Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 49-50 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reventlow, holsteinsk adlig ätt - Reventlow. A. Danska grenen: 1. Konrad R. - Reventlow. 2. Ditlev R. - Reventlow. 3. Kristian Ditlev Frederik R. - Reventlow. 4. Johan Ludvig R. - Reventlow. B. Holsteinska grenen: 1. Friedrich R., grefve R. - Reventlow. 2. Ernst Kristian R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grefve Gerhards anhängare och drap 1315 vid en nattlig
öfverrumpling en annan holsteinsk grefve, Adolf VI,
som djupt kränkt honom, samt sin egen son, som stod
i hans tjänst. Flera af släktens medlemmar ha beklädt
höga poster i Danmark.


A. Danska grenen: 1. Konrad R., f. 21 april
1644 i Köpenhamn, d. 21 juli 1708, blef kammarherre
hos Fredrik III och användes vid de förhandlingar
(1667-73), som ledde till grefskapet Oldenburgs
förening med Danmark. Han upphöjdes i grefligt stånd
1673 (fick 1685 grefskapet R-Sandberg upprättadt),
stod sedan 1686 i spetsen för båda kanslierna och
utnämndes 1699 till storkansler. Han var genom
giftermål en af Danmarks rikaste män. Hans son
Ditlev R., f. 1671, d. 1738, stod högt i gunst
hos Fredrik IV och förde 1709 danska hären öfver
till Skåne. Konrads dotter Anna Sofie R. blef dansk
drottning (se Anna, danska furstinnor 5). - 2.
Ditlev R., f. 1712, d. 1783, blef 1755 öfverhofmästare
för kronprins Kristian (sedermera Kristian VII),
på hvars karaktär hans hårda uppfostringsmetod
inverkade högst fördärfligt. 1763 blef han medlem
af "geheimekonseljen" och 1764 förste deputerad
i räntekammaren och generaltullkammaren, men
aflägsnades 1768 från räntekammaren och afskedades
1770 vid konseljens upplösning. 1767 blef han
länsgrefve.


- 3. Kristian Ditlev Frederik R.,
f. 11 mars 1748, d. 11 okt. 1827, blef deputerad i
ekonomi- och kommerskollegiet 1775, förste deputerad
i generaltullkammaren 1782 och i räntekammaren 1784
samt medlem af finanskollegiet. På dessa platser tog
han verksamt del i de viktiga reformer på ekonomi- och
finanslagstiftningens område, som utmärkte kronprins
Fredriks regering. Han var sålunda 1784 ordförande
i den mindre "landbokommissionen", som omgestaltade
förhållandena på kronogodsen på norra Själland, och
1786 äfven i den större, som utarbetade förslaget
till böndernas frigörelse, samt 1789 i kommissionen
för ordnandet af folkskoleväsendet. På hans initiativ
frigjordes också handeln på Island 1786. 1797 blef
R. statsminister, men fick 1813 afsked som president
för räntekammaren. Som länsgrefve på Kristianssæde
sedan 1775 visade han stor ifver att främja godsens
drift och upphjälpa böndernas villkor genom att införa
"arvefæste" och afskaffa hofveriet. Han inlade jämväl
stora förtjänster om
skogsbrukets utveckling. 1888 restes i Frederiksborgs park
ett minnesmärke öfver honom. - En son till R., grefve
Einar Karl Ditlev R., f. 1788, d. 1867, blef 1860
naturaliserad svensk adelsman och 1861 introducerad
på svenska riddarhuset.


- 4. Johan Ludvig R., den
föregåendes yngste broder, f. 28 april 1751, d. l mars
1801, bidrog i sin mån till regementsförändringen
1784 och blef därpå deputerad i kommerskollegiet,
medlem af den första "landbokommissionen" och 1787
af den stora finanskommissionen. Hans sträfvan gick
i synnerhet ut på att förbättra folkundervisningen,
i hvilket syfte han 1787 skref Önsker om en
generalskolekommission, och han tog kraftigt del i
ordnandet (1799) af den allmänna fattigvården. Den
läroplan, som han 1783 införde för skolorna på
sitt gods, kom att bilda grundstommen till den
allmänna skolförordningen af 1814. Sedan 1778 var
han gift med Anna Sibylla v. Schubart (f. 1753,
d. 1828), bekant som skalden J. Baggesens ifriga
beskyddarinna. Som godsegare på Brahetrolleborg
sedan 1775 utmärkte sig R., liksom hans äldre broder,
genom sin omvårdnad om sina bönder. En minnesvård
restes öfver honom på Brahetrolleborg 1888. - Se A F
Bergsöe, "K. D. F. R." (1837), L. Bobé, "Efterladte
papirer fra den Reventlowske familiekreds 1770-1827",
bd 1-7 (1895-1906), och Chr. B. Reventlow, "En dansk
statsmands (d. v. s. K. D. Reventlows) hjem. Breve
fra (dennes hustru) grevinde S. Fr. L. Ch. R.,
f. v. Beulwitz 1774- 1821" (2 bd, 1902-03).
1-4. E. Ebg.

B. Holsteinska grenen. 1. Friedrich R., grefve R.,
f. 1797 i Slesvig, d. 1874, var 1834-36 medlem
af öfverappellationsdomstolen i Kiel, men blef
1836 föreståndare för jungfruklostret i Preetz och
kallades därför R.-Preetz. 1841 blef han kungavald
medlem af holsteinska ständerförsamlingen, där
han framträdde som ridderskapets ledare och ifrig
slesvig-holsteinare. Han var i mars-okt. 1848 medlem
af upprorsmännens provisoriska regering och mars
1849-febr. 1851 af ståthållarskapet. Det var han,
som 1848 kom upp med påståendet, att konungen
var bunden af revolutionen i Köpenhamn och att
uppviglarna ej stredo emot landsherren, utan blott
för att häfda hertigdömenas rättigheter. Efter
upprorsmännens nederlag landsförvisades han och
begaf sig till Preussen, där han 1861 blef medlem
af herrehuset och dog. - 2. Ernst Kristian R.,
grefve R. till Farve, den föregåendes broder,
politiker, f. 1799 i Slesvig, d. 1873, blef 1844
kungavald medlem af holsteinska ständerförsamlingen
och tillhörde 1848 upprorspartiet. Äfven 1853-59
hade han plats i ständerna och var 1856-57 kungavald
medlem af "rigsraadet", där han tillhörde tyska
oppositionen. Efter fredsslutet 1864 slöt han sig
strax till det parti, som önskade hertigdömenas
införlifvande med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>