- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland /
429-430

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ring. 2. Barbra R. - Ring, Lauritz Andersen - Ring, Helga Marie. Se Reusch, sp. 20 - Ringa - Ringaby - Ringamåla - Ringankare. Se Ankare 3 - Ringaren. Se Klockfåglarna - Ringarum - Ringat. Se Indragiri - Ringbana - Ringberg. Se Månen, sp. 211 och plansch - Ringblomma. Se Calendula - Ringbom. Se Flottning, sp. 648 - Ringbrosk. Se Struphufvud - Ringbrynja l. Ringskjorta. Se Pansarskjorta - Ringbult - Ring Dagsson. Se Ring, namn på... - Ringdahl, Johan Julius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1901-06 arkivarie och bibliotekarie i Norges
oplysningskontor for næringsveiene, senare
journalist. Hon utgaf 1904 Babbens dagbok som
inledning till en lång serie (hittills 15) om och för
barn och ungdom, särskildt unga flickor, författade
böcker, präglade af friskt humör och lefnadsmod,
hvilka fått stor spridning äfven i öfversättningar
till sv., ty., eng., holl. och fr. Bland de senare och
mest vällyckade af dem må nämnas Anne Karine Corvin
(1907; "Ann-Kersti" 1908) och dess forts. To aar
efter
(1908), Fnugg (1909), Peik (s. å.), Riebes
paa Star
(1910), Billet mrk. 286 (1911), Den rette
(1912) och Den kjærligheten (1913), alla i flera
uppl. Två små sagokomedier, Kongens hjerte (1910)
och Liselil og perle (1912), ha gjort lycka på
Nationaltheatret. En alldeles ny genre i hennes
produktion betecknar en större roman, Jomfruen
(1914), analys af kvinnlig erotik i historisk ram.
l o. 2. K. V. H.

Ring, Lauritz Andersen, dansk målare, f. 15
aug. 1854 i byn Ring nära Præstö, där föräldrarna
voro torpare, sattes i målarlära, blef gesäll, kom
till Köpenhamn, studerade där vid konstakademien
1875-77 och 1884-85. Han målade Interiör från landet
(1880), Julbesök (1882), Potatislandet gräfves upp
(1883, alla tre i Hirschsprungs museum), Tiggarbarn
utanför en bondgård
(1883, de båda barnen öfverlägset
karakteriserade). R:s motivkrets utgöres, som redan
dessa titlar visa, af den omgifning, där han växt
upp. Han skildrar danskt bondfolk med rättfram
omedelbarhet, med sanning och karaktär och med en
primitivitet i åskådningssätt och känsla, som är
fullt äkta. Framställningssättet, till en början
ganska torrt, kantigt och färgfattigt, blef med
tiden lättare och friare, men de resor till Paris
och Italien, som R. företagit, och de förträffliga
kopior efter gamla mästare, som han utfört, ha ej
förmildrat hans individualitets styrka. Bland R:s
senare arbeten märkas Mogenstrups kyrka (1889,
Hirschsprungs museum), Rofvorna skördas (1891),
Tegelarbetare (1893), Våren (två flickor i en
trädgård, 1895, Hirschsprung), Farföräldrarnas
besök
(1898, konstmuseet), Landtslaktaren
(1899), Mor berättar (omkr. 1900, konstmuseet),
Den sjuke mannen (1902, Hirschsprung), Spelman
(1904, Köpenhamns Konstförening), Julförberedelser
(1906), På kyrkogården (s. å., konstmuseet),
Det gamla huset putsas upp (1909), Såningsman
(1912), dessutom landskapsstämningar, hvaribland
Allé vid Ydernæs (1893, Hirschsprung), Fjorden
vid Kärrebæksminde
(1911, m. fl. landskap i
konstmuseet). - Afbildningar af R:s målningar
finnas i samlingen "Smaa kunstböger" U912).
G-g N.

Ring, Helga Marie. Se Reusch, sp. 20.

