Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rio negro. 5 - Rionero in Volture - Rio Nun - Rio Pardo - Rios, Los Rios, provins - Rios, José Amador de los. Se Amador de los Rios - Rios, Blanca de Lampérez de los - Rio Saladillo. Se Rio dulce - Rio Salado. Se Salado - Rio Tala. Se Rio dulce - Rio tinto - Riou-arkipelagen. Se Bintang-öarna - Rio Vermejo. Se Vermejo - Rio Volta l. Amu - R. I. P. - Ripa. Se Ripsläktet - Riparia - Ripbär. Se Arctostaphylos - Ripidolit - Ripieno - Ripjärpe. Se Ripsläktet - Ripley, stad - Ripley, George - Ripon. 1. Stad i York - Ripon. 2. Stad i Wisconsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 5. (Rio-negro) Stad i sydamerikanska republiken Colombia,
dep. Antióquia, 12 km. s. ö. om Medellin. Omkr. 12,000
inv. Normalskola.
1—5. (J. F. N.)
Rionero in Volture [riånerå in våltore], stad i
italienska prov. Potenza (Basilicata) vid foten af
det 1,330 m. höga Monte Volture. 10,863 inv. (1911)
i hela kommunen. R. har rykte om sig att vara den
bäst byggda staden i provinsen, men led mycken skada
genom ett jordskalf 1851.
(J. F. N.)
Rio Nun [ri’å non], en af Nigerflodens
hufvudarmar. Se Niger, sp. 983.
Rio Pardo [ri’o pa’rdo], stad i brasilianska staten
Rio Grande do Sul, vid Rio Pardos förening med Jacuhy,
som är farbar dit för små ångare. Omkr. 4,000 inv.
Rios [ri’ås], Los Rios, provins i sydamerikanska
republiken Ecuador, på Andernas västra
sluttning. 9,300 kvkm. 32,800 inv. (1903). Provinsen
är rik på skogar af kinaträd (cinchona). Hufvudstad
är Bahahoyo med 5,000 inv.
J. F. N.
Rios [ri’ås], José Amador de los. Se
Amador de los Rios.
Rios [ri’ås], Blanca de Lampérez de los, spansk
författarinna, f. 1862 i Sevilla. Uppfostrad i
ett hem, där konst och litteratur högt skattades,
skref hon redan vid 15 års ålder lyriska dikter och
utgaf 1878 sin första roman, Margarita, med ett
berömmande företal af Diaz de Benjumea (se d. o.),
hvarefter följde en del dikter, samlade 1881 under
titel Esperanzas y recuerdos. Välförtjänt erkännande
har hon af Spaniens förnämsta kritiker vunnit genom
sin Romancero de D. Jaime el Conquistador (1899)
såväl som för El banquete, Al asalto!, Bodas reales,
Relato de un trovador, El siglo XIII o. a. lyriska
dikter. Af arbeten på prosa äro att anteckna Cuentos
andaluces och Cuentos varios (1902), romanerna La nina
de Sanabria, Melita Palma och Sangre española. På
den litteraturhistoriska forskningens område är
hon äfven af betydenhet, och hon har prisbelönts af
spanska akad. för sin Estudio de Tirzo de Molina,
som jämte litterära monografier af Cervantes, Lope
de Vega m. fl. ingår i Del siglo de oro, estudios
literarios (1910). Sedan 1912 utger hon tidskritten
"Cultura hispano-americana", uti hvilken hon själf
är den flitigaste medarbetaren och som genom bidrag
af Spaniens förnämsta författare har blifvit ett
synnerligt framstående litterärkritiskt organ.
Ad. H—n.
Rio Saladillo [ri’å saladi’ljå]. Se Rio dulce.
Rio Salado [ri’å sala’då]. Se Salado.
Rio Tala [ri’å ta’-]. Se Rio dulce.
Rio tinto [ri’å ti’ntå], "färgade floden", flod i
spanska prov. Huelva, upprinner s. ö. om Sierra de
Aracena, västra delen af Sierra Morena, och förenar
sig med Odiel nedanför staden Huelva samt faller ut
i Cádizbukten. Trakten är berömd för sina outtömliga
koppargrufvor, hvilka brötos redan på romarnas tid och
före dem af fenicier l. kartager, men lågo nere från
den arabiska eröfringen (700-talet) till 1725. 1872
såldes de af spanska kronan för 100 mill. frcs till
ett syndikat af London- och Bremen-kapitalister. Den
årliga brytningen är 800-900 tusen ton malm
(kopparhaltig svafvelkis), som på järnväg fraktas
till Huelva för vidare transport till Storbritannien.
