- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
287-288

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riingsbræen - Riingstind. Se Riingsbræen - Riis, Claus Pavels - Rijckaert. Se Ryckaert - Rijder - Rijeka - Rijholmsalnen (Rydaholmsalnen). Se Aln, sp. 687 - Rijksdaalder. Se Daalder - Rijmer, Jan de, pseud. för J. J. A. Goeverneur (se d. o.) - Rijnland. Se Holland, sp. 978 - Rijswijk l. Ryswyk - Rijswijk, Jan Theodoor van - Rik. Se Ric - Rikard (eng. Richard), konungar af England. 1. R. I Lejonhjärta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Store Riingstind höjer sig ända till 2,106 m.

K. V. H.

Riingstind. Se Riingsbræen.

Riis [ris], Claus Pavels, norsk författare, dotterson
till biskop C. Pavels, f. 1826, d. 1886, som ung
student en omtyckt dagsländeskribent under pseudonymen
Crispinus (Literær polemik 1848, Viser og
vers
1849) utöfver sin samtid känd blott genom den
lilla dramatiska idyllen, sångspelet Til sæters, som
visserligen ej har ett spår af originalitet, men ännu
i våra dagar är tilltalande genom sitt friska humör
och sin naivt nationella stämning; det uppfördes
på Kristiania teater 20 jan. 1850 och har senare
blifvit det i Norge troligtvis oftast uppförda norska
skådespelet, upptaget på Nationaltheatrets spellista
ännu 1915 (3 sv. öfv. på 1850-talet). Ett par senare
sångstycken af R. väckte ingen uppmärksamhet. 1865
började han utge sin morfaders "Autobiografi og
dagböger" i en högst godtycklig redaktion. 1859-64
var han resande amtsträdgårdsmästare i S. Bergenhus,
senare var han hemmansegare ända till 1882.

K. V. H.

Rijckaert [re’jkart]. Se Ryckaert.

Rijder [re’j-], holl. (eg. ryttare), äldre namn
på holländska myntet dukaton och på ett holländskt
guldmynt af 14 guldens värde på 1700-talet.

Rijeka, dalmatisk flod. Se Ombla.

Rijholmsalnen (Rydaholmsalnen). Se Aln, sp. 687.

Rijksdaalder [räjksdalder]. Se Daalder.

Rijmer [ra’jmer], Jan de, pseud. för
J. J. A. Goeverneur (se d. o.).

Rijnland [rejn-]. Se Holland, sp. 978.

Rijswijk l. Ryswyk [re’jsvejk], by i nederländska
prov. Nord-Holland mellan Haag och Delft,
särskildt märklig genom den i prinsens af Oranien
lustslott (nu försvunnet) ingångna freden 1697,
som afslutade det nioåriga kriget mellan Frankrike å
ena sidan samt Nederländerna, England, Tyska riket,
kejsaren och Spanien på den andra. Under Sveriges
bemedling (Sveriges fullmäktige vid kongressen voro
frih. N. Lillieroot och grefve K. Bonde, men den
senare anlände först 30 sept. till Haag) öppnades
underhandlingar i R. 9 maj 1697. Mot Lillieroots råd
undertecknade Nederländerna, England och Spanien 20
sept. ett separat fredsslut med Frankrike. Ludvig,
hvars tillgångar uttömts af kriget och som önskade ha
fria händer vid Karl II:s i Spanien väntade frånfälle,
återgaf alla eröfringar i Katalonien och spanska
Nederländerna och erkände arfståthållaren Vilhelm
III som konung af England. Kejsaren och Tyska riket,
som härigenom isolerats, nödgades också underteckna
freden 30 okt. s. å. Ludvig återgaf till Tyskland alla
under kriget och genom reunionskamrarna förvärfvade
områden, Breisach, Philippsburg, Freiburg och Kehl
m. fl., med undantag af de reunierade orterna i
Elsass och staden Strassburg, som nu definitivt
afträddes till honom. Hertigen af Lothringen återfick
sitt land med några afträdelser (Saarlouis och
Longwy). Den "rijswijkska religionsklausulen",
som mot de protestantiska riksständernas protester
inrycktes i fredsslutet, föreskref, att i de orter,
som Frankrike återställde, den katolska religionen
skulle åtnjuta de rättigheter, som den innehade
vid freden. Denna klausul gaf stöd åt det
katoliseringsarbete, som kurfursten af
Pfalz efter freden företog i sitt land. Litt.:
Neuhaus, "Der friede von Ryswick und die abtretung
Strassburgs an Frankreich 1697" (1874), Koch, "Die
friedensbestrebungen Wilhelms III von England in den
jahren 1694-97" (1903), och Bratt, "Sveriges yttre
politik under de preliminära förhandlingarna före
freden i Rijswijk" (1905).

