- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
67-68

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reykjavik - Reymar. Se Römer - Reymersholm - Reymerswale (Roemerswaele, Roymerswale), Marinus van - Reymont, Wladyslaw - Reynaud, Jean Ernest - Reynier, Jean Louis Ebenezer - Reynolds, sir Joshua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landsbibliotekets och museernas gemensamma hus (Safnhúsið). På
det gräsbevuxna torget framför alltingshuset och
domkyrkan, Austurvöllur (utt. öjstörvöddlör),
"östervall", står en bronsstaty af Thorvaldsen, skänkt
af Köpenhamns kommun 1874. R. är Islands äldsta bygd,
där Ingólfr Arnarson, den förste nybyggaren, slog
sig ner. Stadsrättigheter fick orten först 1786,
och någon större betydenhet fick den först under
1800-talet, då den småningom blef säte för landets
centrala förvaltning och rättskipning och alltmer
drog handeln till sig. Sitt största och snabbaste
uppsving har den dock nått under 1900-talet. 1801
hade den endast 307 inv., 1860 1,444 och 1901 7,000.
B. N-g.

Reymar. Se Römer.

Reymersholm, holme i Mälaren mellan Södermalm,
Långholmen och Liljeholmen, tillhör Brännkyrka
socken i Stockholm. Där ligga bl. a. Reymersholms
stora spritförädlingsfabrik (grundlagd 1869
af L. O. Smith och nu tillhörig Reymersholms
gamla spritförädlingsaktiebolag, bildadt 1910,
aktiekap. 14,5 mill. kr.) samt ett ullspinneri och
ylleväfveri, som tillhör det 1868 bildade Stockholms
yllefabriks a.-b. (aktiekapital 300,000 kr.), men
arrenderas och drifves af Malmö yllefabriks a.-b., som
där förfogar öfver 3,889 spindlar, 76 mek. väfstolar,
7 färgmaskiner och 9 kuffar. Arbetsstyrkan är
omkr. 225 pers., och tillverkningen utgöres af
dofflar, korderoj, kamgarnstyger m. m. med ett årligt
värde af omkr. l mill. kr.

Reymerswale (Roemerswaele, Eoymerswale), Marinus van,
nederländsk genremålare, f. omkr. 1497 i Zeeland,
d. efter 1567, var son till målaren Nicolaes de
Ziriczee i Antwerpen och 1509 elev af glasmålaren
Simon van Daele, men utbildade sig hufvudsakligen
under inflytande af Quinten Matsys. Om hans lif
känner man egentligen blott, att han dömdes att i
botgörardräkt deltaga i en procession och därefter
för sex år landsförvisades, emedan han 1566 deltagit
i plundringen af Westminsterkerk i Middelburg. Hans
målningar, som äro daterade 1521-60 och komma Matsys’
nära, framställa i halffigur, naturlig storlek,
i många, i Europas olika museer spridda repliker
Växlaren och hans hustru, De två växlarna och
Hieronymus i kardinalsdräkt. Signerade exemplar af
hans hand träffas bl. a. i museerna i Gent, Köpenhamn,
Madrid, München o. s. v. Många mer eller mindre fria
kopior, utförda af B. de Ryckere och andra, såsom
t. ex. en Hieronymus i Stockholms Nationalmuseum,
tillskrifvas vanligen Quinten Matsys eller dennes
skola. O. G-g.

