Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rigi - Rigiditet - Rigny, Henri Gauthier de - Rigolering - Rigolet. Se Eskimåviken - Rigolin - Rigorism - Rigor mortis - Rigorös. Se Rigorism - Rigsarkivet, Danska. Se Riksarkivet - Rigsbanksdaler. Se Daler, sp. 1164 - Rigsforsamling, Den grundlovsgivende - Rigshospitalet - Rigsregistranter, Norske. Se Registratur - Rigstula - Rigveda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är en berömd badort samt luft- och vasslekurort. Vid
järnvägslinjen Kaltbad-Scheideck ligga hotell
vid First och Scheideck (vid det senare äfven
en järnkälla). Vid Arth-Rigi-banan ligger i
en grön dalgång byn Rigi-Klösterli, med ett
litet kapucinkloster, ett vallfartskapell
(Maria zum Schnee) och flera hotell.
(J. F. N.)
Rigiditet (af lat. rigere, vara stel), stelhet,
styfhet.
Rigny [rinji], Henri Gauthier de, grefve, fransk
sjömilitär och statsman, f. 1782 i Toul, d. 1835
i Paris, kom vid 15 års ålder till sjöss, deltog
i fälttåget till Egypten och senare till lands i
Preussen (1806-07). 1809 var han adjutant åt Berthier
i Spanien, blef s. å. kapten vid flottan, 1811
kommendörkapten af 1:a klass och 1816 kommendör. 1822
kommenderade han den franska Levanteskadern och
blef 1825 konteramiral. Han utmärkte sig särskildt
som befälhafvare öfver franska flottan i slaget
vid Navarino, blef på grund däraf viceamiral,
upphöjd i grefligt stånd (1829) och marinprefekt
i Toulon. Mars 1831 blef han marinminister
och var 1834-35 utrikesminister. Sistnämnda år
blef han statsminister och ambassadör i Neapel.
E. A-t.
Rigolering (af fr. rigole, ränna), trädg., dets. som
rajolering (se Djupkultur).
Rigolet [rigåulei’]. Se Eskimåviken.
Rigolin är den lättflyktigaste fraktionen vid
destillation af petroleum och omfattar de kolväten,
som destillera intill 40° C. Den har en egentlig vikt
af 0,60-0,62 och består hufvudsakligen af pentan
(C5H12). Den har användts som lösningsmedel, vid
konstgjord kylning samt som lokalt bedöfningsmedel
vid kirurgiska operationer. Numera användes
den till framställning af ren pentan för den
s. k. Harcourtska pentanlampan, som i många länder
är antagen till enhet vid jämföring af ljuskällor.
G. H. H.
Rigorism (af lat. ri’gor, stelhet, hårdhet),
strängt allvar, öfverdrifven stränghet, alltför stel
tillämpning af grundsatser eller föreskrifter. -
Rigorist, sträng sedelärare; person, som
ställer för hårda kraf på sig och andra eller som
strängt håller på de kyrkliga skiljaktigheterna i
lära, kult och författning. Jfr Latitudinarier. -
Rigoristisk l. Rigorös, strängt allvarlig,
hård, barsk; noggrann.
Rigor mortis, lat., likstelhet (se om denna Död,
sp. 1212).
Rigorös. Se Rigorism.
Rigsarkivet, Danska. Se Riksarkivet.
Rigsbanksdaler. Se Daler, sp. 1164.