Ringa, jaktv. Då man på "spårsnö" eller lös mark
spårar rundt om villebrådets förmodade uppehållsort
för att med ledning af förefintliga in- och utspår
afgöra, om detsamma befinner sig inom området, säges
man ringa (äfven vänga 1. holma) djuret. Befinnes
villebrådet inom ringen, företages sedan afjagningen
efter olika metoder, alltefter djurets art. Vanligen
sker jakten omedelbart, men björn ringas sedan gammalt
under hösten (på första spårsnö, om sådan finnes),
innan den går i idet, och skjutes i eller vid idet
senare på vintern. Ofta ringas björnen af allmogemän,
som sedan sälja "björnringen" till idrottsmän. -
Hönshunden säges ringa fågeln, då den i stället för
att följa efter det löpande djurets spår lämnar
"löpslaget" och går i en krets kring villebrådet
för att sedan närma sig från annat håll. I vissa
fall kan denna manöver vara till nytta; dock
har ringningens betydelse säkert öfverskattats.
G. G.

Ringaby, gods i Ödeby socken, Örebro län, vid den
från sjön Väringen kommande ån, som än kallas Oppboga
ström, än Arbogaån. 3 11/12 mtl, med underlydande,
tax. till 146,400 kr. (1914). R. köptes 1702
till skatte af J. Christiernin, egdes i början af
1800-talet af Mårten Douhan och kom genom gifte till
lagman L. E. Cassel. Sedan egdes R. af Granhults bolag
och beboddes af dess disponent Selim Heijkenskjöld,
som där 1860 lät uppföra en storartad karaktärsbyggnad
i slottslik stil och försedd med torn samt omgifven
af park och trädgårdar. Egendomen tillhör nu
T. A. Wennergren.

Ringamåla, socken i Blekinge län, Bräkne
härad. 12,747 har. 1,841 inv. (1914). Annex till
Asarum, Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.

Ringankare, elektrot. Se Ankare 3.

Ringaren, zool. Se Klockfåglarna.

Ringarum, socken i Östergötlands län, Hammarkinds
härad. 31,993 har. 6,070 inv. (1914), hvaraf 494
har, 1,555 inv. komma på Valdemarsviks köping,
som l jan. 1914 utbrutits till egen kommun, men
i kyrkligt och jordebokshänseende fortfarande
tillhör socknen. Ett område om 327 har i Tryserums
socken, Kalmar län, öfverflyttades l jan. 1914
till Valdemarsviks köping. R. (med Gusums bruk och
Valdemarsviks köping) utgör ett pastorat i Linköpings
stift, Hammarkinds kontrakt.

Ringat. Se Indragiri.

Ringbana, järnv., vanlig benämning på sådan
järnväg, som omsluter de yttersta kvarteren eller
befästningarna kring en hufvudstad (metropol) och
därjämte förmedlar förstadstrafiken med de stora
bangårdarna inne i metropolen. Som exempel kunna
anföras "Berliner stadt- und ringbahn" (se d. o.) samt
"Chemin de fer de ceinture" vid Paris (se Paris,
sp. 80). H. L.

Ringberg. Se Månen, sp. 211 och plansch.

Ringblomma, bot. Se Calendula.

Ringbom. Se Flottning, sp. 648.

Ringbrosk, anat. Se Struphufvud.

Ringbrynja 1. Ringskjorta. Se Pansarskjorta.

Ringbult, en bult med öga i ena ändan, i hvilket en
rörlig ring är fastsmidd. Jfr Bult. R. N.*

Ring Dagsson. Se Ring.

Ringdahl, Johan Julius, målare, f. 1813 i Ystad,
d. 31 jan. 1882, gjorde sig under sin elevtid vid
konstakademien känd som en skicklig tecknare och
en lefvande talang. Han målade flera prisämnen
(Rebecka vid brunnen, Tetis och Akilles o. a.),
men stannade hemma, medan kamraterna reste utrikes
med akademiska stipendier. Han slog sig på genre-
och djurmålning (lekande eller fiskande gossar,
småbarnsskola o. d. motiv). Hans små, med smekande
pensel och något blek färg målade taflor blefvo
omtyckta och köptes gärna både af konstföreningen
och af enskilda. Han målade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcc/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free