Reymont, W?adyslaw, polsk författare, f. 1868,
egnade sig efter ett mycket rörligt lif som
jordbrukare, skådespelare och tjänsteman uteslutande
åt litteraturen och räknas bland det moderna
Polens främsta prosaister i den naturalistiska och
impressionistiska riktningen. Hans Pielgrzymka do
Jasnej gory
(1894, Vallfärd till Klarenberg) är
byggd på hans egna intryck som munk i Czestochowas
kloster. Romanerna Komedyantka (1896) och Fermenty
(1897, Jäsningsämnen) äro psykologiska studier
af passionerade kvinnokaraktärer. Ziemia obiecana
(1898, Det förlofvade landet) är en i Zolas stil
hållen skildring af de sociala förhållandena i Lodz’
industrivärld. Novellsamlingarna Przed switem (1902,
Före
dagbräckningen), Z pami?tnika (1903, Ur dagboken), Na kraw?dzi
(1907, Vid brädden) och Burza (1908, Stormen) äro
byggda dels på motiv från utländska resor och från
det rysk-japanska kriget, dels på stämningar under
revolutionsåret 1905, i lidelsefull, fantastisk
stil. Hans förnämsta verk är den stora bonderomanen
Ch?opi (1903-06, Bönder), efter de olika årstiderna
fördelad på fyra band, med utmärkta skildringar af det
polska bylifvet med lefvande typer i homerisk stil.
A-d J.

Reynaud [ränä], Jean Ernest, fransk statsman och
filosof, f. 1806 i Lyon, d. 1863, inträdde 1824 vid
École polytechnique, anställdes som grufingenjör
1830, men efter julirevolutionen måste han taga
afsked. Detta hindrade honom dock icke att 1849 öppna
en kostnadsfri kurs vid École des mines. Liksom
flera af sina kamrater vid polytekniska
skolan anslöt han sig till saint-simonismen
och lämnade bidrag till "Organisateur", "Globe",
"Prédications saint-simoniennes" och "Missions de
province". Sedan Enfantin infört i saint-simonismen
den fria kärlekens principer, bröt R. med denna
riktning och uppsatte tillsammans med sin förtrogne
vän Pierre Leroux "Revue encyclopédique" (1835)
och började ge ut en "Encyclopédie nouvelle" (1836;
ofullbordad). Sedan efter 1848 års revolution Carnot
blifvit undervisningsminister, blef R. ordförande i
en kommitté för den vetenskapliga undervisningens
ordnande och utöfvade en omfattande verksamhet i
undervisningsdepartementet. Äfven efter Carnots
fall var han medlem af nationalförsamlingen, men
nedlade sitt mandat 1849. Då han efter statskuppen
2 dec. vägrade aflägga eden, blef han struken från
förteckningen öfver miningenjörerna. Han utgaf
Discours sur la condition physique de la terre
(1840), Considérations sur l’esprit de la Gaule
(1847) samt sitt hufvudarbete, Terre et ciel (1854;
6:e uppl. 1866). Genom detta arbete, som på sin
tid väckte mycket uppseende, sökte han åstadkomma
en reform af de religiösa föreställningarna. Han
ville ersätta tron på ett lif efter detta i rent
andligt tillstånd med att antaga en odödlighet
för människorna på andra himlakroppar, liksom
han trodde, att människan äfven före jordelifvet
börjat sin själavandring och här på jorden hade
att uppbära följderna af sin föruttillvaro. Härmed
trodde han sig öppna utsikterna till en oändlig
utveckling mot allt högre fullkomlighet.
S-e.

Reynier [ränie], Jean Louis Ebenezer, grefve,
fransk krigare, f. 1771 i Schweiz, d. 1814 i
Paris, blef först civilingenjör, men ingick 1792
vid franska artilleriet. Efter att ha utmärkt sig i
Nederländerna steg R. 1795 till brigad- och 1796 till
divisionsgeneral. Sedermera kämpade han i Egypten
och Syrien samt på nästan alla krigsskådeplatser
i Europa. Under fälttågen 1812-13 förde R. den
delvis af sachsare bestående 7:e armékåren, blef
illa åtgången vid Grossbeeren (23 aug. 1813) och såg
sina sachsare i slaget vid Leipzig öfvergå till de
förbundne. Själf råkade han i fångenskap i samma slag.
C. O. N.

Reynolds [re^aldå], sir Joshua, engelsk målare, f. 16
juli 1723 i Devonshire, d. 23 febr. 1792 i London,
son till en skollärare, gjorde som gosse bekantskap
med de klassiske författarna, ämnade studera medicin,
lockades af Richardsons "Treatise



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free