Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 265-266 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riesengebirge - Riesi - Riess, Theophil - Rieti - Rietschel. 1. Ernst Friederich August R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kam med jämförelsevis få toppar. Berggruppen stupar på
norra sidan tvärt ned i Hirschbergdalen, men aftar
långsamt i höjd inom Böhmen. Den bömiska kammen är
i midten delad af en djup dalklyfta, genom hvilken
Elbe, som har sina källor i Siebengründe, banar sig
väg. Bland bergen upprinna dessutom Iser till Elbe,
Queiss och Bober m. fl. floder, och små sjöar och
tjärnar äro icke sällsynta i dalarna. Nästan hela
Riesenkamm och västra delen af den södra kedjan
bestå af granit, östra ändan af hufvudkammen och
flera berg i s. ö. äro bildade af en gnejsvarietet;
större delen af bömiska kedjan, särskildt dess
toppar, består af glimmerskiffer. Block af dessa
mineral ligga spridda flerstädes på bergen och i
flodbäddarna. Stora torfmossar upptaga många af
bergssluttningarna och dalarna. Hafre och råg gå
till 1,050 m. höjd. De öfre skogsmarkerna omväxla
med moras och ängar. De där spridda lägenheterna
kallas bauden och bebos dels året om, dels endast om
sommaren och motsvara då Skandinaviens säterstugor.

(J. F. N.)

Riesi, stad i italienska
prov. Caltanissetta (Sicilien). 17,163 inv. i
hela kommunen (1911). Svafvelgrufvor, olje- och
vinodling.

J. F. N.

Riess [ris], Peter Theophil, tysk fysiker, f. 1805 i
Berlin, d. där 1883 som privatman, var en auktoritet
på friktionselektricitetens område. Hans förnämsta
arbete är Die lehre von der reibungselektricität
(2 bd, 1853; tillägg 1867 och 1878).

Rieti, kretsstad uti italienska prov. Perugia
(Umbrien), vid floden Velino och järnvägen emellan
Terni och Aquila. 17,520 inv. i hela kommunen
(1911). Biskopssäte, lyceum och gymnasium, realskola,
lärarinneseminarium, teknisk skola, stadsbibliotek
(30,000 band). Katedralen (från 1400-talet) har ett
monument öfver Isabella Alfani af Thorvaldsen. -
Trakten var redan på romarnas tid bekant för sin
bördighet och naturskönhet, i synnerhet sedan
M’. Curius Dentatus genom en tunnel i ett berg,
som några km. nedanför staden spärrade dalen,
skaffat aflopp åt floden Velinus, som nu bildar
de berömda vattenfallen (Cascate delle marmore)
vid Terni. - R. är forntidens Reate, den förnämsta
staden i sabinernas land, sedermera romersk prefektur
och därefter municipium. Där föddes M. Terentius
Varro.

(J. F. N.)




Rietschels dubbelstaty af Goethe och Schiller framför
teatern i Weimar.

Rietschel [rit-]. 1. Ernst Friedrich
August R., tysk skulptör, f. 1804 i Pulsnitz, Sachsen,
d. 1861, studerade i Dresden och från 1826 hos Rauch i
Berlin, var dennes biträde vid flera af hans arbeten,
vistades i Italien 1830-31, återkom så till Berlin
och utförde på Rauchs ateljé en sittande staty af
Fredrik August af Sachsen (Zwingers gård). 1832 blef
han professor vid akademien i Dresden. Bland hans
följande arbeten äro reliefer af ideell hållning,
Årstiderna, Timmarna och flera
Erosmotiv, behagliga utan stränghet
i stilen. Ett verk af ädel hållning är hans Pietà
(1845, Friedenskirche i Potsdam). Han prydde den af
Semper uppförda hofteatern med gafvelgrupper, byster
(Gluck, Mozart, Schiller, Goethe) och med reliefer,
som förstördes vid byggnadens brand 1869. Med dessa
verk och de han på 1840-talet utförde för operan
i Berlin samt med statyerna af Thaer i Leipzig
(1850) och Lessing i Braunschweig nådde han sin
höjdpunkt. Den sistnämnda (1848; aftäckt 1853) har
blifvit räknad till århundradets mest formfulländade
och karaktärsfulla statyer. Den var på samma gång
dristig och utmanande den rådande smaken; konstnären
lät Lessing uppträda i sin tids kostym, utan den
skylande draperade kappa, som dittills ansetts
oumbärlig för moderna figurer. Äfven i den därpå
följande dubbelstatyn af Goethe och Schiller i Weimar
(1857) höll sig R. till tidskostymen, gaf för öfrigt
en synnerligen nobel framställning af Tysklands båda
skaldehöfdingar: Goethe olympiskt lugn, med blicken
riktad framåt, Schiller med en fjärrskådande och
längtande blick uppåt. 1860 aftäcktes kompositören
K. M. von Webers staty i Dresden - där bibehöll R. den
traditionella kappan, kanske för att motverka figurens
oplastiska långbyxor. R:s sista verk, som han endast
fick påbörja, var Luthermonumentet i Worms. Före
sin död hade han endast utfört en liten modell af
monumentet i dess helhet - det är ganska splittradt
och oroligt - samt Luthers och Wycliffes bilder, dem
han dock ej hunnit afsluta. Luthersgestalten (afbildad
å pl. VII till art. Bildhuggarkonst) har blifvit
mycket populär i Tyskland, tack vare sin manliga
käckhet och sin kraftigt uttryckta karaktär (en
afgjutning är uppställd på Neumarkt i Dresden). R:s
verk äro i afgjutning samlade i Dresden, i Albertinum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>