- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
275-276

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riga - Rigabalsam - Rigabukten. Se Rigaviken - Rigasche zeitung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

heller R:s; 1686 års kyrkolag infördes, och samtidigt
drabbades staden af reduktionen. Som stödjepunkt för
Sveriges militärmakt i Livland spelade R. en stor
roll i de intriger, som på 1690-talet spunnos
mellan Patkul och konung August; de adlige
högförrädarna hyste dock sitt stånds inrotade
afvoghet mot stadens friheter. Sachsarnas försök
att öfverrumpla R. (febr. 1700) misslyckades tack
vare generalguvernören Erik Dahlberghs vaksamhet,
och en senare försökt belägring och bombardering
(aug.-sept.) hade lika liten framgång. I juli 1701
gästades R. af Karl XII, som med sin här öfvergick
Düna (se d. o.). Med kriget följde nödvändigtvis
tunga kontributioner, öfver hvilka staden förgäfves
klagade (beskickning 1709). Från nov. 1709
bombarderades R. af ryssarna under Sjeremetiev
(jfr nedan), och 4 juli 1710 måste generalguvernören
Stromberg, under stark påtryckning från borgerskapet,
dagtinga. R. tillförsäkrades skydd för sin lutherska
religion och sina privilegier; uppgörelsen stadfästes
af tsar Peter 30 sept. s. å. Jfr Mettig, "Geschichte
der stadt Riga", 1897; där behandlas också R:s senare
historia.
H. A-t.

