- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
63-64

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revy - Revär - Rex - Rex regnat, sed non gubernat. Se Le roi règne et ne gouverne pas - Reybaud, Marie Roch Louis - Reyd, E. van. Se Reid - Reyðarfjörður - Rey de Artieda, Micer Andrés - Reye, Theodor - Reyer, hette eg. Rey, Louis Étienne Ernest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppförda, mer eller mindre dramatiska alster, där
uppträdande personer och sjungna kupletter hämtas
från eller syfta på dagens förhållanden. Vanligen
äro aktualitets- och förströelsesynpunkterna
ömsevis tillgodosedda (balett, rik utstyrsel
o. s. v.). Nyåret, midsommaren m. fl. uppmärksammade
data bruka vara utgångspunkter för revyerna, hvilkas
innehåll vill ge en öfversikt öfver en förfluten
tids händelser.

Revär (af fr. revers, rockuppslag, af lat. reversus,
omvänd), i byxtyg inväfd list af annan färg, hvilken
på de färdiga plaggen pryder sömmen på yttersidan
(jfr Passpoa1); ett löst bröststycke, som till
stor parad fästes på uniformsrocken (i Sverige har
sådan begagnats af dragoner och trängen, i tyska
armén bäres den af ulaner, i den ryska af de flesta
gardestrupper). C. O. N.

Rex, lat., konung. - Rex apostolicus. Se Apostolisk konung. - Rex bibendi. Se
Symposion. - Rex catholicus, katolsk konung
(se d. o.). - Rex christianissimus, allra
kristligaste konung (se d. o.). - Rex convivii,
"gästabudskonung". Se Arbiter bibendi. - Rex
fidelissimus
, allra trognaste konung (se d. o.). -
Rex sacrificulus (af sacra, offer, och facere,
göra) 1. r. sacrorum, "offerkonung", kallades i Rom
den prästerlige tjänsteman, som efter konungadömets
fall (509 f. Kr.) tillsattes för att verkställa
de offerhandlingar, hvilka det förut tillhört
konungen att i egen person utföra. Han nämndes först
bland prästerna, men var i verkligheten underordnad
pontifices och säges ha valts af öfversteprästen. Rex
sacrificulus fick ej bekläda något politiskt ämbete.

Rex regnat, sed non gubernat (lat.). Se Le roi règne
et ne gouverne pas
.

Reybaud [räbå], Marie Roch Louis, fransk
skriftställare, f. 1799 i Marseille, d. 1879,
företog i ungdomen resor i Levanten och Indien,
egnade sig sedan 1829 åt författarskap och
uppträdde på oppositionens sida dels i radikala
tidningar, dels i deputeradekammaren, där han
1846 vardt ombud för Marseille, men öfvergick,
under intrycket af februarirevolutionen, till
det konservativa lägret. R. ledde utgifningen
af "Histoire scientifique et militaire de
1’expédition française en Égypte" (1830-36) och
åtskilliga resebeskrifningar. Själf författade
han La Syrie, l’Égypte, la Palestine et la Judée
(3 bd, 1835-39; med Taylor), och på andra områden
Études sur les réformateurs ou socialistes modernes
(2 bd, 1840-43; 7:e uppl. 1864, belönt med Franska
akademiens pris), den originella berättelsen Jérôme
Paturot à la recherche d’une position sociale
(3 bd,
1843, flera uppl.; "Jerome Paturot, sökande sig en
social ställning", 1851), i hvilken sederna under
julimonarkien satiriseras, Mœurs et portraits
du temps
(1853), Économistes modernes (1862)
samt en mängd andra arbeten, tidskriftsuppsatser
o. s. v. R. invaldes 1850 i Franska institutet. -
R:s svägerska, Henriette Etiennette Fanny R., född
Arnaud, f. 1802, d. 1871, skref historiska romaner,
bl. a. Aventures d’un renégat (1836; "En renegats
äfventyr", 1838).

Reyd, E. van. Se Reid.

Reyðarfjörður, fjord på Islands östkust, 30 km.
lång, 4-5 km. bred. Vid en nordlig gren af fjorden
ligger handelsplatsen Eskifjörður och i närheten
däraf dubbelspatsbrotten vid Helgu-staöir.
R. N-g.

Rey de Artieda [réi - artie’-], Micer Andrés, spansk
skald och militär, f. 1549 i Valencia, d. 1613,
deltog i många krig och blef sårad i slaget vid
Lepanto. R:s kringströfvande lif hindrade icke hans
litterära verksamhet, som började med tragedien
Los amantes (1581) och fortsattes med komedien
Los encantos de Merlin. Under namnet Artemidoro
utgaf R. 1605 Discursos, epislolas y epigramos
samt sonetterna Vida y costumbres de Nuestra
senora, Los quince misterios de Rosario, Como á
su parecer la bruja vuela
och Quí gloria siente
y bienaventuranza
. Se Rivadeneiras "Biblioteca de
autores españoles", bd 35 och 42. R. finnes intagen i
Spanska akad:s "Catálogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.

Reye [rarje], Theodor, tysk matematiker, f. 1838,
blef 1867 professor vid polytekniska skolan i
Zürich, 1870 vid polytekniska skolan i Aachen och
1872 vid universitetet i Strassburg. Som författare
har R. nästan uteslutande sysselsatt sig med den
nyare syntetiska geometrien, åt hvilken han egnat
ett stort antal afhandlingar, de flesta införda i
"Journal für die reine und angewandte mathematik". Han
har härvid särskildt fortsatt den utbildning af
situationsgeometrien, till hvilken Gergonne och Staudt
gett uppslaget, och äfven utgett en förtjänstfull
lärobok i ämnet, Die geometrie der lage (I 5:e
uppl. 1909, II 4:e uppl. 1907, III 4:e uppl. 1910).
(I.F.)

illustration placeholder

Reyer [rejär], hette eg. Rey, Louis Étienne Ernest,
fransk tonsättare, f. 1823 i Marseille, d. 1909 nära
Hyères, var 1840-48 förvaltningstjänsteman i Alger
och lefde därefter som musiker i Paris, där han med
tiden blef bibliotekarie vid Stora operan och 1876
led. af Franska institutet. R. debuterade 1850 med
odesymfonien Le sélam (ett motstycke till F. Davids
österländska "Le désert"), hvarefter följde hans
enaktsopera Wolfram (1854), baletten Sacountala
(1858), treaktsoperan La statue (1861), som af
flera hålles för hans bästa verk, tvåaktsoperan
Erostrate (1862) samt slutligen de stora operorna
Sigurd (1884, till ämne ur Valsung-Niflungasagan)
och Salammbô (1890, efter Flauberts roman). Han
komponerade äfven några kantater, sånger m. m. -
Under mycket och ofta häftigt motstånd, som länge
hindrade eller fördröjde framkomsten af hans verk,
gick R. sin egen väg som tonsättare och fortsatte
de klassiska traditionerna, som han förmälde med
romantisk kolorit. Hans kompositioner äro solida,
af ofta stor renhet i linjeföringen och färgpräktiga
utan all öfverlastning; karaktärer och situationer
förstår han att lefvandegöra. Man spårar hos honom
påverkan af Gluck, Weber,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free