Rigsforsamling, Den grundlovsgivende, i Danmark,
den församling, som sammanträdde 23 okt. 1848 i
Köpenhamn för att rådslå med konungens regering om en
ny grundlag för Danmarks rike (d. v. s. konungariket
Danmark och hertigdömet Slesvig). Den var
sammansatt af 114 folkvalda (valda 5 okt.) och
38 kungavalda medlemmar, men därtill väntades
senare, att ett motsvarande antal för Slesvig skulle
fogas. Församlingens ordf. blef J. F. Schouw, och de
två "referenterna" i grundlagssaken voro Fr. Krieger
och K. Hall. Förutom grundlagen och vallagen antog
riksförsamlingen blott lag om allmän värnplikt. Vid
den slutliga omröstningen 25 maj 1849
antogs grundlagen med 119 röster mot 4, men 10
gammalkonservativa medlemmar afgåfvo en skriftlig
protest mot det nya statsskickets införande. 5
juni stadfäste Fredrik VII det antagna utkastet
och hemförlofvade s. d. riksförsamlingen. - Målaren
Konstantin Hansen fullbordade 1864 en stor tafla,
som framställer riksförsamlingens öppnande; den finns
på Frederiksborg slott.
E. Ebg.
Rigshospitalet i Köpenhamn uppfördes 1905-10 (efter
ritningar af arkitekten M. Borch) och aflöste det
forna Frederiks hospital (se d. o.) med, tillhörande
barnbördshus. Byggdt på allmänningen mellan Nörre-
och Österbro (Blegdamsfælleden), har det en ytvidd
af 110,000 kvm., omslutes af parkanläggningar
på tre sidor och skiljes genom ett bredt bälte
från epidemisjukhuset ("Epidemihospitalet"),
som äfven ligger vid Blegdamsvejen. Från
administrationsbyggnaden med läkarbostäder utgå
10 tvåvåningspaviljonger, 5 på hvar sida, som
omsluta en stor trädgård, den s. k. "Grönnegaarden"
(namnet är upptaget från Frederiks hospital). Dessa
tio paviljonger upptaga de två medicinska och de två
kirurgiska afdelningarna, med inalles 508 sängar. Men
därtill komma 4 mindre afdelningar för hud- och
könssjukdomar (84 sängar), för barnsjukdomar (62),
för ögon- och för öron- och halssjukdomar (inalles
37 sängar) samt isoleringsbyggnad, poliklinik,
röntgenklinik, massageklinik, badanstalt, medicinskt
auditorium, kirurgiskt operationshus och en
stor byggnad för sjuksköterskor o. s. v. Från
ett ångpannehus föras vatten och värme till
alla afdelningar genom manshöga underjordiska
tunnlar. Barnbördshuset ("Födselsstiftelsen")
har en särskild 3-våningsbyggnad med två
barnbördsafdelningar (inalles 114 sängar)
samt afdelningar för gynekologiska patienter
(68 sängar) och 100 sängar för nyfödda barn. Med
Rigshospitalet, som är sjukhus för hela landet
och egentliga utbildningsanstalten för dess unga
läkare, är förenad en skola för sjuksköterskor, med
barnbördshuset en skola för barnmorskor. Anstalten i
sin helhet har kostat omkr. 10 mill. kr., hvartill
komma 4 till universitetet hörande institut (för
allmän patologi, patologisk anatomi, rättsmedicin
och farmakologi), som tills, kostat 1,200,000 kr.
E. Ebg.
Rigsregistranter, Norske. Se Registratur.
Rigstula (isl. Rigsþula, rättare än Rígsmál)
kallas en dikt, som finnes i en handskrift
(Codex Wormianus) af Snorres Edda, men som på
grund af sitt innehåll vanligen upptages bland
Sämundseddans mytiska sånger. Dikten skildrar
de olika ståndens upphof från Heimdal, som under
namnet Rig kringvandrade på jorden. Vigfusson har
antagit R. diktad på Orkneyöarna, hvarför namnet Rig
talar, F. Jónsson anser R. diktad i Norge omkr. 900,
Heusler på Island på 1100-talet. Se vidare Heimdal.
Th. W.*
Rigveda (Rigveda, sanskr. Rgveda, eg. "versernas
veda", se Indiens språk och litteratur, sp. 535)
är namnet på den äldsta af de samlingar, som
inom det fornindiska bramanska kultsamhället
föranstaltats att tjäna religiösa och kultuella
ändamål. Som religionsurkund är R. af utomordentlig
betydelse ej blott för studiet af den indiska
religionsutvecklingen, utan också för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
