- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
3-4

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Retzius. 3. Magnus Kristian R. - Retzius. 4. Anders Adolf R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därjämte till föreståndare för barnbördshuset Pro
Patria. 1830 lämnade han prosektorsbefattningen,
då han utnämndes till regementsläkare vid Svea
lifgarde. 1849 blef han professor i obstetrik vid
Karolinska institutet, från hvilket ämbete han tog
afsked 1864. Han var led. af Krigsvet. akad. (1821),
Vet. akad. (1836) och flera utländska lärda
samfund. R. var en mycket anlitad praktiker
och på samma gång en flitig författare inom sin
vetenskap. Han efterlämnade en mängd uppsatser i
tidskrifter samt dessutom Handbok i militär hygienen
(1821) och Om bäckenförträngning (1848). Till
Karolinska institutet skänkte han på ålderdomen sitt
värdefulla bibliotek, obstetriska instrument samt
Berzelius’ våg. Hans stora samling af bäcken och
tänger förvärfvades åt Uppsala universitet.

[porträtt M. K. Retzius]

4. Anders Adolf R., den föregåendes broder, anatom,
etnograf, f. 13 okt. 1796 i Lund, d. 18 april
1860 i Stockholm, vardt student i Lund 1812,
studerade en tid i Köpenhamn, speciellt under
anatomen Jacobsons ledning, blef med. kandidat
1817, med. licentiat och kirurg, magister 1818 samt
med. doktor 1819. Han förordnades 1821 till lärare
vid Veterinärinstitutet i Stockholm och utnämndes
till theoretices professor där 1823. Genom Berzelius’
förmedling blef R. 1824 tillf. professor i anatomi
vid Karolinska institutet, för hvars utveckling han
med aldrig svalnande hängifvenhet offrade sina bästa
krafter. Han utsågs 1830 till dess t. f. inspektor
samt utnämndes 1840 till ord. professor i anatomi och
inspektor vid detsamma. Som lärare och inspektor vid
institutet inlade R. oförgätliga förtjänster. Honom
och Berzelius tillkommer i främsta rummet äran af, att
denna läroanstalt utvecklades till hvad den blef och
att den medicinska uppfattningen ställdes på verkligt
naturvetenskaplig grundval. "Som lärare hade R. få
sina likar i det fria, varma, egenartadt lifliga och
lärorika föredraget, i det brinnande nit, hvarmed han
öfvervakade lärjungarnas arbeten, i den förmåga han
egde att uppmuntra till ihärdig arbetsamhet". Vid
sina demonstrationer plägade han göra tillägg och
ändringar till läroboken. Dessa antecknades begärligt
af lärjungarna, och hos dem sågs han själf åter
samla dem, när den engelske anatomen Wilson för sin
anatomiska lärobok af R. begärde de bidrag, hvilkas
stora värde han så lifligt erkände. Äfven Karolinska
institutets dyrbara och rika anatomiska
museum är R:s skapelse. Därjämte måste R. betecknas
som grundläggaren af den patologiska anatomiens
studium i Sverige, ity att han redan från midten
af 1820-talet verkställde obduktionerna vid
Serafimerlasarettet. – "R. var en man af stark
och spänstig vilja. Det syfte hans klara hufvud
godkände följde han ihärdigt, i sin forskning,
i sitt lärarkall, i det medborgerliga lifvet. Inom
samhället fann han hvila lika litet tänkbar som i
naturen, rörelse var lagen, och hvarhelst han såg
en sådan, som anstod honom, tog han del däri med
ungdomlig lust och värme – men icke med beräkning
på egen fördel. För denna som för flärden hade
han intet sinne." Han var medlem af en mängd
lärda samfund inom och utom landet. Så kallades
han till led. af Vet. och vitt. samh. i Göteborg
1821 (hedersled. 1855), Fysiogr. sällskapet i
Lund 1822, Krigsvet. akad. 1826, Vet. akad. s. å.,
Vet. societeten i Uppsala 1832, Landtbruksakad. 1834
(där han var föredragande i landtbruksafdelningen)
och Akad. för de fria konsterna 1839, vid hvilken
han samtidigt nämndes till ord. professor i
målaranatomi. Efter hans död insamlade Svenska
läkarsällskapet som en gärd åt hans minne en summa om
20,000 kr., hvaraf räntan årligen skulle tilldelas
studerande vid Karolinska institutet som uppmuntran
för studier i anatomi och fysiologi. Fondens storlek
är nu 34,000 kr. En person, som stod läkarkåren nära,
men ville vara okänd, lämnade medel till en byst af
R. Denna byst, modellerad af Molin och uppställd i
Karolinska institutets park, aftäcktes 1863. öfver
honom ha präglats medaljer af Vet. akad. (1867),
af Svenska läkarsällskapet (1896) samt af Sällskapet
för antropologi och geografi (s. å.).

[Porträtt av A. A. Retzius]

R. var en af Sveriges förnämsta lärde. Utgången från
ett hem, rikt på väckelser till naturens studium,
egnade han sig redan vid unga år med afgjord
framgång åt den vetenskapliga forskningen. Genom
en mängd resor trädde han i beröring och ingick
vänskapsförbindelser med sin samtids förnämsta män,
såsom en Johannes Müller, en E. H. Weber, inom det
område han valt till sitt, och år efter år gjorde han
ända till sin lefnads slut nya betydelsefulla inlägg i
vetenskapens utveckling. R:s tidigaste arbete är hans
gradualafhandling om broskfiskarnas inre byggnad
(Observationes in anatomiam Chondropterygiorum
præcipue Sqvali et Rayæ generum
, 1819). Sedan
följde inom fiskarnas anatomi viktiga studier öfver
nervsystemet och blodomloppet hos Myxine (1822, 1824),
till hvilka senare, efter det Amphioxus blifvit
upptäckt, kommo undersökningar öfver detta djur,
delvis utförda tillsammans med J. Müller (1839,
1841), samt iakttagelser om vissa märkliga organ
hos de ickeelektriska rockorna (1845). Hos fåglar
studerade han bl. a. lungornas byggnad (1831),
digestionen (1842, 1847) samt främre extremiteternas
muskler (1842). Till de viktigaste af hans många
arbeten inom människans och däggdjurens anatomi höra
följande: om sammanhanget mellan det sympatiska och
det cerebrospinala nervsystemet (1832), om lefverns
och portådersystemets anatomi (1832, 1847), om
tändernas finare byggnad (1836), om magsäcken och
antrum pylori (1839, 1855), upptäckterna af ett
slungformigt ligament i sinus tarsi (1840) och af
två nya muskler i människans hals

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free