Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Risingh, Johan - Risk - Riska - Riskista - Riskli - Riskontrera. Se Skontrera - Riskpremie. Se Risk - Risler, Joseph Édouard - Rismjöl. Se Ris, bot. - Rismosse - Risoluto - Risorgimento - Risotto. Se Risgrynsrätter - Rispa - Rispapper. Se Araliaceæ - Risposta - Risrunden. Se Dans, sp. 1326 - Riss. - Rissa - Rissalar. Se Alfågel - Rissanen, Juho Vilho
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara hindrades från att förekomma i för stor myckenhet
i utländsk marknad och därigenom falla i pris. Vid
handeln med en del stapelvaror och vid kolonialhandeln
fann han dock en rätt ordnad och med inhemskt kapital
drifven kompanihandel, efter de stora holländska
kompaniernas mönster, vara till nytta. R. utarbetade
äfven Een landbook (1671), en vägledning i praktisk
landthushållning. Hans Relation om Nya Sverige är
tryckt hos Sprinchorn (i "Kolonien Nya Sverige",
"Hist. bibl.", 1878), en beskrifning på holländarnas
öfverfall i "De colonia Nova Suecia" (akad. afh.,
Uppsala, 1825 under Geijers presidium). - R:s lefnad
och skriftställarskap ha utförligt skildrats af Ellen
Fries ("Johan Classon R." i "Hist. tidskr." 1896). Jfr
äfven under art. Nya Sverige anförd litteratur.
V. S-g.
Risk (af fr. risque, it. risico), äfventyr,
fara, möjlighet att gå under, misslyckas, göra
förlust. Ekonomiska företag äro utsatta för den
faran, att de icke skola kunna lämna ersättning för
kostnader och utgifter på grund af omöjligheten att
säkert beräkna vissa faktorer, t. ex. väderlek och
konjunkturer på marknaden. Priset på en vara röner
inflytande häraf på så sätt, att det stiger alltefter
riskens storlek, emedan möjligheten af en förlust på
ett företag måste motsvaras af större vinst, därest
företaget lyckas, för att det öfver hufvud skall locka
företagare. Skillnaden mellan denna vinst och den,
som under normala förhållandens fulla säkerhet vore
att påräkna, kallas riskpremie. En dylik riskpremie
föreligger sålunda i den högre ränta, som en säker
låntagare får betala, jämförd med den, som ger full
säkerhet för lånets återbetalning. Vid försäkringen
kallas ett försäkradt föremål eller en grupp af
sådana "risk"; dessa risker fördelas och skiljas,
för att försäkraren ej skall vara utsatt för alltför
stora förluster. - Riskabel, äfventyrlig, vansklig. -
Riskera, äfventyra, sätta på spel.
Riska, Lactarius deliciosus (Agaricus deliciosus L.),
bot. Se Lactarius.
Riskista, en styrdamm 1. ledare för att leda timret i
dess rätta fåra i flottled, uppföres därigenom, att
styrdammen bygges af en bädd af snedt mot strömmen
lagda risbuskar, hvilka sammanhållas af en öfver
dem timrad kista, som fylles med stenar för att
fasthållas på sin plats. H. J. Dft.
Riskli, produkt vid skalning af ris (se d. o.,
bot.), tillgodogöres ytterst obetydligt vid djurens
matsmältning och är därför nästan värdelöst som foder,
men användes till förfalskning af risfodermjöl.
H. J. Dft.
Riskontrera, hand. Se Skontrera.
Riskpremie. Se Risk.
Risler [-lä’r], Joseph Edouard, fransk pianist,
f. 1873 i Baden-Baden, son af en elsassare,
som opterat för Frankrike, och en tysk moder,
utbildades 1883-90 vid Pariskonservatoriet, där
han hade bl. a. Diémer till lärare, och sedermera
i Tyskland hos Stavenhagen och d’Albert. R. bosatte
sig 1894 i Paris, där han ofta medverkat som solist
vid Lamoureux’ och Colonnes symfoniska konserter samt
1906 blef medlem af konservatoriets studieråd. Han
har gjort sig ett berömdt namn på turnéer till
skilda länder; i Stockholm konserterade han 1901
(med H. Marteau),
1902, 1906 och 1909. Han blef 1906 led. af
Mus. akad. i Stockholm. I sitt konstnärskap
förenar R. romanskt och germanskt kynne. Jämte klar
teknik, klangskön och rikt afskuggad ton samt ett
genomträngande konstförstånd framträder däri en
sträfvan efter alltmer fördjupad uppfattning,
ej sällan äfven en böjelse för romantiskt
svärmeri. Särskildt har han utmärkt sig som
Beethovenspelare, men äfven som tolkare af Bach,
Mozart, Schumann och Liszt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>