- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
391-392

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksrätt - Riksrös. Se Gränsmärke - Rikssalen. Se Stockholms slott - Riksskattmästaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon
emot tydlig lag och sakens utredda och behörigen
styrkta förhållande mist eller kunnat mista lif,
personlig frihet, ära och egendom (R. F. § 101);
3) ledamot i Regeringsrätten, som vid pröfning
af besvärsmål låtit sådant förhållande komma sig
till last (R. F. § 101). Vid åtal mot ledamot
af statsrådet eller af Regeringsrätten består
riksrätten af presidenten i Svea hofrätt såsom
ordförande, presidenterna i rikets kollegier, 4 de
äldsta justitieråden, högste befälhafvåren öfver de i
hufvudstaden tjänstgörande trupper, högste närvarande
befälhafvaren för den vid hufvudstaden förlagda delen
af flottan, de två äldsta råden i Svea hofrätt och
det äldsta rådet i hvarje kollegium. Vid åtal emot
justitieråd eger den förändring rum i riksrättens
sammansättning, att i stället för justitieråden
4 de äldsta regeringsråden taga säte i rätten
(R. F. § 102). Riksrätten är domför, om 12 sitta
däruti. - Anställande af åtal emot statsrådsledamot
beslutes af Konstitutionsutskottet. Hvad emot
statsrådsprotokoll intill den dag, då riksdagen
börjas, under pågående riksdag icke blir anmärkt,
därom må sedan under påföljande riksdagar åtal icke
ega rum. (Ansvarighetslagen 11 §). Åtalet utföres af
justitieombudsmannen. I fråga om åtal mot justitieråd
eller regeringsråd är justitieombudsmannen pliktig och
justitiekansleren berättigad att ställa den felaktige
under tilltal. - Riksrättens dom afkunnas offentligen,
hvaremot offentlighet under förhandlingarna icke eger
rum. Med afseende på statsrådets ledamöter är stiftad
en särskild ansvarighetslag, lagen 10 febr. 1810. För
justitieråden och regeringsråden åter gäller rikets
allmänna lag. Ingen eger makt att ändra riksrättens
dom, konungen dock obetaget att göra nåd, hvilken dock
ej kan sträcka sig till den dömdes återinsättande
i rikets tjänst. (R. F. § 102.) - Riksrätt har
suttit vid nedan nämnda tillfällen 1) 1818 (25
maj-23 juli) på grund af en anmärkningsanledning
från Riddarhuset mot generaladjutanten för flottorna
friherre R. Cederström, som i kommandoväg åstadkommit
order (fartygsvisitation), hvilka bort föredragas
i statsråd. Han dömdes till privat ersättning, men
undgick domen därigenom, att vid utslagets justering
(27 juli) två ledamöter ändrade sitt votum. 2) 1823
(2 sept.-26 nov.) på grund af anmärkningsanledning af
statsutskottet mot statssekreteraren för krigsärenden
Quiding, som ansågs ha i oträngda mål tillstyrkt det
mindre kreditivets användning. Rätten frikände. 3)
17 dec. 1834-17 jan. 1835 i anledning af en
från borgarståndet kommen anmärkning emot hela
statsrådet (statssekreteraren C. D. Skogman hade
varit föredragande) för öfverträdelse af § 75 R. O.,
i det att konungen, på statsrådets tillstyrkan, till
riksdagen aflåtit en proposition om att fullfölja ett
af föregående riksdag fattadt, men af den vid åtalets
anställande pågående riksdagen åter upphäfdt beslut
att upptaga statslån. Rätten frikände. 4) 30 nov. 1840-2
juli 1842, då åtalet gällde ej mindre än 31 punkter
(missbruk af konungens ekonomiska lagstiftningsmakt,
ingrepp i ständernas beskattningsrätt, m. m.) och
drabbade 18 dåvarande och afgångna statsråd,
statssekreterare och tillf. statssekreterare. Rätten
frikände på den grund, att
de förmenta brotten ej föllo under någon klausul
i Ansvarighetslagen och därför, enl. dess
§ 6, ej ansågos kunna föranleda till någon
riksrättsdom. 5) 1854 (8 maj-9 juni), då åtalet
beslutits endast med den förseglade sedelns hjälp i
konstitutionsutskottet. Saken gällde hela statsrådet
(föredragande J. A. Gripenstedt), som rådt konungen
att låta en hel konungens proposition förfalla, ehuru
riksdagen bifallit vissa delar af densamma. Rätten
frikände på samma grund som 1842 års riksrätt. Jfr
O. Alin, "Om sammansättningen af riksrätten 1818"
(i "Hist. tidskr.", 1885), och R. Kjellén, "Om
riksrättsinstitutets utbildning i Sveriges historia"
(i "Skrifter utg. af Hum. vet. samf. i Upsala"
IV, 1895).