N. H-tz.

Rijswijk [re’jsvejk], Jan Theodoor van, flamländsk
skald, f. 7 maj 1811 i Antwerpen, d. där sinnesrubbad
1849, var en af den flamländska litteraturrörelsens
banbrytare och står oöfverträffad i sina
lyriska Volksliedjes (1846). R. brukar synnerligen
starka ord mot det franska inflytandet på belgiska
litteraturen. Hans arbeten (Volledige werken) utgåfvos
samlade 1853 (4:e uppl. i 3 bd 1885). - Hans broder
Jan Baptist van R., f. 14 dec. 1818 i Antwerpen,
d. där 5 juli 1865, utgaf 1857-65 Antwerpentidningen
"De grondwet" och var äfven flamländsk diktare,
bl. a. en samling Mengelpoezy (1855).

Rik. Se Ric.

Rikard (eng. Richard), konungar af England.

1. R. I Lejonhjärta (fr. Coeur de Lion), son till
Henrik II och Eleonora af Akvitanien, föddes 8
sept. 1157, erhöll 1168 Akvitanien som hertigdöme
och öfvertog 1172 styrelsen där. Han deltog 1173 i
sina bröder Henriks och Geoffreys uppror mot fadern,
tuktade sedermera med hård hand de bångstyrige
vasallerna i Akvitanien och invecklades 1183 i krig
med sin äldre broder Henrik, som afled s. å. under
ett härnadståg mot R., hvilken vägrat hylla honom
som länsherre. R. hyllade själf 1188 franske konungen
Filip II August som länsherre öfver engelska kronans
alla besittningar i Frankrike och bekrigade i förbund
med denne skoningslöst sin fader samt tilltvang sig
omedelbart erkännande som tronföljare. Efter Henrik
II:s död, 6 juli 1189, blef R. utan svårighet allmänt
erkänd som hans efterträdare och kröntes i Westminster
3 sept. s. å. Redan 1187 hade budskapet om Jerusalems
fall i hans äfventyrsälskande och ärelystna
sinne väckt tanken på korståg. Det korstågslöfte,
han då afgaf, skulle nu inlösas. Hänsynslös
försäljning af kronans egendomar och rättigheter gåfvo
medel. R. afreste från England i dec. 1189, inskeppade
sig i aug. 1190 från Marseille och stötte i sept. i
Messina tillsammans med Frankrikes konung, Filip
August. Väl mottagna af R:s släkting konung Tankred
af Sicilien, beslöto konungarna att öfvervintra hos
honom; men deras samvaro blef olycksdiger, ty den
lade grund till deras djupa tvedräkt, sedan R. brutit
sitt äktenskapslöfte till Filips syster Adela. Våren
1191 gick R. till hafs, eröfrade Cypern i maj,
firade där sitt bröllop med Berengaria af Navarra
(d. kort efter 1230) och anlände 8 juni 1191 till
korsfararlägret utanför Acre. Frågan om Jerusalems
krona (hvilken Filip ville ge åt Konrad af Montferrat,
medan R. understödde Guy af Lusignan) söndrade här de
båda konungarna i oförenlig motsats, ökad genom R:s
nyckfullhet och stolta lynne; och efter Acres fall i
juni s. å. seglade Filip hem, rufvande på hämnd. Men
R. stannade kvar och utvecklade i en mängd strider
den sagolika tapperhet, som gjorde honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:46:45 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free