- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
7-8

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Retzius. 6. Magnus Gustaf R. - Retämne - Reuchlin. 1. Johann R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ungefär samtidigt, tillsammans med Axel Key, studier
öfver nervsystemets och bindväfvens anatomi, hvilkas
resultat tid efter annan delgåfvos i "Nordiskt
medicinskt arkiv" och slutligen sammanfattades
i det stora arbetet Studien in der anatomie des
nervensystems und des bindegewebes
, af hvilket två
folioband utkommo 1875-76. För detta verk erhöllo
författarna bl. a. det Monthyonska priset af franska
Vetenskapsakademien. Sedan dess har R. ensam utgett
flera stora anatomiska monografier, nämligen Das
gehörorgan der wirbeltiere
(2 folioband, med af
förf. själf tecknade planscher, 1881–84), enligt
Hasse en gränssten på sitt område; Das menschenhirn,
studien in der makroskopischen morphologie
(2
folioband, 1896), ett monumentalt, med afbildningar
rikt försedt arbete; Cerebra Simiarum illustrata;
Das affenhirn in bildlicher darstellung
(fol.,
1906). Därjämte har R. i "Archiv fur anatomie",
i de af honom utgifna Biologische untersuchungen
(2 bd, 1881–82; ny serie, bd l–18, 1890–1914)
samt i "Biologiska föreningens förhandlingar" och
annorstädes offentliggjort en mängd större och mindre
anatomiska undersökningar, hvilka sträcka sig till
så godt som alla delar af den anatomiska vetenskapen,
främst dock till nervsystemets anatomi och på senare
åren till de hanliga könscellernas utveckling och
byggnad. – Vid sidan af sina anatomiska forskningar
har R. funnit tid att egna sig åt antropologiska
och etnologiska studier. (Jfr Hufvudskål 2, sp. 1231
ff.) Redan 1864 utgaf han på tyska sin faders samlade
etnologiska skrifter. Sedermera har han nedlagt
resultaten af sina arbeten i denna riktning dels
i "Tidskrift för antropologi och kulturhistoria"
(1873–77), dels i det inom sitt område banbrytande
stora arbetet Finska kranier jämte några natur-
och litteratur-studier inom några andra områden
af finsk antropologi
(folio, 1878), hvaraf ett
sammandrag utkom under titeln Finland i Nordiska
museet
(1881). Senare följde Crania suecica antiqua
(oöl., 1889) samt det på vidsträckta undersökningar
af värnpliktiga grundade verket Anthropologia suecica
(med K. M. Fürst, folio; 1902). – Lifligt intresserad
för spridningen af vetenskapens resultat bland
allmänheten, började R. jämte Axel Key 1872 utge
den under namnet "Ur vår tids forskning" välbekanta
serien af populära skildringar, hvars ledning han
fr. o. m. det 26:e häftet (1880) till seriens slut
med det 37 :e (1889) ensam innehade. Där publicerades
bl. a. R:s uppsats Om de äldsta spåren af menniskans
tillvaro på vår jord
(1873). – R. har dessutom egnat
sig åt tidningspressen. Sedan han nämligen blifvit
egare af de flesta aktierna i det af hans svärfader
L. J. Hierta uppsatta "Aftonbladet", öfvertog han
i dec. 1884 ledningen af nämnda organ, som han i
liberal riktning redigerade till dec. 1887. – Han
har slutligen också uppträdt som vitter författare,
dels med två diktsamlingar Söderifrån, Sonetter (1871)
och Dikter (1911), smärre poem, och, i förening med
sin syster Elisabet R., en öfv. af "Några dikter af
Robert Burns" (1872), dels med skildringar från sina
vidsträckta resor (Bilder från Nilens strand, 1891;
Bilder från Sicilien, 1892; Bilder från Nordamerika,
1893–94). – R. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund
(1878), Vet. akad. (1879), Vet. soc. i Uppsala (1882),
Vet. och vitt. samh. i Göteborg (s. å.),
Svenska akad. (1901, efter A. E. Nordenskiöld),
hedersled, af Vitt. hist. o. ant. akad. (1901),
hedersdoktor i Uppsala (1893) och vid en mängd
utländska universitet; dessutom har han af ett
mycket stort antal utländska lärda samfund,
bland dem vetenskapsakademierna i Berlin, Paris,
Petersburg, Rom, Wien, Budapest, München, Köpenhamn,
Washington, Philadelphia, London och Edinburgh,
kallats till ledamot; ett stort antal medaljer har af
vetenskapliga samfund tillerkänts honom, och då han
(1912) fyllde 70 år, tillegnade Vetenskapsakademien
honom det 49:e bandet af sina handlingar. I detta
ingår en fullständig förteckning öfver R:s dittills
utgifna skrifter.

l, 3, 4 o. 6. R. T–dt. 2. E. M. R. 5. J. C.

Retämne, Hormon (af grek. horme, retning), fysiol., en af engelsmannen E. H. Starling föreslagen
benämning på ämnen, som kringföras med blodet och
förmedla retningsöfverföring mellan kroppens olika
delar. Se Inre sekretion, Retning och Sekretin.
J. E. J-n.

Reuchlin [rö’j-]. 1. Johann R., tysk humanist
och vägröjare för reformationen, f. 23 febr. 1455 i
Pforzheim i Baden, d. 30 juni 1522 i Liebenzell. Efter
att ha besökt latinskolan i sin födelsestad kom han
1470 till universitetet i Freiburg, där han dock
ej länge uppehöll sig. För sin vackra röst blef han
anställd bland markgrefven Karls af Baden hofsångare;
och då markgrefven härigenom närmare lärde känna
honom, blef detta anledningen till, att R. 1473 fick
åtfölja en af markgrefvens söner till universitetet
i Paris. Där studerade han i synnerhet latin och
grekiska, under ledning af berömda lärde. Nödgad att
följande året med den unge fursten lämna Paris, begaf
han sig till universitetet i Basel, där han fortsatte
sina klassiska studier och äfven själf började hålla
föreläsningar. Han utgaf där ett latinskt lexikon,
Breviloquus sive dictionarium singulas voces latinas
breviter explicans
, som upplefde 23 upplagor. Då han,
efter att 1477 ha blifvit filos. magister, började
hålla föreläsningar öfver grekiska språket, ådrog han
sig genom detta "nyhetsmakeri" de andliges missnöje,
hvarför han lämnade orten och begaf sig först till
Paris, sedermera till Orléans. Där började han studera
juridik, hvilka studier han fortsatte i Poitiers,
där han blef juris licentiat. Han återvände till sin
hemort 1481 och slog sig ned som advokat i Tübingen,
blef juris doktor och höll, samtidigt med att han
utöfvade sitt yrke, grekiska föreläsningar. Grefve
Eberhard af Württemberg anställde honom som sin
privatsekreterare, och i denna egenskap fick han
åtfölja grefven till Rom 1482 och deltaga i en
audiens hos Sixtus IV. Han väckte här själfva
grekernas häpnad genom sitt herravälde öfver
deras språk. Där blef hans namn, efter tidens sed,
greciseradt till Kapnion. På återresan fick
han i Florens göra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:17 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free