- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
33-34

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reuterdahl, Henrik - Reuterdahl, Henry - Reuterholm. 1. Nils Esbjörnsson R. - Reuterholm. 2. Esbjörn Kristian R.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

artiklar med hänsyn till tidens kyrkliga frågor. Bland
den mångfald utmärkelser, som kommo R. till del,
må nämnas ledamotskap af Svenska akademien, där
illustration placeholder
illustration placeholder
han 1852 tog inträde med tal öfver ärkebiskop
K. F. Wingård. Efter R:s död utgafs en samling af
hans predikningar och tal af den honom närstående
biskopen i Linköping, E. G. Bring. En utförlig
själfbiografi förvaras i Lunds bibliotek och
blir tillgänglig femtio år efter R:s död. Bref af
R. äro tryckta i "Samlaren" (1905) och "Historisk
tidskrift för Skåneland" (s. å.). - Litt.:
P. Genbergs minne af R. (i Sv. akad:s Handlingar
ifrån 1786, d. XLVII), A. N. Sundbergs skildring
af R. i "Lefnadsteckningar öfver Sv. Vet. akad:s
efter år 1854 aflidna ledamöter" (II), G. Aulén,
"H. Reuterdahls teologiska åskådning" (1907). En
samling bref till R. är f. n. under utgifning.
G. A-n.

Reuterdahl [röj-], Henry, svensk-amerikansk målare,
f. 12 aug. 1871 i Malmö, studerade teckning under
olika lärare i Stockholm, tills han 1893 utvandrade
till Amerika. Han hade där anställning som tecknare
i en illustrerad tidning och i ett par dagblad
i Chicago, öfvergick 1896 till veckotidskriften
"Harper’s weekly" och medföljde som dess tecknare
amerikanska flottan under kriget med Spanien 1897,
då R. gjorde sig känd som säker marintecknare. Under
senare åren har han tillhört "Collier’s weeklys"
tecknarstab och för denna tidning utfört ett stort
antal teckningar från olika länders flottor. En
artikelserie i en amerikansk tidskrift 1908,
i hvilken han skarpt kritiserade amerikanska
flottbyggnadssystemet, väckte oerhördt uppseende
och framkallade en af kongressenaten föranstaltad
undersökning, som ledde till, att flera väsentliga
ändringar vidtogos. R. är amerikansk redaktör af
"Jane’s naval annual". Han har målat ett stort antal
taflor, i hvilka han med förkärlek behandlar det
myllrande kaj- och hamnlifvet. Hans stora målning
Strid mellan Monitor och Merrimac (1912) tillhör
Nationalmuseet i Washington. I sjökrigsskolans i
Annapolis’ kollektion finnas tio af R:s marintaflor.

illustration placeholder
Reuterholm [röj-]. 1. Nils Esbjörnsson R., friherre,
ämbetsman, f. 16 sept. 1676 på Fiholms kungsladugård
i Västmanland, d. 4 dec. 1756 i Örebro, var son till
landtbrukaren Esbjörn Pedersson. 1697 anställdes
han vid svenska ambassaden i Holland samt blef 1700
sekreterare vid svenska beskickningen i Hannover
och 1704 vid svenska ambassaden i Polen under Arvid
Horn. R. utnämndes 1706 till k. hofsekreterare i
fält och 1707 till sekreterare i Krigskollegium,
adlades 1708 (under namnet von R.) och blef 1710
krigskommissarie, hvilken syssla han förrättade ända
till Karl XILs död, ehuru han 1715 upphöjts till
krigsråd. I sistnämnda egenskap öfvertog han 1719
styrelsen af Vadstena krigsmanshus, hvilken inrättning
genom honom vann en betydande utveckling. 1732
förordnades han till landshöfding öfver Stora
Kopparbergs län, fick 1735 friherrlig värdighet samt
utnämndes 1739 till landshöfding öfver Närke och
Värmland. Sedan han på sin ålderdom blifvit blind,
tog han i nov. 1756 afsked ur statens tjänst. R. var
af sin samtid högt aktad för redbarhet och duglighet
och egde en betydande lärdom. Han brefväxlade med
Leibniz och hade stora samlingar af handskrifter
rörande svenska justitie-, hushållnings- och
kyrkoväsendet. Vid Vetenskapsakademiens stiftelse,
1739, blef han en af dess ledamöter.

illustration placeholder
2. Esbjörn Kristian R., den föregåendes son,
friherre, riksråd, f. 12 mars 1710, d. 20 jan. 1773
på Svidja (i Finland), blef 1728 e. o. kanslist vid
General-förrådskassakontoret i Krigskollegium samt
1729 i Justitierevisionen, men egnade sig därefter
ej vidare åt tjänstemannabanan, med undantag af
att han en kortare tid vikarierade såsom lagman i
Skåne samt biträdde sin fader i skötandet af
dennes landshöfdingesyssla. Däremot tjänstgjorde
han vid hofvet, från 1739 som hofjunkare och från
1744 som kammarherre, och erhöll vid sitt afsked
ur hoftjänsten hofmarskalks titel. R. var en af
frihetstidens märkligare personligheter, en verklig
karaktär, men af egendomlig beskaffenhet. Han var
arbetsam, ordningsälskande ända till pedanteri,
orädd, viljestark, ärlig i sin öfvertygelse
och rättrådig, såvida han ej förblindades af
partifanatism. Detta hände dock ej sällan, och då
blef han oresonlig, hänsynslös och hätsk. Han synes ha
lämnat tjänstemannabanan för att egna sig åt jordbruk,
som han med ifver bedref, först på Tunbyholm i Skåne
och efter 1753 på Svidja, där han skall ha lefvat 7 år
i fullkomlig afskildhet från världen. Jämte jordbruket
upptogo äfven litterära sysselsättningar hans tid. Han
var en ifrig skribent, ehuru hans stil var i hög
grad omständlig och tung. Sina från fadern ärfda
handskriftssamlingar ökade han med vidlyftiga egna,
som han omsorgsfullt registrerade, men som 1758 gingo
förlorade genom vådeld, och längre fram författade
han en mängd uppsatser i politiska frågor. Först vid
1760 års riksdag började R. egna sig åt det politiska
lifvet och framträdde som en ifrig mössa. Hattarnas
äfventyrliga krigspolitik, slöseri med statsmedel och
korruption funno i honom en skoningslös domare. Han
var en ifrig vän af frihetstidens statsskick, och i
öfverensstämmelse med dettas anda var hans uppfattning
af friheten i hög grad aristokratiskt byråkratisk. Men
om han åt ämbetsverken fordrade auktoritet, ställde
han också stora anspråk på dem och var en obeveklig
ifrare mot byråkratiskt själfsvåld. Sedan han i början
af 1765 års riksdag väckt uppmärksamhet genom den
stränga granskning han som medlem af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free