Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riedel, Karl - Riedel, Bernhard Moritz Karl Ludwig - Riedkirchen, friherre von. Se Ramming, W. - Riedler, Alois - Riedmüller, Franz Xaver von - Riefstahl, Wilhelm Ludwig Friedrich - Riegel, Hermann - Riegel, Franz - Riegels, Niels Ditlev - Rieger, tysk namnform för Rhegius - Rieger, Georg Konrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han blef äfven president för "Allgemeiner deutscher
musikverein", grundläggare af "Leipziger zweigverein",
ordförande i "Wagnerverein" samt (1883) hedersdoktor
vid universitetet. R. fick professors titel och
utnämndes 1884 till hertiglig kapellmästare. Hans
kompositioner (visor och körer) äro fåtaliga;
däremot utgaf han flera äldre verk och samlingar,
såsom Schütz’ passionsmusik och "Sieben worte",
Eccards "Preussische festlieder", Prätorius’
"Weihnachtslieder", "Altböhmische hussiten- und
weihnachtslieder" m. m.
A. L.*
Riedel [rid-], Bernhard Moritz Karl Ludwig, tysk
kirurg, f. 18 sept. 1846 i Laage (i storhertigdömet
Mecklenburg-Schwerin), blef 1877 docent i kirurgi
i Göttingen och 1888 ord. professor i kirurgi
i Jena. Hans arbeten hänföra sig hufvudsakligen
till bukorganens kirurgi, men han har därjämte
egnat sig åt skelettets och ledgångarnas, lymf- och
blodkärlens samt sköldkörtelns sjukdomar
m. m. R:s största förtjänst ligger i den
af honom 1897 införda tidiga operationen för
blindtarmsinflammation; äfven var han den förste,
som med framgång operativt behandlat magsår (1899).
R. T–dt.
Riedkirchen [rid-], friherre von. Se Ramming, W.
Riedler [rid-], Alois, tysk ingenjör, f. 15 maj
1850 i Graz, vardt 1880 professor vid tekniska
högskolan i München, flyttade 1884 i samma egenskap
till Aachen och 1888 till tekniska högskolan
i Charlottenburg. Han har utöfvat en betydande
verksamhet som maskinkonstruktör (särskildt i
fråga om ångmaskiner och pumpverk) och teknisk
författare; bl. a. har han lifligt verkat för de
tekniska högskolornas utveckling och förhållande till
universiteten. Af hans arbeten må nämnas
Unterirdische wasserhaltungsmaschinen mit gesteuerten ventilen (1888),
Die kraftversorgung von Paris (1889),
Unsere hochschulen und die anforderungen des 20. jahrhunderts (1898),
Die technischen hochschulen und ihre wissenschaftlichen bestrebungen (1899),
den uppseendeväckande Schnellbetrieb (s. å.),
Wissenschaftliche automobilwertung (1911–12) och
Armeelastwagen (1912).
R. vardt 1898 lifstidsledamot af preussiska herrehuset.
G. C–l.
Riedmüller [rid-], Franz Xaver von, tysk målare,
f. 1829 i Konstanz, d. 1901, vistades i sin ungdom 5
år i Ungern, där han tecknade landskap efter naturen,
studerade från 1856 för Schirmer i Karlsruhe och slog
sig 1864 ned i Stuttgart. Han målade helst sjöar i
månbelysning, skogsdälder och bergstrakter. Till
hans bästa arbeten höra
Die heidenlöcher vid Überlingensjön,
Kolarhydda,
Parti från Königssee,
landskap från Walensee,
från Bodensjön,
Berchtesgaden,
Schwarzwald och
Maderandalen.
Han blef äfven berömd för sina kolteckningar och akvareller.
Riefstahl [rif-], Wilhelm Ludwig Friedrich, tysk
målare, f. 1827, d. 1888, kom 1843 till akademien
i Berlin, där han slöt sig till Schirmer. Han
började på Rügen måla landskap, med figurer i
harmoni med omgifningen. Därefter reste han i
Schweiz och Ober-Bayern. Bland hans arbeten märkas
Passeyr-herdars andaktsstund i det fria (1864) och
Alla själars dag i Bregenz (1869, Nationalgalleriet i Berlin).
S. å. reste han till Rom, där han målade präster
och munkar i arkitektonisk omgifning, såsom
Kapucinpredikan (1870) och
Liktåg utanför Panteon (1871, Dresdengalleriet).
Han var 1870–73 professor i Karlsruhe och 1875–78
direktör för konstskolan där samt var sedan bosatt i München.
(G–g N.)
Riegel [rig-], Hermann, tysk konsthistoriker,
f. 1834 i Potsdam, d. 1900, var sedan 1869
museidirektör först i Leipzig, därefter i
Braunschweig. Bland hans arbeten äro
Cornelius (1866 och 1883),
Grundriss der bildenden künste (1865; flera uppl.),
Beiträge zur niederländischen kunstgeschichte (2 dlr, 1882) och
Beiträge zur kunstgeschichte Italiens (1898).
Han utgaf Carstens’ skrifter i 3 dlr (1869–84).
G–g N.
Riegel [rig-], Franz, tysk läkare, f. 1843, d. 1904,
blef 1867 med. doktor, 1874 direktör för invärtes
afdelningen af Bürgerhospital i Köln samt 1879
professor i medicinsk klinik i Giessen. Han var
en mycket framstående kliniker och utgaf, jämte en
mängd afhandlingar i tidskrifter, monografier öfver
trakeas och bronkernas, perikardiets samt magsäckens
sjukdomar och behandlade i Leydens "Handbuch der
ernährungstherapie" digestionskanalens sjukdomar.
R. T–dt.
Riegels [rig-], Niels Ditlev, dansk författare,
f. 1755, d. 24 aug. 1802, var 1781–84 lärare för
änkedrottning Juliana Marias pager och medverkade
något vid statskuppen 1784, men flyttade sedan
till Falster. Hans förnämsta skrifter äro
Forsög til Femte Christians historie (1792),
Udkast til Fjerde Frederiks historie (2 bd, 1795–99) och
Smaa historiske skrifter (3 bd, 1796–98),
hvilka senare bl. a. innehålla ett
Skilderi af Christian VI.
Som författare är R. opålitlig, ensidig och
bitter i sin framställning, uppfylld af hat mot
kyrka, adel och ämbetsmän, hvarför också hans
arbeten knappast kunna kallas historiska, men hans
förtjänst är att ha framdragit många dittills icke
beaktade fakta och genom sitt sunda omdöme skingrat
många fördomar. Ej heller följde han det vanliga
bruket att ständigt prisa konungarnas handlingar,
om han än såg genom fingrarna med deras personliga
fel. Som polemiker utgaf han en mängd småskrifter
i hvarjehanda ämnen och 1786–89 månadsskriften
"Kjöbenhavns skilderi". Hans ännu senare flygskrift
Fornuftens og menneskeheds-rettighedernes arkiv (1–8, 1796–97)
röjer tydligt hans revolutionära sinnelag.
E. Ebg.
Rieger [rig-], tysk namnform för Rhegius (se denne).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
