- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
113-114

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhodes, Cecil John - Rhodesia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1896). De undersökningskommissioner, som
s. å. tillsattes af Kapkoloniens parlament och
brittiska underhuset, frikände honom visserligen
från att "direkt ha sanktionerat" Jamesons infall i
Transvaal, men underhusets kommission uttalade skarpt
klander öfver hans åtgärd att "understödja, organisera
och uppegga till väpnadt uppror mot Sydafrikanska
republikens regering" och att låta kompaniets
"trupper och resurser" användas att stödja en sådan
revolution. R. afgick äfven ur kompaniets styrelse
(juni 1896; han återinträdde där 1898). Efter sin
återkomst till Syd-Afrika koncentrerade han all sin
energi på Rhodesias utveckling och stillade det där
sommaren 1896 utbrutna infödingsupproret genom att,
obeväpnad och endast åtföljd af tre vänner, bege
sig till de upproriskas läger bland Matoppobergen
och med deras höfdingar aftala en uppgörelse,
som tog hänsyn till dem bland deras klagomål,
som han fann vara berättigade. Under besök i
Europa 1898 och 1899 arbetade R. för sin plan på
utsträckande af järnvägslinjen Kapstaden-Bulawayo
åt norr, till en början upp till sjön Tanganjika,
hvarom långa förhandlingar fördes mellan honom och
kolonialministern Chamberlain. Han besökte äfven
Berlin och träffade där aftal om sin tillämnade
transafrikanska telegraflinjes dragande öfver
tyskt område. Vid boerkrigets utbrott (okt. 1899)
skyndade R. till Kimberley och utstod stadens
belägring, hvarunder hans imperatorslynne bragte
honom i skarp konflikt med brittiske kommendanten,
öfverste Kekewich. R:s hälsa var nu bruten, och
han afled omkr. två månader före fredsaftalet med
boerna. Enligt sin egen önskan begrofs han uppe bland
Matoppobergen i Rhodesia. Ett storslaget minnesmärke
öfver R. - en dorisk pelarhall af hvit marmor med hans
bronsbild och Watts’ "Physical energy" (en naken man,
tyglande en häst) vid den upp till hallen ledande
trappan - har uppförts nära R:s landtställe Groote
Schuur utanför Kapstaden. - I sitt testamente hade
R. anslagit en stor del af sin förmögenhet till
den brittiska riksenhetstankens främjande genom
stipendier åt studerande från rikets alla delar för
studier i Oxford, och genom inrättande af några dylika
stipendier äfven för amerikanare och tyskar sökte han
i sin mån främja framtida godt samförstånd mellan
dessa båda nationer och den brittiska (jfr
Rhodes scholarships). - R. var en viljestark kraftnatur
och, trots sin stora finansiella begåfning, lifvet
igenom en drömmare. Många bedömde honom felaktigt
att vara enbart makt- och vinningslysten; i själfva
verket genomglödgade entusiasmen för brittiska
rikets sammanhållning och makttillväxt all hans
verksamhet. Äfven hans varmaste beundrare måste dock
medge, att denne "Syd-Afrikas Napoleon" vid arbetet
för rikstanken alltför ofta lät ändamålet "helga" både
de redskap han anlitade och många af de medel dessa
och han själf använde. - Jfr biografier öfver R. af
H. Hensman (1901), sir L. Michel (2 bd, 1910) och sir
T. E. Fuller (s. å.). V. S-g.

Rhodesia [råudi’siə], brittiskt kolonialområde i
södra Central-Afrika, hvilket 1895 fick detta namn
efter Cecil Rhodes (se d. o.). Det begränsas i s. af
Transvaal och protektoratet Betsjuanaland (gränsen
utgöres delvis af Limpopo och dess biflod Shashi)
och Tyska Sydväst-Afrika, i v. af det portugisiska
Angola (gräns delvis Sambesi) och Belgiska Kongo
(gräns delvis Luapula), i n. af Tanganjika och Tyska
Öst-Afrika samt i ö. af protektoratet Njassaland
och Portugisiska Öst-Afrika. Arealen är 1,138,500
kvkm., nästan lika stor som Frankrike, Tyskland,
Nederländerna och Belgien tillsammans. Sambesi delar
landet i två förvaltningsområden: Syd-R. (Southern
R.) och Nord-R. (Northern R.). Hela området
är öfverlämnadt att förvaltas af Brittiska
sydafrikanska kompaniet (se British South Africa
company
), enligt en oktroj 1889, senare flera gånger
ändrad. Syd-R. (384,809 kvkm.) är den viktigaste delen
Det består mest af svagt kuperade slätter och är i
sin mellersta del skogbevuxet. Beläget mellan 16° och
22° s. br. och således inom tropikerna, har det till
följd af den stora höjden öfver hafvet (900–1,700
m.) ett klimat, som passar väl för europeiska
kolonister, äfvensom för odling af europeiska frukter,
spannmål, tobak m. m. Nätterna äro alltid svala,
och vintermånaderna (juni–aug.) ha tillräcklig frost
(på marken ibland -5°) att låta vegetationen hvila. Om
sommaren går temperaturen i skuggan sällan öfver 38°
(utom i Sambesidalen och andra sänkor). Nederbörden
varierar i östra delen mellan 600 och 1,100 mm.,
i västra mellan 500 och 700 mm. och är endast i
sydvästra hörnet mindre än 450 mm. Syd-R., som
omfattar Matabeleland och Mashonaland, är rikt på
metaller, särskildt guld. Flera bolag ha bildats
för att utveckla landets materiella tillgångar
och tillgodogöra sig guldfyndigheterna. Hela
guldproduktionen 1890–1913 var nära 200,000 kg. (värde
25,3 mill. pd st.). 1913 var utbytet af guld 2,9
mill. pd st., af silfver 4,428 kg., af krommalm
64,400 ton samt något bly, stenkol och diamanter
(9,558 karat). – Införseln hade s. å. ett värde af 3
mill. pd och utförseln (hufvudsakligen guld, krommalm
och tobak) 3,5 mill. pd. De viktigaste järnvägarna
äro Rhodesia- och Mashonaland-banorna. Den förra är en
fortsättning af järnvägen från Kap till Vryburg och
blef färdig till Bulawayo 1897 och till Salisbury
1902. Därifrån går Mashonaland-järnvägen till
Beira vid Indiska hafvet. Från Bulawayo har en bana
dragits i nordvästlig riktning, som öfvergår Sambesi
vid staden Livingstone strax nedanför Victoriafallen
och därifrån genom Norra R. till Katanga i Belgiska
Kongo. Folkmängden uppgick 1911 till 769,471 pers.,
hvaraf 23,582 européer, 2,249 asiater och 743,640
infödingar (bantunegrer). Styrelsen utöfvas,
som nämndt, af Sydafrikanska kompaniet, genom
en administratör jämte ett verkställande råd af
minst 3 pers., utsedda för 3 år af kompaniet med
statssekreterarens godkännande. Ett lagstiftande
råd finnes därjämte, bestående af administratorn
som ordförande, sex af kompaniet utsedda och tolf
folkvalda (för 3 år) ombud. En af staten utsedd
resident commissioner har säte både i verkställande
och lagstiftande rådet, dock utan rösträtt. Syd-R:s
statsinkomster beräknades för 1913–14 till 811,000 pd,
dess utgifter till 810,867 pd. Hufvudstad är Salisbury
med 3,479 hvita inv. (1911). Nord-R. (753,691
kvkm.) var före 1911 deladt i två provinser: Nordöstra
och Nordvästra R., men förenades då till en. Landet
består till större delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free