J. F. N.
Riou-arkipelagen. Se Bintang-öarna.
Rio Vermejo [ri’å verme’chå]. Se Vermejo.
Rio Volta [ri’å vå’lta] l. Amu, flod i Öfre Guinea
i Väst-Afrika, uppstår af två källfloder: Hvita och
Svarta Volta. Den förra, i sitt öfre lopp äfven kallad
Adire, upprinner i franska kolonien Öfre Senegal
och Niger under 13° n. br. och 2° v. lgd, flyter
först i sydöstlig riktning, därefter i slingrande
lopp åt v., s. och s. ö. samt förenar sig nära den
viktiga handelsstaden Salaga med Svarta Volta. Denna,
som har sina källor omkr. 11° n. br. och 5° v. lgd,
flyter först åt n. ö., böjer sig därefter åt s. och
bildar under sitt mellersta lopp gräns mellan engelska
Guldkustkolonien och Franska Väst-Afrika, hvarefter
den tar riktning åt ö. och förenar sig med Hvita
Volta. Den förenade floden flyter nu åt s. ö. till
gränsen af det tyska Togo, därpå åt s., längs denna
gräns till 6° 40’, hvarefter den till sitt utlopp
i Guineaviken tillhör den engelska kolonien. R. har
betraktats som gräns mellan Guld- och Slafkusten. Under
regntiden kunna ångare gå upp till Salaga.
J. F. N.
R. l. P., förkortning för lat. requiescat
(requiescas) in pace, hvile i frid!
Ripa, zool. Se Ripsläktet.
Riparia, italiensk flod. Se Dora Riparia.
Ripbär, bot. Se Arctostaphylos.
Ripidolit G. Rose, miner., detsamma som
proklorit (se d. o.).
Ripieno [-nå], it., mus., "full" (alla stämmor med),
i motsats till solo eller obligato, således lika med
tutti. - Ripienstämma, fyllnadsstämma, som blott
medverkar vid tuttiställen.
A. L.*
Ripjärpe, zool. Se Ripsläktet.
Ripley [ri’pli], stad i engelska grefskapet Derby,
nära floden Derwent och Cromford-kanalen, 13
km. n. om Derby. 11,848 inv. (1911). Järnverk och
stenkolsgrufvor. Tillverkning af spetsar.
(J. F. N.)
Ripley [ri’pli], George, nordamerikansk författare,
f. 1802 i Massachusetts, d. 1880, var först
unitarisk präst, men valde sedan den litterära
banan. Han utgaf med Emerson och Margaret Fuller
en tidskrift för spekulativ filosofi, "The dial"
(1840—41), och var medutgifvare af "The harbinger"
(1844—48). R. grundlade 1844 den kommunistiska
kolonien Brook farm community, som slukade hans
förmögenhet. Han blef 1849 litterär redaktör i
"New York tribune", redigerade därjämte "Harper’s
magazine" och utgaf med Ch. Dana "New american
cyclopsedia" (16 bd, 1857—63; ny uppl. 1873—76). Med
Bayard Taylor utarbetade R. Handbook of literature
and the fine arts (1852; 2:a uppl. 1857). Biogr.
af Frothingham (1882).
Ripon [ri’pn]. 1. Stad i West riding af engelska
grefskapet York, vid Great Northern railway
samt Lavers och Skells förening med Ure. 8,218
inv. (1911). Lärarinneseminarium. Tillverkning
af maskiner, läder, fernissor m. m. Biskopssäte
(sedan 1836). Katedralen, grundlagd på 1100-talet,
är af stort intresse på grund af de många olika
byggnadsstilar den innesluter och är berömd för
sina vackra proportioner. I närheten ligga Studley
Royal, markisens af Ripon residens, och på dess egor
ruinerna af det 1135 grundlagda cisterciensklostret
Fountains abbey, de största och vackraste i England. —
2. Stad i nordamerikanska staten Wisconsin, v. om
Winnebagsjön. 3,739 inv. (1910). Ripon college
(osekteriskt).
1 o. 2. (J. F. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