Riga som fästning. R. angreps
redan 1617 af Stiernsköld, som dock ej fullföljde
belägringen, utan nöjde sig med eröfringen af den "på
livländska haken" belägna Riga skans, som emellertid
kort därefter återtogs af polackerna. När svenskarna
sedermera 4 aug. 1621 landstego på redden utanför R.,
utrymde och antände polackerna skansen samt drogo
sig in i staden, hvarefter svenskarna besatte och
reparerade skansen. Sedan Gustaf Adolf 9 aug. ankommit
med en del förstärkningar, inneslöts R., och 14
aug. började dess belägring, som sedan under konungens
och ingenjör Crail von Bambergs (se d. o.) ledning
bedrefs efter alla konstens regler till 15 sept., då
R. dagtingade. Befästningarna, som endast utgjordes
af en tornprydd ringmur, som åt landsidan omgafs af
en enkel bastionsbefästning med våt graf, samt af en
öppen redutt vid slottet, förstärktes nu först under
Crails ledning och från 1632 enligt en af ingenjör
Thome uppgjord dessein samt sedermera efter ritningar,
som generalingenjör von Rodenburg uppgjort för såväl
slottet som staden. Denna senares försvarsverk ålåg
det emellertid borgarna att vidmakthålla, och i följd
däraf uppkommo långvariga tvister mellan kronan och
staden om de olika befästningarnas anslutning till
hvarandra, och olika medlingsförslag uppgjordes
af Rodenburg 1648, af Wärnschiöldh 1650 och af
Dahlbergh gång på gång, senast 1682. Under tiden
hade Rodenburg och Wärnschiöldh uppgjort desseiner
till förstadens befästande, och detta arbete
utfördes sedermera på entreprenad af ingen mindre än
generalguvernören grefve Tott. Dahlbergh utarbetade
sedan nya desseiner till slottsbefästningen 1675
och 1682 samt till stadsbefästningen 1682 och 1687,
och enligt dessa arbetades sedermera oafbrutet, men
ännu 1700 voro blott 3 af 11 bastioner fullt färdiga,
hvarför befästningarna då måste i hast provisoriskt
afslutas. 1701 återupptogos arbetena, men brist på
pengar fördröjde dem, så att de voro långt ifrån
afslutade, när ryssarna 1709 visade sig framför
vallarna. – 22 aug.-5 okt. 1656 belägrade tsar Aleksej
i spetsen för 90,000 ryssar förgäfves R., som
hjältemodigt försvarades af generalmajor Helmfelt med 1,500
borgare och 3,800 mans garnison. Hösten 1657-jan. 1658
blockerades R. af litauerna under Gosiewski. 1700
försvarades R. skickligt af Dahlbergh mot polackernas
upprepade angrepp, och under dess murar verkställde
Karl XII 9 juli 1701 sin ryktbara Dünaöfvergång. I
slutet af okt. 1709 visade sig en rysk här under
Sjeremetjev framför R., som inneslöts 3 nov.,
hvarefter dess belägring börjades. Generalguvernören
Strömberg försvarade sig emellertid med utmärkt
tapperhet, men borgerskapet var ovilligt, förråden
tröto, och pesten härjade fruktansvärdt, så att
Strömberg 3 juli 1710 måste dagtinga. Två dagar
senare togo ryssarna R. i besittning och började
genast förstärka dess befästningar. En i maj 1712 till
Amiralitetskollegium gifven befallning att instänga
R. kunde ej efterkommas. – Sedan
R. kommit i ryssarnas händer, underhöllos
dess befästningar till midten af 1800-talet, men äro
nu slopade. Tillträdet från sjön försvaras dock
fortfarande af Dünamünde (se d. o.). – Under
1915 års världskrig rekognoscerade
tyska torpedbåtar i Rigabukten 1 maj, men något
allvarligare försök af tyska flottan att
intränga i densamma gjordes ej förrän 16 aug.,
då en oafgjord strid, som fortsattes 17 s. m.,
med därvarande ryska örlogsfartyg utkämpades.
18 aug. lyckades de tyska fartygen emellertid bryta
sig igenom och komma längre in i bukten, hvarvid
de ryska fartygen drogo sig uppåt Mohnsundet.
19 och 20 aug. återupptogs striden mellan
eskadrarna med den påföljd, att tyskarna 21 aug.
drogo sig ur bukten. Båda parterna hade gjort
afsevärda förluster, men tyskarna hade vunnit sitt
mål att rekognoscera. Vid mynningen af Rigabukten
visade sig 3 och 4 sept. tyska hydroaeroplan,
som kastade bomber mot torpedbåtar i Irbensundet.
Staden R. bombarderades natten till 19 aug. af
tyska flygare, och från Kurlandssidan har den
länge hotats af tyska landstridskrafter, hvarför
domstolar och förvaltningsmyndigheter nu (sept.
1915) flyttats till Dorpat samt maskiner och annan
inredning i fabriker och verkstäder, koppartak
på kyrkor, m. m., bortförts. Alltsedan juli ha
af hufvudsakligen uppbådadt folk befästningar
anlagts.
L. W:son M.

Rigabalsam, Balsamum rigense, en blandning af 42 delar
"slagvatten" (spiritus apoplecticus), 6 dlr tinktur
på sumatrabensoe och 2 dlr gurkmejatinktur. Äfven
andra formler finnas, och ursprungligen utgjordes
denna balsam af slagvatten (se d. o.), endast färgadt
med gurkmejatinktur. Rigabalsamen – möjligen uppfunnen i Riga – var
förr ett ofta anlitadt medel till kompresser på sår
och yttre skador samt var utan tvifvel
ett ganska kraftigt antiseptiskt medel, enär
slagvattnet innehåller tymol (se d. o.); äfven
bensoehartset verkar i samma riktning. Vanligt
brännvin, i hvilket man inlagt sönderskurna
stjälkar och grenar af öfverblommad balsamin,
kallas här och där rigabalsam och anses sårläkande.
Preparatet användes numera ej af läkare.
O. T. S.*

Rigabukten. Se Rigaviken.

Rigasche zeitung [-tsa’jtong], betydelsefull tysk
tidning i Riga, uppsatt 1773, egde bestånd till 1889,
då den undertrycktes af myndigheterna. 1907 tilläts
den ånyo att komma ut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:48 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free