- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
5-6

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Retzius. 4. Anders Adolf R. - Retzius. 5. Anna Vilhelmina Hierta-R. - Retzius. 6. Magnus Gustaf R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1842), undersökningarna om fornix i hjärnan och
upptäckten af vindlarna på undre ytan af fornix och
hjärnbjälken (1847, 1856), om den rätta tydningen
af ryggkotornas sidoutskott (1848) samt utredningen
af bäckenets fascior (1847, 1849). – Sven Nilssons
undersökningar om Nordens fornfolk ledde till
frågan om de i de gamla grafkamrarna funna skallarna
tillhört samma ras som de nuvarande svenskarna eller
ej. R. upptog ämnet till behandling och meddelade 1840
till Vetenskapsakademien samt 1842 vid skandinaviska
naturforskarmötet i Stockholm de första resultaten
af sina hithörande undersökningar. Dessa jämte de
mångfaldiga dylika han sedan utförde öfver skallar
från alla möjliga håll blefvo inom antropologien
epokgörande. (Jfr Hufvudskål 2, sp. 1229 ff.) Efter
hans död utgåfvos dessa arbeten samlade af hans
son Gustaf K. på svenska och på tyska (Anders
Retzii samlade skrifter af etnologiskt innehåll

och Ethnologische schriften nach dem tode des
verfassers gesammelt
, 1864). Senare (1896) utgaf
K. M. Fürst R:s Bref till A. H. Florman, hvarefter
1902 följde en af Gustaf R. redigerad samling
af hans Skrifter i skilda ämnen jämte några bref
(till E. J. Bonsdorff). Därjämte publicerade Gustaf
R. "Briefe von Johannes Müller an Anders Retzius von
dem jahre 1830 bis 1857" (1900). R:s öfriga arbeten
äro däremot ännu icke, lika litet som Berzelius’,
utgifna i en samling, utan spridda i en stor mängd
in- och utländska vetenskapliga tidskrifter och
lärda samfunds handlingar. – Äfven åt allmänna
samhällsfrågor sträckte R. sitt ständigt vakna,
allt omfattande intresse, och det bör icke förgätas,
att han aktivt deltog i striden mot rusdryckerna,
bl. a. genom två populära skrifter, <i>Om sprithaltiga
dryckers inflytande på menniskokroppen</I> (1838) och Om
spirituösa dryckers skadliga inverkan på organismen

(1851). Redan 1832 hade R. hållit ett föredrag, Om
spritdryckers skadlighet
. Jfr Minnesteckningar af
S. Loven (i "Lefnadsteckn. öfver Sv. Vet. akad. efter
år 1854 aflidna ledamöter", 2), A. Anderson
(Sv. Akad:s Handlingar ifrån år 1886, d. VII),
K. Loven (i "Hygiea", 1896), A. Key (Program till
Karolinska Institutets Minnesfest, s. å.), Hj. Stolpe
(i "Ymer", s. å.) och K. M. Fürst (1910).

5. Anna Vilhelmina Hierta-R., den efterföljandes
hustru, dotter till L. J. Hierta (se Hierta 4),
f. 24 aug. 1841 i Stockholm, gift 1876 med professor
Gustaf Retzius (se R. 6), ärfde af sin fader intresse
för uppfostringsfrågor och social verksamhet samt
förmåga af initiativ. Fru R. har utvecklat en liflig
och välsignelsebringande verksamhet i den praktiska
kvinnosjälfhjälpens, den sunda välgörenhetens
och den rätt förstådda kvinnosakens tjänst, väl
förberedd genom studieresor och eftertanke. Hon
uppfostrades, med undantag af 1 1/2 år i en tysk
pension, i hemmet; redan vid 16 års ålder genomgick
hon den 3-åriga lärokurs för fruntimmer, som var en
föregångare för Högre lärarinneseminarium och fick,
något den tiden oerhördt för kvinnor, undervisning
i de exakta vetenskaperna. Mångsidigt begåfvad,
lärde hon samtidigt skulptur för Fr. Kjellberg. 1864
stiftade hon en skola (torsdagsskolan) för kvinnor
af den tjänande klassen och flickor, som slutat
folkskolekursen. I "Bikupans" tillkomst 1870 (se
Bikupa) hade hon största andel. Hon
började tidigt verka för samskoleidén, som hon 1876
väsentligt främjat genom att upprätta (jämte G. Laurin,
R. von Koch och L. Törngren) den sedan s. k. Palmgrenska
samskolan. 1882 stiftade hon den första
matlagningsskolan för folkskoleflickor och unga
arbeterskor samt 1890 det första organiserade
skolköket med lärarinnekurs och examen. Sin
matlagningsskola öfverlämnade hon till Högre
lärarinneseminarium, där sålunda, sedan af henne
ecklesiastikministern G. Wennerbergs intresse för
saken väckts, undervisning i huslig ekonomi blef
införd. 1886 gaf hon uppslag till en institution,
som skulle bli särdeles följdrik: hon stiftade
nämligen då den första arbetsstugan för barn och har
alltjämt medverkat till upprättande af ett 100-tal
arbetsstugor i Sverige (se Arbetsstuga). 1892 tillkom
på hennes initiativ den första metallslöjdskolan för
folkskolegossar. Hon gaf 1886 första uppslaget till
Föreningen för välgörenhetens ordnande och 1889 till
upprättande af arbetarbostäder efter Octavia Hills
system. Redan 1880 hade hon upprättat Hygieniska
museet. Tio år förut hade hon stiftat den första
kvinnoföreningen i Sverige, den för gift kvinnas
eganderätt. I Svenska kvinnornas nationalförbund
var hon ordförande 1899–1909 och i 5 år vice
ordf. i Internationella kvinnoförbundet samt är
styrelseledamot i "Lars Hiertas minne" sedan 1877
och dess vice ordf. sedan 1911. Fru R. har författat
ett större verk, Arbetsstugor för barn (1897), och
ett stort planschverk med text, Modellsamlingar från
svenska arbetsstugor
(1901; ty. öfv. 1904; belönadt
med guldmedalj i Paris 1900 och i Liége 1905) samt
flera smärre skrifter och kongressföredrag och utgett
Efterlämnade skrifter af Fredrika Bremer (1902), m. m.

6. Magnus Gustaf R., son till R. 4, anatom, f. 17
okt. 1842 i Stockholm, blef student i Uppsala 1860,
med. licentiat 1869 och med. doktor 1871. S. å. blef
han docent i anatomi vid Karolinska institutet och
utnämndes 1877 till innehafvare af en för honom
inrättad e. o. professur i histologi. Af Karolinska
institutets lärarkollegium kallades han 1888 till
ord. professor i anatomi och utnämndes därtill 1889,
sedan vissa af honom för denna kallelses antagande
uppställda villkor godkänts af riksdagen. Han
tog emellertid redan följande år afsked från sin
professur, men har sedan dess liksom dessförinnan
med sällspord energi egnat sig åt den vetenskapliga
forskningen. – Som lärare inlade R. stora förtjänster
om undervisningen och egnade därjämte mycket intresse
åt utvecklingen af Karolinska institutets anatomiska
museum, som af honom fick mottaga många dyrbara
gåfvor. – Efter att ha utgett ett antal smärre
afhandlingar offentliggjorde R. 1872 ett större
monografiskt arbete, Das gehörorgan der knochenfische,
och började

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free