af
naturvetenskaperna. Linné skall ha satt stort värde
på honom och ansett honom för en af sina yppersta
lärjungar. Han skydde inga uppoffringar för sin vetenskap och
förstod att genom medverkan af resande i främmande länder förskaffa
sig det material han behöfde för sina vetenskapliga
arbeten. Bland dessa märkas utom en mängd akademiska
disputationer och i lärda sällskaps skrifter
intagna afhandlingar: Inledning till djurriket
(1772), Observationes botanicæ (fol.; tr. i
Leipzig 1778-91), Floræ Scandinaviæ prodromus
(2 bd, 1779; 2:a uppl. 1795), Lectiones publicæ de
vermibus intestinalibus
(1784), Försök till
mineralrikets uppställning
(1795; ty. öfv. 1798),
Faunæ Sueciæ a Linné inchoatæ pars I (Leipzig,
1800), Försök till en flora oeconomica (2 dlr,
1806-07). R. var den förste, som fäste uppmärksamheten
vid de märkvärdiga zoologiska fynden i Skånes
torfmossar. Vetenskapsakademien valde honom 1782 till
sin led. och lät 1842 slå en medalj öfver honom. Han
var dessutom led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(1778) och Landtbruksakademien (1812) samt en
mängd utländska lärda samfund. Efter R. uppkallade
Thunberg växtsläktet Retzia. 1906 restes öfver honom
en bronsbyst i Lund. – En broder till R:s farfader
adlades med namnet Rosenstolpe (se denne).

[Porträtt A. J. Retzius]

2. Lorens Kristofer R., den föregåendes broder,
präst, framstående predikant, f. 21 sept.
1745 i Kristianstad, d. 1818, prästvigdes
1773 och utnämndes 1789 till kyrkoherde i Tådeneds
pastorat af Skara stift. R. representerar en
hofsam herrnhutism. I hans predikningar möter
en varm, något vek evangelisk ton. I senare
upplagor af hans mest lästa postilla ha de afgjordt
herrnhutiska tonfallen blifvit dämpade. Af hans
hand föreligga tre årgångar predikningar, Samling
af predikningar om den korsfäste Jesum
(1786-95; fi.
öfv.), Den sanna lifsens väg (1817, 2:a uppl. 1847;
no. öfv. i många uppl.) och Christeliga predikningar
öfver de årliga sön- och högtidsdagarnes evangelier

(1842; 14:e uppl. 1904).

3. Magnus Kristian R., son till R. 1, läkare,
f. 22 mars 1795 i Lund, d. 1 okt. 1871 i Stockholm,
blef student där 1805, med. licentiat 1813 och
med. doktor 1815. Han utnämndes 1816 till läkare
vid Krigsakademien på Karlberg, fick 1819 titel af
lifmedikus och utnämndes 1825 till prosektor vid
Karolinska institutet och 1828

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free