Äfven i Norge är riksrätten (rigsretten), efter
svenskt föredöme, namn på den domstol, inför
hvilken efter odelstingets förordnande tilltalas
medlemmar af regeringen och Höjesteret. Men den
dömer äfven, när ledamot af stortinget anklagas af
odelstinget. Domstolen är sammansatt af lagtingets
och Höjesterets medlemmar under presidium af
lagtingets president. Dess reglemente är af 18
sept. 1815. Ansvarets innebörd och omfång bestämmas
i grundlagen § 30 och en ansvarighetslag af 4 juli
1828. Tillsammans ha förekommit 17 riksrättsmål mot
statsrådets medlemmar, nämligen mot statsråden
Haxthausen (dom 23 mars 1816), Fasting (13
okt. 1821), grefve Wedel (18 juni 1822) och Collett
(29 okt. 1827), statsministern Lövenskiold (8
sept. 1836), statsrådet J. H. Vogt (8 nov. 1845)
samt mot statsministrarna Selmer och Kierulf och
statsråden Helliesen, N. Vogt, Holmboe, Munthe,
Johansen, Jensen, Bachke, Schweigaard och Hertzberg
(27 febr.-1 april 1884). Riksrättsförfarandet 1884
(se Norge, sp. 1431) hade rent politisk karaktär och
utgjorde grundvalen för parlamentariskt styrelsesätts
införande i Norge.

I Danmark är riksrätten sammansatt af Höjesteret och
lika många (13) landstingsmän, valda af landstinget
för 4 år. Den fäller utslag i de af folketinget
mot ministrar (ännu fungerande eller förutvarande)
anhängiggjorda rättegångarna, men kan äfven döma
andra för statsvådliga förbrytelser, då konungen
finner det lämpligt och folketinget härtill ger sitt
samtycke. Dess närmare organisation är fastställd
genom lag af 3 mars 1852. Danmark har hittills haft 4
riksrättsprocesser: 1855-56 mot medlemmarna af Örsteds
ministär (med G. L. Broca som åklagare), 1877 mot
ministrarna Fr. Krieger, Holstein-Holsteinborg och
Fonnesbech för försäljningen af Marmorkirken samt
mot ministrarna Hall och Worsaae för k. teaterns
nybyggnad (med V. Hörup som åklagare) och 1910 mot
ministrarna J. K. Christensen och Sig. Berg för
ämbetsförsummelse vid P. Albertis bedrägerier (med
G. W. Rée som åklagare). Med undantag af Sig. Berg
blefvo alla de nämnde åtalade frikända.

Riksrös. Se Gränsmärke.

Rikssalen. Se Stockholms slott.

Riksskattmästaren var under 1600-talet i Sverige den
femte till rangen af de höge riksämbetsmännen. Han
kallades förut kammarmästare och hade inseende
öfver rikets drätsel. Kammarmästaren omnämnes redan
i början af 1300-talet och sedermera flera gånger
under medeltiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:49:43 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcc/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free