- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
149-150

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ribbing. 11. Sigurd R. - Ribbing. 12. Sofia Amalia E. - Ribbing. 13. Seved R. f. 1845 - Ribbing. 14. Gustaf R. f. 1849 - Ribbingelund - Ribbingshof - Ribbingsholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1872-73) och Socratische studien (i "Ups. univis
årsskr.", 1870) samt ett stort antal stridsskrifter
och uppsatser i universitetsfrågor. Särskildt förtjänt
gjorde han sig om Sveriges filosofiska litteratur
äfven genom de anteckningar, som han utgaf efter andra
tänkares föreläsningar, nämligen: "E. G. Geijers
föreläsningar öfver menniskans historia" (1856;
2:a uppl. 1877), "Chr. Jac. Boströms föreläsningar
i religionsfilosofi" (1885) och "Chr. Jac. Boströms
föreläsningar i ethiken" (1897). - R. hade flera
allmänna uppdrag: han var Uppsala stadsfullmäktiges
ordförande under de fyra första åren af denna
institutions tillvaro 1863-66, led. af Uppsala läns
landsting 1863-74, led. af prästeståndet för Uppsala
universitet under senare delen af riksdagen 1862-63
samt vid sista ståndsriksdagen 1865-66, representant
för Uppsala i Andra kammaren 1867-72, för Norrbottens
län i Första kammaren 1875-79 och lekmannaombud för
Uppsala stift vid kyrkomötena 1868-78. Han var också
medlem af den kommitté, som af K. M:t tillsattes 21
okt. 1870 för revision af elementarläroverkens stadga.

12. Sofia Amalia R., den föregåendes
kusin, målarinna, f. 6 mars 1835 i Adelöf, Småland,
d. 7 dec. 1894 i Kristiania, studerade i
Stockholm, Düsseldorf (Sohn), Paris (Tissier) och
Bruxelles (Gallait), var länge bosatt i London och
därefter i Rom. Hon målade genremotiv, såsom
Ritande gossar (1864), Den öfvergifna (1869, båda
i Göteborgs museum), Neapolitanska tiggarbarn,
Fågelboet
. Hon målade äfven porträtt
(själfporträtt i Uffizigalleriet i Florens).
Ett porträtt och ett studiehufvud finnas i
norska nationalgalleriet.

illustration placeholder

13. Seved R., läkare, universitetslärare,
f. 17 febr. 1845 i Stockholm, student
i Uppsala 1863, med. kandidat 1867,
licentiat 1869 och doktor 1871, blef 1872
lasarettsläkare i Simrishamn samt utnämndes 1879
till e. o. professor i pediatrik och 1888
till professor i praktisk medicin vid
Lunds universitet, från hvilket ämbete han
vid uppnådd emeritiålder 1910 tog afsked. R.
har utvecklat en liflig författarverksamhet
och skrifvit bl. a. Om den s. k. yttre
undersökningens användning inom obstetriken

(doktorsafhandl.,1871),
Öfversigt af pediatrikens utveckling i Sverige från
midten af 18:de årh. intill närvarande tid
(1878), Om
ileus, en klinisk studie
(1882), båda afhandlingar för
professur, Om de af sprithaltiga drycker framkallade
sjukdomar, deras förlopp och utgång
(belönt
nykterhetsskrift, 1888), Om den sexuela hygienen och
några af dess etiska konseqvenser
(tre föreläsningar
för studenter 1886; i bokform 1888, 3:e uppl. 1889;
öfv. till norska, danska och tyska), Med hvem får man
gifta sig enligt hälsolärans lagar?
(1890; öfv. till
danska och norska), Våra barns, fostran och vård
(bilaga till "Helsovännen", 1892; 3:e uppl. 1908),
Terapeutisk recepthandbok för studerande och läkare
(1894; 2:a uppl. 1897) och Om sport och sportöfningar
(1896). Han har därjämte inlagt stor förtjänst om
folkupplysningen genom föreläsningar i folkhögskola
och arbetarinstitut samt vid sommarkurserna vid
universitetet. Vid 1893 och 1898 års kyrkomöten
var han en af lekmannarepresentanterna för Lunds
stift, är landstingsman sedan 1895 och kallades
1897 till led. af kommittén för jubileumsfondens
användning. 1880 blef R. led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund.

14. Gustaf R., den föregåendes broder, jurist,
f. 17 juli 1849 i Stockholm, blef student i Uppsala
1868, aflade juris kandidatexamen 1876 och blef
vice häradshöfding 1878. Adjungerad led. i Svea
hofrätt 1884 och fiskal 1886, utnämndes han 1889 till
assessor därstädes och var t. f. revisionssekreterare
1889-92. Utsedd till justitieombudsmannens ersättare
1897, utöfvade han ämbetet nov. 1897-febr. 1898. Han
utnämndes 1898 till hofrättsråd i Svea hofrätt
och dec. 1900 till häradshöfding i Uppsala
läns norra domsaga. R., som riksdagarna 1881-82
varit sekreterare i bevillningsutskottet, har
1898-99 varit adjungerad led. i 1896 års kommitté
för den enskilda skogshushållningen och 1898
ordf. i departementskommissionen för bestämmelser
rörande villkoren för anläggning och begagnande af
elektriska ljus- och kraftledningar samt sakkunnig
vid åborättegångsutredningen 1913. Han vardt
juris hedersdoktor vid Linnéjubileet i Uppsala
1907. Sedan 1910 är han ordförande i Uppsala
stadsfullmäktige. R. kallades 1912 till hedersled,
af örlogsmannasällskapet. 1-5. P. S. 6-10. S. B.
(L. S.) 11. S-e. 12. G-g N. 13. (R. T-dt.) 14. T-s.

Ribbingelund, kungsgård i Kjula socken, Södermanlands
län, 3 1/8 mtl, eller med underlydande hemman och torp
5 7/8 mtl, tax. till 255,200 kr. (1914), hvarjämte
staten i socknen eger l mtl Viby med torp, tax. till
29,200 kr. samt Ribbingelunds kronopark, 352 har,
tax. till 41,500 kr. - R. bildades på 1600-talet af
Karl Karlsson Gyllenhielm af till honom donerade
hemman af häradsallmänningen och erhöll namn efter
hans fru, Kristina Ribbing. Alltsedan reduktionen
har den varit för kronans räkning utarrenderad.

Ribbingshof, fideikommiss i Norra Vi socken,
Östergötlands län, omfattande 4 3/8 mtl, tax. till
170,100 kr., samt kvarn och frälseräntor, tax. till
13,300 kr. (1914). Egendomen, förr kallad Vi,
tillhörde i slutet af 1200-talet lagmannen Bengt
Magnusson och kom genom hans dotter Ingeborg till
lagmannen Birger Petersson, den heliga Birgittas
fader, och ärfdes af hans yngsta dotter Katarina. På
1600-talet kom den genom gifte till kammarjunkaren
E. P:son Ribbing (d. 1623), som gaf egendomen dess
nuvarande namn. Kaptenen frih. F. U. Ridderborg
gjorde 1782 R. till fideikommiss för sin brorson,
majoren K. F. Ridderborg, hvars sonsons son kapten
K. Ridderborg nu är dess innehafvare.

Ribbingsholm, gods i Kullerstads socken, Östergötlands
län, vid Motala ströms utlopp i Glan, 6 3/4 mtl,
tax. till 165,900 kr. (1914). Gården, då kallad
Hallestad, donerades 1668 till presidenten
Joh. Strömfelt, tillhörde därefter medlemmar af
släkten Ribbing, efter hvilken den fått sitt namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free