Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 199-200 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Richter, Adrian Ludwig - Richter, Ernst Friedrich Eduard - Richter, Hermann Eberhard - Richter, Ämilius Ludwig - Richter, Gustav Karl Ludwig - Richter, Theodor - Richter, Ole Jörgensen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Richter-album utkommo 1848 ff. R:s staty aftäcktes
1898 på Brühlska terrassen i Dresden. Hans
själfbiografi utgafs 1885 (2 dlr, flera uppl.). Jfr
monografier af Hoff (1871), Steinfeld
(1878), H. Gerlach (1891), P. Mohn
(1896; flera uppl.) och D. Koch (1903).


Ur "Der sonntag", träsnitt efter L. Richter.

G-gN.

Richter, Ernst Friedrich Eduard, tysk musiker, f. 1808
i Grossschönau, d. 1879 i Leipzig, studerade i början
teologi, men utbildade sig därjämte autodidaktiskt
till musiker och blef vid Leipzigkonservatoriets
grundläggning, 1843, lärare i teori där. Till 1847
dirigerade han äfven Singakademie, blef sedermera
organist vid flera kyrkor och slutligen, 1868, kantor
vid Thomasskolan, efter Hauptmann, med professors
titel. R. komponerade motetter, psalmer, oratoriet
Christus der Erlöser, Schillers Dithyrambe samt
instrumentalsaker m. m., men hans rykte grundar
sig helt och hållet på hans lärarförmåga samt
hans öfverallt spridda och använda läroböcker:
Lehrbuch der harmonie (1853; 27:e uppl. 1913), som
öfversatts till många språk (till svenska af J. Bagge,
1870; 3:e uppl. 1886), Lehrbuch der fuge (1859; 6:e
uppl. 1896) samt Lehrbuch des einfachen und doppelten
kontrapunkts (1872; 13:e uppl. 1913). Han skref äfven
en Katechismus der orgel (4:euppl. 1896).

A. L.*

Richter, Hermann Eberhard, tysk botanist och läkare,
f. 14 maj 1808 i Leipzig, d. 24
maj 1876 i i Dresden, var professor i Dresden
och utgaf Caroli Linnæi systema, genera, species
plantarum uno volumine (1835), den s. k. "Codex
botanicus Linnæanus’ , som jämte därtill hörande
"Index alphabeticus" af W. L. Petermann i hög
grad underlättar uppslåendet af de linnéanska
arterna. Som läkare var R. mycket ansedd;
han stiftade tyska läkarföreningsförbundet och
bekämpade energiskt patentmedicinsvindeln bl. a. i
Das geheimmittelunvesen (2 bd, 1872-75).

C. Lmn.

Richter, Ämilius Ludwig, tysk kyrkorättslärare,
f. 1808 nära Dresden, d. 1864, erhöll 1835 en
e. o. professur i Leipzig, vardt 1838 professor i
kyrkorätt jämte civilrätt vid Marburgs universitet
och öfvertog 1846 en professur i Berlin, hvarest
han 1859 utnämndes till öfverregeringsråd i
kultusministeriet. R. var en på sitt område synnerligt
framstående forskare. Hans förnämsta arbeten äro
Lehrbuch des katholischen und evangelischen
kirchenrechts (1842; 8:e uppl. 1877-86) samt
urkundseditionerna "Corpus juris canonici" (2 bd,
1833-39) och "Canones et decreta concilii tridentini"
(1853). Jfr biogr. af Hinschius (1865).

Richter, Gustav Karl Ludwig, tysk målare, f. 1823
i Berlin, d. 1884, studerade vid Berlins akademi
samt 1844-46 för Cogniet i Paris och 1847-48 i
Rom, reste i Egypten och Orienten, var bosatt
i Berlin. Han vann den stora publiken genom sin
ursprungligen som transparang målade Jairi dotters
uppväckande (1856, skänkt af kejsar Vilhelm I till
Berlins nationalgalleri). Hans största målning
var Byggandet af en pyramid (1873, Maximilianeum
i München). Hans enstaka figurer (Egyptiska,
Odalisk, Neapolitansk fiskargosse m. fl.) äro
oljetrycksartadt målade banala skönhetstyper,
otaligt många gånger afbildade på broscher och
parfymaskar. Han målade äfven porträtt af furstliga
damer (drottning Luise, 1879, museet i Köln) och
äfven mansporträtt (själfporträtt 1867 och general
von Blumenthal 1883 i Berlins nationalgalleri).

G-g N.

Richter, Theodor, tysk metallurg, f. 1824 i
Dresden, d. 1898 i Freiberg, blef 1856 lärare och
1871 professor i metallurgi och proberkonst vid
bergsakademien i Freiberg samt var 1875-96 dess
direktör. R. deltog lifligt i den nya utvecklingen af
bergverken i Freiberg och upptäckte 1863 tillsammans
med Ferdinand Reich (se denne) metallen indium.

K. A. V-g.

Richter [ri’k-], Ole Jörgensen, norsk politiker, f. 23
maj 1829 på fädernegården Rostad, N. Trondhjems amt,
d. 15 juni 1888 i Stockholm, juris kandidat 1852,
medarbetade 1849-52 i Ditmar Meidells satiriska
oppositionstidning "Krydseren", vistades 1855-56 i
England, särskildt för att studera engelsk straffrätt,
och fick därunder anledning att i "Times" och "Globe"
i nov. 1855 skrifva några inlägg om de förenade
rikenas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>