- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
135-136

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhyncholiter - Rhynchonella. Se Kritsystemet, sp 1475 - Rhynchophora. Se Viflar - Rhynchops. Se Saxnäbbsläktet - Rhynchospora - Rhynchota. Se Halfvingar - Rhynchotus rufescens - Rhyphidæ. Se Fönstermyggor - Rhyphus. Se Fönstermyggor - Rhys, sir John - Rhyssa - Rhytidoma. Se Fällbark. - Rhytina borealis. Se Barkdjuret - Rhytm. Se Rytm - Rhyzelius, Andreas Olavi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liknande bildningar ha också kallats
Rhynchoteuthis och Palæoteuthis d’Orb.
A. Hng.

illustration placeholder

Rhyncholit, sedd från tre sidor.

Rhynchonella, zool. Se Kritsystemet,
sp. 1475.

Rhynchophora, zool. Se Viflar.

Rhynchops, zool. Se Saxnäbbsläktet.

Rhynchospora Vahl, bot., halfgrässläkte af
fam. Cyperaceæ, underfam. Scirpoideæ, med 150
arter i Nord-Amerika och tropiska och subtropiska
länder. I Europa finnas endast 2 arter, R. fusca,
brunag, och R. alba, myrag, hvilka båda
äfven förekomma i Sverige på myrar, den förra med
brunaktiga ax (hela myrmarker kunna af den få en
gulaktig färg) sällsynt, den senare med hvitaktiga ax
tämligen allmänt. Blommorna hos detta släkte sitta
i ax eller hufvud, ha 2-3 ståndare och tvågrenadt
stift. De nedre axfjällen äro lika stora som eller
större än de öfre. Frukten är en nöt, som genom den
kvarsittande nedre delen af stiftet blir näbbad. De
svenska arternas strån äro trekantiga, fina, med
mycket smala, sträfva blad. G. L-m.

Rhynchota, zool. Se Halfvingar.

Rhynchotus rufescens 1. Inambun, zool., hör
till familjen Tinamidæ, ordningen Tinamiformes
och fåglarnas klass. Den är rostfärgad, med svarta
band. hvitaktig på strupen och svartstrimmig ofvanpå
hufvudet. Handpennorna äro rödgula, armpennorna svarta
och grå, tvärvågiga på blygrå botten. Näbben är af
hufvudets längd och svagt nedåtböjd; näsborrarna ligga
nära näbbroten. Fjärde vingpennan är längst. Fötterna
äro tämligen stora, baktån likaledes, så att den
med sin klo nästan når marken. Stjärten är kort och
mjuk. Fågelns längd är 42 cm. Inambun är ovig och
därför lätt att fånga. Den utgör ett förträffligt
villebråd och trifves väl i fångenskap. Arten
förekommer i Syd-Afrika. I hönsskötseln bär släktet
namnet pampashöns (se d. o.). C. R. S.*

Rhyphidæ, zool. Se Fönstermyggor.

Rhyphus, zool. Se Fönstermyggor.

Rhys [ri’s], sir John, engelsk språkforskare,
f. 1840 i Wales, studerade först i England,
sedan i Tyskland, där han vardt filos. doktor,
utnämndes 1878 till professor i keltiska i Oxford,
har författat Lectures on welsh philology (1877; ny
uppl. 1879), Celtic Britain (1882; 3:e uppl. 1904),
Studies in the Arthurian legend (1891), Phonology
of Manx gaelic
(1894), The welsh people (1900,
2:a uppl. 1904; med Brynmor Jones), Celtic folklore
(1901), Celtic inscriptions of France and Italy (1906)
m. m. R. vardt 1903 led. af Engelska akademien och
erhöll 1907 knightvärdighet.

Rhyssa, zool., parasitstekelsläkte af
ichneumonidernas familj och pimplinernas underfamilj,
utmärkt, liksom de närstående släktena Thalessa och
Ephialtes, af honornas väldiga äggläggningsrör,
som hos en del arter kan vara ansenligt längre
än kroppen. Rhyssa, liksom Thalessa, afviker från
Ephialtes genom den glatta och glänsande bakkroppen
samt den tvärrynkiga mellanryggen. De båda förra
släktena anbringa sina ägg på djupt in i de friska
trädstammarna lefvande insektlarver, särskildt af
trästeklar. I våra barrskogar ses ej så sällan
den mer än 40 mm. långa R. persuasoria, svart
med rödgula ben och hvita fläckar på hufvudet,
mellankroppen och midten af bakkroppen. Sitt
ända till 60 mm. långa, ett tagelstrå liknande
äggläggningsrör förmår denna stekel borra fram mellan
fibrer och kärl i färskt och oskadadt barrträ för
att anbringa sitt ägg på de där lefvande larverna
af gula hornstekeln (se Trästeklar). Förmodligen
vägledes Rhyssa vid uppsökandet af sitt rof
genom det raspande ljudet af hornstekellarvernas
gnagande inuti det förträffligt ljudledande träet.
G. A-z.

Rhytidoma, bot. Se Fällbark.

Rhytina borealis,
zool. Se Barkdjuret.

Rhytm. Se Rytm.

illustration placeholder

Rhyzelius, Andreas Olavi, biskop, historisk forskare,
f. 4 okt. 1677 i Ods församling, Västergötland,
d. 24 mars 1761 i Linköping, studerade i Uppsala,
där han 1707 blef filos. magister, och utnämndes
1711 till teol. professor i Åbo, men tillträdde ej
sin tjänst för krigets skull. R. kallades 1713 till
Karl XII:s hof- och drabantpredikant och tjänstgjorde
sedan 1716 i fält samt följde konungen till Norge. Han
blef 1720 domprost i Linköping, 1732 teol. doktor
och 1743 biskop i Linköping. - Som kyrkoman
tillhörde R. den auktoritetsstarka karolinska tiden,
och han stod därför oförstående och pessimistisk
emot frihetstidens religiösa strömningar (pietism,
herrnhutism, upplysningsfilosofi). R. var en flitig
teologisk författare, utgaf en mängd predikningar,
dogmatiska arbeten m. m. samt författade äfven
latinsk vers o. s. v. Men hans minne har bevarats
blott af hans mycket begagnade och ännu ej alldeles
obehöfliga samlingsverk i lokalhistoria och biografi:
Brontologia theologico-historica. Thet är enfaldig
lära och sannfärdig berättelse om åskedunder

etc. (1721), Monasteriologia sviogothica eller
kloster-beskrifning
(1740), Svio-Gothia munita eller
historisk förteckning på borgar, fästningar, slott

etc. (1744) samt Episcoposcopia sviogothica, eller
en Swea-Göthisk sticht- och biskopschrönica
(2 dlr,
1752). Han efterlämnar äfven åtskilliga dylika verk
i handskrift. En förteckning på samtliga hans tryckta
och otryckta skrifter jämte en kort lefnadsteckning
ges i "Biskop A. O. Rhyzelii anteckningar om sitt
lefverne" (i urval utg. af J. Helander, 1901, i
"Skrifter utg. af Kyrkohist. fören." 111:2). I
hufvudsak är R. okritisk och tillhör den historiska
skola, som utbildades under den



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:41 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free